Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente

Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1626–1721. Förbandet var från 1690-talet indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från Åbo län och Satakunda, Finland.[1][2][3]

Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente
Officiellt namnÅbo och Björneborgs läns kavalleriregemente
Datum1632–1709, 1709–1721
FörsvarsgrenSvenska armén
TypKavalleriet
StorlekRegemente
EfterföljareLivdragonregementet
Befälhavare
RegementschefOtto Reinhold Yxkull [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

HistoriaRedigera

Regementet härstammar från de ryttarfanor som sattes upp i Finland. Regementet organiserades 1632 som Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente och blev på 1690-talet indelt. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Åbo läns ryttare”. Dess förste chef var Hans Eckholtz. Regementet överfördes våren 1700 till Livland och kom där att ingå i Wellingks avdelning. Senare ingick de i Schlippenbachs armé och led stora förluster. Resterna av regementet ingick sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären i Ukraina. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 upplöstes regementet vid kapitulationen vid Perevolotjna den 1 juli 1709. Regementet fick sättas upp på nytt efter Poltava genom fördubblingen som stam och tillhörde därefter armén i Finland. År 1718 ingick regementet i general Carl Gustaf Armfeldt avdelning i Karl XII:s andra norska fälttåg, där Armfeldts i augusti 1718 gick in med 7.500 man i Norge över Jämtland. År 1721 sammanslogs återstoden av regementet med det äldre och värvade Livdragonregementet och Upplands ståndsdragonregemente. Det nya regementet antog namnet Livdragonregementet.[1][2]

FörbandscheferRedigera

  • 1625–1632: Gustaf Horn
  • 1632–1635: Hendrik Eckholtz
  • 1635–1641: Thure Bjelke
  • 1641–1649: Johan Wittenberg
  • 1649–1658: Gustaf Kurck
  • 1658–1664: Fabian Bemdes
  • 1664–1673: Carl Ahrensdorf
  • 1673–1695: Berndt Otto Liewen.
  • 1695–1701: Bernhard Rehbinder
  • 1701–1701: Gustaf Eneskjöld  (tillfångatagen)
  • 1702–1703: Johan August Meijerfeldt t.f.
  • 1703–1706: Henrik Johan Schauman
  • 1706–1708: Gustaf Adolf Lewenhaupt
  • 1708–1709: Gustaf Eneskjöld  (tillfångatagen)
  • 1710–1719: Reinhold Johan De la Barre
  • 1719–1721: Otto Reinhold Yxkull (1713 t.f.)

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 1632-??-?? 1709-07-01
Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 1709-??-?? 1721-??-??
Chefsboställe och förläggningsort
okänt 1632-??-?? 1709-??-??
okänt 1709-??-?? 1721-??-??

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Yxkull blev sista chefen för regementet.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 334
  2. ^ [a b] Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  3. ^ ”Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_sf_kavalleriet.htm#xl_Abo-och-Bjorneborgs-lans-kavalleriregemente. Läst 17 maj 2020. 

Tryckta källorRedigera

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5