Årseld
Årseldar är en gammal tradition att vid speciella högtider göra en brasa eller ett större bål utomhus.[1] Ofta finns det kopplingar till äldre tiders, eller i delar av världen fortfarande samtida, boskapsskötsel och åkerbruk, då eldarna hade, eller har en funktion utöver det ceremoniella.[1] Exempel på årseldar är fastlagseldar, påskbrasor, majbrasor, midsommareldar, Sankt Hans-bål, Peregrinuseldar, Kristi himmelsfärdsbål, kekrieldar, eldfesten Chaharshanbe Suri och nyårseldar.
Högtidseldar har bränts på olika håll i Europa och Asien i samband med årscykelbundna bemärkelsedagar, kalendariska festdagar och brytpunkter, och härstammar från förkristen tid.[2] Braseldar har förknippats med föreställningar kopplade till skördeåret och brasor har eldats på åkrar i tron om att röken och askan som spreds skulle ge bra tillväxt.[2] Därutöver har brasorna, så kallade fördrivningseldar, förknippats med tron att de kan jaga bort det onda, som exempelvis häxor.[2][1]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Ejdestam, Julius (1944). Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige. Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B, Folkminnen och folkliv, 99-0219309-9 ; 2. Uppsala: Lundequistska bokh. Libris 445701
- ^ [a b c] Elevä perintö, Påskbrasor, läst 2023-04-13