Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Januari

wp:övningar

Hej! Det vore toppen om någon/några har tid att klicka sig igenom wp:övningar för att kolla så att allt är ok och stämmer så att vi om allt verkar rimligt kan ta bort att denna sida är under arbete vilket det nu står på deltagarportalen. Sophie (disk) 16 december 2012 kl. 21.42 (CET)

Jag tycker det ser bra ut i alla fall. Nu gäller det bara att man får nybörjare att hitta de här "övningarna". Rasmus 28 16 december 2012 kl. 23.22 (CET)

Är inte wp:övningar snarlik Wikipedia:Introduktion. finns det någon anledning att vi ska ha två nybörjarkurser? AlphaZeta (disk) 17 december 2012 kl. 10.34 (CET)

Wikipedia:Redigering finns också (den kommer man åt från redigeringsfönstret, öppnas som nytt fönster/ny flik). /NH 17 december 2012 kl. 10.44 (CET)

Jag reagerar på att alla tre beskriver hur man ändrar artiklar och uppmuntar till att göra så, men ingenstans nämner källor. Tror det riskerar att skapa onödig frustration hos den som använder dessa nybörjarkurser för att skapa artiklar om deras redigeringar rullas tillbaka även när det gjort som det står. wp:övningar säger Leta upp något ämne du behärskar, kanske din egen hemort? Använd sökrutan uppe till höger som du lärt dig tidigare. Om sin hemort vet man säkerligen en mängd saker, som man inte har källor på - bättre att introduktionen direkt säger upp några källor inom ett område du behärskar, kanske din egen hemort?.--FBQ (disk) 17 december 2012 kl. 11.28 (CET)

För att rätta stavfel och likande behövs inte källor, men då behöver man vara tydlig med att det är det man kan göra och inget annat.--FBQ (disk) 17 december 2012 kl. 11.33 (CET)

Jag tycker att det vore väldigt bra om man slog ihop alla dessa olika nybörjarkurser till en. Det blir väldigt förvirrande med en massa olika som dessutom ofta länkar runt till varandra. Tycker att det känns som att ungefär vartannat, vart tredje år eller så så är det nån som får idén att skriva massa nya hjälpsidor, (För nybörjarnas skull!) men ofta är det till stor del något som redan finns, bara lite annorlunda formulerat eller formaterat. Ofta är det så att man sedan vill att den nya sidan som man gjort sen ska läggas på deltagarportalen, huvudsidan och en ett gäng andra sidor som redan beskriver ungefär samma saker. Och så skapas det en massa nya sidor och en massa länkar som länkas runt kors och tvärs. Jag tror inte att det gagnar nybörjarna. / Elinnea (disk) 17 december 2012 kl. 15.08 (CET)

Angående källor så tycker jag att det nämns ganska väl här: Wikipedia:Övningar/Källor. / Elinnea (disk) 17 december 2012 kl. 15.17 (CET)

Jag har varit med och gjort ett par av de där hjälpsidorna, så till viss del är det mitt fel. Jag har också varit med om att fixa med de här övningarna. Därför kan jag berätta lite om bakgrunden: övningarna började med LA2 under Wikipedia Academy i Lund för fyra år sedan. De har sedan blivit återanvända när Haxpett har hållit utbildning för Centralmuseerna. Jag, Haxpett och Eihpossophie har sedan arbetat vidare på övningarna (och tar givetvis gärna emot mer konstruktiv feedback, såsom den ovan). Som Elinnea skriver finns det ganska många hjälpsidor, manualsidor och regelsidor, etc. Jag skulle gärna se att vi kunde skära ner på dem, och tanken är att de här sidorna i viss mån ska ta över en praktisk funktion som det inte verkar som om Introduktion eller de andra verkar göra. Om alla andra vill något annat är det förstås något vi lyssnar på, men vi försöker fundera på det här långsiktigt, ungefär som så:

• få till bra instruktionssidor
• föra ihop instruktionssidorna till så få som möjligt (via ihopslagningar och omdirigeringar)
• lägga dem på något lätthittbart ställe (se även diskussion om huvudsidans nya utformning)
• använda det i utbildningar för alla möjliga externa grupper

