Åke Gartz
Åke Henrik Gartz, född 9 juni 1888 i Helsingfors, död 29 november 1974 i Karis, var en finländsk företagsledare, diplomat och statsråd.
Under mellankrigstiden verkade Gartz som advokat och företagsjurist samt företagsledare. Han var ordförande i Arbetsgivarnas i Finland centralförbund 1937–1940 och deltog i förhandlingarna 1940 då fackföreningarna fick rätt att förhandla med arbetsgivarna. Samma år erhöll Gartz bergsråds titel.
Gartz stod i kontakt med den så kallade fredsoppositionen under Finska fortsättningskriget. Efter kriget kom han att bli en av J. K. Paasikivis närmsta medarbetare. Gartz var handels- och industriminister 1944–1946 och utrikesminister 1950–1951. Han blev detta år Finlands sändebud i Bern och förflyttades 1953 till Moskva. Han var Finlands ambassadör i Moskva 1954–1955.
Gartz var son till kronofogden Carl Henrik Gartz och Eva Aurora, född Forsell. Han var från 1914 gift med Ebba Gartz, född Pipping (1886–1978).
Källor redigera
- Gartz, Åke i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Åke Gartz.- Åke Gartz arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
- ”Gartz, Åke”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4380-1416928956986
