Upplands ståndsdragonregemente bildades 1700 som Upplands ståndsdragoner. Förbandet som bildades av främst adeln och prästerskapet i Uppland och Bergslagen var inledningsvis namngivet efter dess chefer. Vid bildande bestod förbandet av cirka 600-700 man fördelade på sex kompanier, vilka utökades 1701 till åtta kompanier. År 1701 överfördes regementet till Reval (nu Tallin) och deltog i slaget vid Errastfer, år 1704 i slaget vid Jakobstadt, år 1705 i slaget vid Gemauerthof, år 1708 i slaget vid Lesna och slutligen 1709 i slaget vid Poltava, där det föll i rysk fångenskap genom Adam Ludwig Lewenhaupts kapitulation vid Perevolotjna. Åren 1711–1712 återuppsattes förbandet och 1716 antogs namnet Upplands ståndsdragonregemente, vilket kom att omfatta en styrka på drygt 1.000 man. År 1719 förstärktes regementet med soldater från det samma år upplösta Upplands tremänningsregemente till häst. År 1721 upplöstes Upplands ståndsdragonregemente, för att tillsammans med Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente, Tavastehus läns infanteriregemente, Nylands infanteriregemente samt Livdragonregementet bilda ett nytt regemente, vilket antog namnet Livdragonregementet.
- 1700–1701: Erik Gustaf Stenbock
- 1702–1709: Anders Wennerstedt
- 1712–1721: Hans von Fersen
Namn, beteckning och förläggningsortRedigera
Namn
| Upplands ståndsdragoner |
1700-??-?? |
– |
1709-07-01
| | Upplands ståndsdragoner |
1711-??-?? |
– |
1716-??-??
| | Upplands ståndsdragonregemente |
1716-??-?? |
– |
1721-??-??
| |
Chefsboställe och förläggningsort
| okänt |
1700-??-?? |
– |
1701-??-??
| | Livland |
1701-??-?? |
– |
1704-??-??
| | Eda skans |
1718-??-?? |
– |
1721-??-??
| |
- ^ von Fersen blev sista chefen för regementet.
- ^ Kjellander (2003), s. 321
- ^ ”Upplands ståndsdragoner”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_tillfalliga_kavalleriet.htm. Läst 17 maj 2020.
- ^ Ridderstad (1903), s. 441
- ^ Leijonhufvud (1915), s. 71-85
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5
- Ridderstad, Wilhelm (1903). "Gula gardet" 1526-1903 : bidrag till Kongl. Svea lifgardes personalhistoria. Stockholm: Centraltryckeriet. Libris länk
- Leijonhufvud, Erik (1915). Namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k. männingsregementen till häst och ståndsdragoner under stora nordiska kriget. Stockholm: P.A. Norstedt & söner. Libris länk
- Karl K:son Leijonhufvud, Prästerskapet i Strängnäs stift och dragonuppsättningen 1712-1714. Karolinska förbundets årsbok 1922 (tryckt 1923), s 218-233. – I Svensk regementshistorisk bibliografi (Gurli Taube, 1949, nr 528) felaktigt redovisad under Livregementets dragoner.
- Christina Backman, Svensk militärexport 1721. Släkthistoriskt forum 2000 nr 2, s 1-3.