Som sagt, alla andra får gärna tycka till, men jag tänkte att det kan vara bra att ha hela bilden innan dess. Med vänliga hälsningar//Hannibal (disk) 17 december 2012 kl. 15.21 (CET)

Jag tycker att det är viktigt att vi inte skapar en massa sidor utan innehåll, utan ser till de hjälpsidor vi faktiskt skapar är fyllda med så mycket meningsfullt innehåll som möjligt. Den här sidan t.ex Wikipedia:Övningar är ju i stort sett helt innehållslös. Behövs det verkligen en separat sida för att skriva: Vad roligt att du är här! Den här lilla kursen vara en bra träning för dig som nyss kommit till Wikipedia. Gå igenom flikarna ovan från vänster till höger så kommer du att lära dig grunderna i hur Wikipedia fungerar. Om du stöter på problem kan du alltid ställa dina frågor här.. Det borde väl gå att infoga nån annanstans utan problem? Sen undrar jag lite över tilltalet i kursen, det här du-tilltalet, är det verkligen så lyckat? Är det verkligen ett uppslagsverks ton, jag får mer en känsla av en lågstadielärare eller en försäljare. Jag tycker att det vore bra om man undvek alla du och dig och istället för att skriva t.ex "bra träning för den som nyss", istället för "bra träning för dig som nyss" och "Frågor kan ställas här" istället för "du stöter på problem kan du ställa dina frågor här". / Elinnea (disk) 17 december 2012 kl. 16.01 (CET)

Jag hoppas att ingen tog mina synpunkter som kritik mot dem som lagt ner arbete på dessa hjälpsidor.

@Elinnea: Visst problemet som jag ser det är ordningen - först får man lära sig hur man skriver artiklar, därefter hur skriver en användarsida, och först därefter hur man lägger till källor. Formuleringen antyder också att det är något man kan göra om man tycker att man vill lägga ned mer jobb på artikeln, men inte så viktigt, Den nytillkomne kanske också läser hur man rederigerar, tycker användarsida är onödigt och något man kan ta senare och inte tittar på efterföljande kurser. Även om personen läser vidare kanske denne redan skrivit flera artiklar eller gjort flera redigeringar innan den läser kapitlet om källor.--FBQ (disk) 17 december 2012 kl. 15.59 (CET)

Med risk för att verka överdrivet ironisk: "Visste du att det här är en wiki? Det innebär att om du hittar något fel eller tycker att något saknas, kan du själv ändra texten på sidan. Klicka på någon av flikarna Redigera eller Redigera wikitext högst upp så är du igång. Man behöver inte vara inloggad. Testa!"

Jag vill också upprepa att den där guiden bara är påbörjad. Men den bygger på vad vi lärt oss. Du-tilltal och korta sidor är något som folk verkar uppskatta. Ett återkommande klagomål som vi hör är att hjälpsidorna är för långa och för komplicerade. Att skriva kort är inte lätt. Därför är all hjälp högst välkommen.//Hannibal (disk) 17 december 2012 kl. 16.24 (CET)

Kanske skulle man då slå ihop Wikipedia:Introduktion och tillhörande sidor med Wikipedia:Övningar? Båda är ju tänkta att vara en steg-för-stegvägledning för den som vill börja redigera. Wikipedia:Redigering är lite mer av en handbok, ett ställe att leta reda på information just när man behöver den. /NH 17 december 2012 kl. 20.38 (CET)

Kanske, men bara kanske. Olika människor har olika behov och jag ser inget problem med en mer teoretisk introduktionskurs, där man övar som man själv vill, och en som koncentrerar sig på övningarna. Jag ser heller inget problem med du-tilltal och korta sidor, om erfarna författare tycker att det är lättare att ta till sig så. Den encyklopediska tonen är viktig i encyklopedin, men inte på en kurs. Däremot är det viktigt att eventuella parallella sidor är tillräckligt olika för att vara värt besväret och tillräckligt tydligt visar vilken helhet de hör till. Länkar "ut" från övningarna är naturliga, men skall tydligt skilja sig från länkar mellan avsnitten, och länkar in är knappast lämpliga annat än från ett fåtal sidor och till övningarnas första sida. --LPfi (disk) 18 december 2012 kl. 12.45 (CET)

Massor med röda kategorier

På Special:Önskade kategorier finns uppräknat alla röda kategorier som finns i olika artiklar. Alltså icke existerande kategorier som lagts in i olika artiklar. Jag försöker ibland att skapa kategorierna eller ändra när jag ser att de ligger fel eller är felstavade. Men jag klarar inte alls alla. Flera är på latin vilka är besvärliga. Kunde inte vi göra en gemensam sak och försöka fixa dessa röda kategorier gemensamt så vi får bort dessa?--Bruno Rosta (disk) 17 december 2012 kl. 04.13 (CET)

Vissa ser ut att vara robotskapade, de fixas nog snart av Lsjbot. Vissa är feldaterade åtgärdsmallar. -- Lavallen (blockera) 17 december 2012 kl. 09.03 (CET)

Försökte redigera Kategorin Hammarö men märkte att det redan finns en kategori för Hammarö kommun som redan används. Denna bör tas bort Kategori:Hammarö Faffri (disk) 17 december 2012 kl. 09.21 (CET)

Lsjbot ska normalt skapa hela kategoriträdet upp till en existerande kategori när den skapar en ny kategori. Men det kan ha blivit fel i någon provkörning innan allt funkade som det skulle, eller om en botkörning blev avbruten. Ska kolla på det. Lsj (disk) 17 december 2012 kl. 10.25 (CET)

Har gått igenom och fixat ett gäng nu. Alla de botskapade verkar komma från samma provkörningsomgång i oktober. Inga skapade med senaste versionen av botkoden. Lsj (disk) 17 december 2012 kl. 10.34 (CET)

Kategori:Quarterback kan tas bort då den ersatts av Kategori:Quarterback i amerikansk fotboll. Kategori:Idrottshallar I Sverige behövs inte då det bör falla under Kategori:Sportanläggningar i Sverige. Kategori:Byggnader i Värmland behövs inte då det bör falla under Kategori:Byggnader i Värmlands län. Kategori:Folkegrupper i Kina‏, Kategori:Folkeslag i Burma, Folkegrupper i Yunnan verkar samtliga vara felstavade. Faffri (disk) 17 december 2012 kl. 13.21 (CET)

Kategori:Kommunalt bolag kan strykas. Den korrekt namngivna Kategori:Kommunala bolag finns. /FredrikT (disk) 17 december 2012 kl. 15.00 (CET)

De skall givetvis endast skapas om det finns ett verkligt behov. Ofta kan de ersättas av en redan existerande kategori. Att rutinmässigt ta bort röda kategorier, vilket förekommer, är däremot olyckligt. Tostarpadius (disk) 17 december 2012 kl. 15.26 (CET)

Kategori:Idrottshallar i Sverige sammanfaller med Kategori:Sporthallar i Sverige (alltså inte ishallar, utan de som används mer för sporter som badminton, basket, bordtennis, handboll, innebandy och volleyboll). Kategori:Sportanläggningar i Sverige omfattar det mesta, som exempelvis sporthallar, ishallar, idrottsplatser, fotbollsplaner, bandyplaner, bandyhallar racerbanor och simhallar. Och centralorter (Hammarö) och kommun (Hammarö kommun) är inte samma sak. J 1982 (disk) 18 december 2012 kl. 00.08 (CET)

Är med på arenorna och hallarna men Hammarö är inte en centralort, centralorten i Hammarö Kommun är Skoghall. Faffri (disk) 18 december 2012 kl. 00.34 (CET)

.Kan fortfarande finnas en ort med samma namn, även om det inte är centralorten. J 1982 (disk) 18 december 2012 kl. 00.36 (CET)

Just i detta fall är det vad jag förstår inte så. Socknen är uppkallad efter Hammarön. Men även om det var ett olyckligt valt exempel stämmer det J 1982 säger i princip. Tostarpadius (disk) 18 december 2012 kl. 08.30 (CET)

God jul(i)!

Dieselmotorvagnar önskar alla god jul(i) och hoppas ni deltar i tävlingen veckans tävling Jul(i)! --Dieselmotorvagnar (till stationen) 18 december 2012 kl. 03.30 (CET)

Facebook: "Wikipedia, den kostnadsfria uppslagsboken"

På automatiskt gjorda facebooksidor finns det ofta innehåll från Wikipedia. Se till exempel sidan för Stockholm, Sweden. I den svenska språkinställningen så står det:

"Från Wikipedia, den kostnadsfria uppslagsboken".

Kostnadsfria!!? Wikipedia är fritt på många fler sätt än bara kostnaden. För övrigt är Wikipedia inte heller en bok. "Den fria encyklopedin" ska det ju vara. Detta är alltså en felöversättning av engelskans "The free encyclopedia".

Jag irriterar mig på detta enormt, och jag tycker vi borde se till att det ändras omedelbart, eftersom det sprider förvirring och fel bild av Wikipedia. Hur gör vi?

--// Myskoxen 18 december 2012 kl. 02.55 (CET)

Jag har rapporterat det som en bugg till Facebook. Antagligen är jag inte den första som gjort det, men jag antar att det är det vi som användare kan göra efter att ha flaggat det på wikipedia. Möjligen kan man skicka en förfrågan till wikimedia foundation och kanske de har direktare kanaler.--LittleGun (disk) 18 december 2012 kl. 07.52 (CET)

Ah, jag såg inte att du hade skickat en bugg om det till Facebook så jag mailade Kul Wadhwa på Wikimedia Foundation som förhandlade fram själva samarbetet.//Hannibal (disk) 18 december 2012 kl. 07.56 (CET)

Materialet på Facebook är väl automatöversättningar från engelska Wikipedia, i samtliga fall? Åtminstone sist jag kollade var även artiklar om svenska fenomen autoöversättningar från enwp. "kostnadsfri uppslagsbok" är ju en möjlig översättning av "free encyclopedia", och troligen då den autoöversättaren valt. /Grillo (disk) 18 december 2012 kl. 08.39 (CET)

@Hannibal: Det var ju kanoners, ju fler håll det kommer ifrån desto bättre och min "buggrapport" hamnar i gnällhögen men Kul Wadhwa har säkert bättre kontakter.

@Grillo: Absolut autoöversatt men det görs inte i realtid, så den textsträngen går att byta. Frågar man inte kommer det däremot inte hända.--LittleGun (disk) 18 december 2012 kl. 09.29 (CET)

Hmm. Detta låter som om wmf har tagit ett väsentligt steg i riktning mot att avskaffa "behovet" av wikipedior på andra språk än engelska... Hur goda är automatöversättningarna av enwpartiklarna? Jörgen B (disk) 18 december 2012 kl. 14.08 (CET)

Av någon anledning fick jag en tysk wikipedia-artikel när jag gick in och kollade Sverigedemokraternas Facebook-grupp. Det kanske inte är något fel däremot, utan de så att säga använder sitt modersmål. El Gurka Rapido (disk) 18 december 2012 kl. 17.03 (CET)

Jag får inte fram en automatöversatt artikel utan en länk till den engelsskspråkiga artikeln. Klickar man på den länken öppnar sig den engelskspråkiga artikeln i facebookfönstret och ovanför det texten "Från Wikipedia - den kostnadsfria encyklopedin". Bredvid finns länken "Visa på wikipedia" och klickar jag på den kommer jag till den engelska wikipediasidan. Jag har för mig att jag sett länkar till svenskspråkiga wikipedia också, men jag har bara sett "fria" överatt till "kostnadsfria".--LittleGun (disk) 18 december 2012 kl. 19.15 (CET)

JAA! Jag hittade var översättningen fanns! Översättningarna på facebook till de olika språkinställningarna görs inte automatiskt, utan av frivilliga, vilket innebär att vi kan påverka om vi är många. Om tillräkligt många går in på denna länk och röstar på översättningen som dålig, genom att trycka på krysset, så kommer det förhoppningsvis hända något: https://www.facebook.com/?q=kostnadsfria%20uppslagsboken&sk=trans_search&sf=1&view=trans Gå in och rösta! --// Myskoxen 19 december 2012 kl. 01.18 (CET)

Förövrigt undrar jag varför Facebook tar bilder från Commons utan uppge upphovsmannen? /Kattegatt (disk) 20 december 2012 kl. 18.59 (CET)

Länkar inte de bilderna till Commons? Eller åtminstone via Wikipedia. --MagnusA 20 december 2012 kl. 19.06 (CET)

Jo, nu såg jag. /Kattegatt (disk) 20 december 2012 kl. 19.09 (CET)

Utbildning för frivilliga

Wikimedia Sverige behöver fler frivilliga! För att hinna med allt spännande och roligt som är planerat och som kommer framöver behövs det fler som vill vara med på mässor, kan tänka sig att föreläsa, vill engagera sig i skrivstugor och andra aktiviteter. För alla som vill vara med ordnar vi en utbildningsdag 26 januari 2013. På programmet står bland annat:

• Presentationsteknik
• Representant för Wikimediarörelsen
• Pågående och kommande projekt

Utbildningsdagen kommer att vara i Stockholm, men för att så många som möjligt ska kunna vara med utgår reseersättning till deltagarna. Anmälning sker via mail till infowikimedia.se och mer information finns på frivilligutbildningssidan.
Varmt välkomna. /Sophie, Lennart och Axel
/Axel Pettersson (WMSE) (disk) 21 december 2012 kl. 10.12 (CET)

Småpolitikers relevans

Det verkar råda lite blandade åsikter om hur vi skall avgöra om "småpolitiker" av olika slag är relevana eller inte. Jag har en liten metodikfråga i anslutning till detta:

Bör vi avgöra om enskilda småpolitiker är encyklopediskt relevanta (utan att titta på de nuvarande relevanskriterierna) och sedan uppdatera relevanskriterierna som funktion av resultaten, eller bör vi direkt ge oss på relevanskriterierna för politiker (och grunda argument där i exempel hämtade från specifika politiker)?

- Tournesol (disk) 21 december 2012 kl. 13.04 (CET)

Vi bör nu som alltid gå tillväga på det förstnämnda sättet. Då slipper vi att fastna i ändlösa principdiskussioner. Efter ett antal utfall på SFFR ändras kriterierna. Så enkelt borde det vara. Tostarpadius (disk) 21 december 2012 kl. 13.08 (CET)

Så relevanskriterierna skall aldrig användas som grund för en snabb "fällande dom" i relevansfrågor, den diskussionen skall alltid föras för varje individuell artikel och utan att man ens tar de existerande relevanskriterierna i beaktande? - Tournesol (disk) 21 december 2012 kl. 13.14 (CET)

Jo, i de flesta fall kan snabbraderingar motiveras med hänvisning till dem. Jag fattar dagligen beslut av det slaget. Endast gränsfall behöver märkas för relevanskontroll. Uppstår ingen diskussion i anslutning till artikeln eller den som kommer till stånd inte ger klar vägledning bör ärendet efter någon månad eventuellt dras till SFFR för avgörande. Tostarpadius (disk) 21 december 2012 kl. 13.23 (CET)

Några buggar i mallar som jag vill få hjälp med att få bort

Mall:Collapsible option har Kategori:Wikipedia metatemplates och Mall:Kartposition~ har kategorierna Kategori:Location map templates och Kategori:Graphic templates. Det är alltså tre röda kategorier som inte ens är på svenska. De borde tas bort ur mallarna men jag vet inte hur jag får bort dessa. Någon som kan rensa ut dessa från de har två mallarna?--Bruno Rosta (disk) 21 december 2012 kl. 17.39 (CET)

Denna kategorisering ligger i dokumentationen, inte i själva mallen. -- Lavallen (blockera) 21 december 2012 kl. 17.48 (CET)

Wikipedia i media?

Detta kanske någon redan noterat och tagit upp, men är detta något som brukar räknas som Wikipedia i media? Aftonbladet hänvisar till inte mindre än tre stycken av våra artiklar genom bland annat denna artikel. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 20 december 2012 kl. 02.47 (CET)

Wikipedia i media är tänkt för situationer när själva Wikipedia blir omskrivet i artiklar , inte när media länkar till Wikipediaartiklar. / Elinnea (disk) 20 december 2012 kl. 21.30 (CET)

{{Refererad}} kan användas i artiklar som nämns i media. Thoasp (disk) 22 december 2012 kl. 09.40 (CET)

"Fikonspråk"

Hej, finns det någon speciell märkning man kan använda för texter som är alltför komplexa? Typexempel är juridiska eller tekniska artiklar skrivan av personer med djup förståelse för ämnet, men där texten ligger på en för hög nivå för Wikipedia. Det är inte alltid man vill gå in och arbeta i sådana texter en bit ifrån ens egna kompetensområden, med risk att man förvanskar de finare detaljerna. Idealet vore om en jurist eller relevant tekniker med stilistisk förmåga lätt skulle hitta, och kunna ge sig på texten. "Ugglanmärkningen" på ålderdomlig text vore en tänkbar förebild. God Jul! -Arne Saknussemm jr (disk) 21 december 2012 kl. 13.25 (CET)

{{förvirrande}} brukar jag använda. Yger (disk) 21 december 2012 kl. 13.26 (CET)

Jo det kan det verkligen vara ;-) men jag tänker mig något som skulle kunna ge "experterna" styrning till just de artiklar där de kan göra en unik insats. -Arne Saknussemm jr (disk) 21 december 2012 kl. 13.30 (CET)

Det finns även en {{Fackspråk}}. Tostarpadius (disk) 21 december 2012 kl. 14.09 (CET)

Jag upplever att det är svårt att avgöra vad en mindre insatt tycker är svårt i texterna. Det absolut bästa skulle jag nog säga är att beskiva problemen på diskussionssidan.--FBQ (disk) 21 december 2012 kl. 14.20 (CET)

Det är givetvis sant, men mallar är ett sätt att få andra att hitta dit. Tostarpadius (disk) 21 december 2012 kl. 14.36 (CET)

Jo, Tostarpadius fångar upp min tanke - det är bara så mycket var och en hinner göra på WP för att förbättra. Kan man styra rätt kompetens till rätt ställe blir det effektivare än om alla petar med sånt som många kan göra. -Arne Saknussemm jr (disk) 21 december 2012 kl. 16.21 (CET)

Varför syns inte {{Fackspråk}} på Kategori:Fluffmallar? --AHA (disk) 21 december 2012 kl. 22.20 (CET)

Nu gör den det (hos mig).--Paracel63 (disk) 22 december 2012 kl. 12.20 (CET)

avindenterarHm. Tostarpadius har "introducerat en ny åtgärdskategori" för att parafrasera Lavallen (i Malldiskussion:Förvirrande#Förvirrande/fackspråklig?), men med ett rätt gott skäl. Jag tycker nog att den bör placeras direkt under språkvårdskategorin. Innan Tostarpadius ändringar hamnade ju artiklarna där, och det är rimligt att man skall kunna hitta dem med få knapptryckningar därifrån.
Alternativt kunde man kanske dubbelkategorisera artiklarna.
Jag mildrade ett mycket absolut formulerat raderingskrav. Detta var desto mer anmärkningsvärt, som dessa artiklar ofta är omdiskuterade; det är inte alls orimligt att tänka sig att den som från början har lagt på mallen fortsätter att anse att artikeln är för svår, samtidigt som andra anser att detta beror på att den beskriver ett svårt ämne. Den som lagt på mallen kan alltså framhärda tillräckligt länge, varefter artikeln enligt den tidigare skrivningen ovillkorligen skulle raderas.
Ni kan gärna kika på en artikel som Modul (matematik). Jag är övertygad om att många uppfattar den som svårläst. Jag tror dock inte att det skulle vara till någon större hjälp att försöka skriva om den utan att använda fackspråk. Det är helt enkelt inte så lätt att begripa modulteorin utan att ha tagit till sig både den abstraktare linjära algebran och ringteorin först.
För att kanske ta mer närliggande exempel, har det varit konflikter om vissa juridiska artiklar, där en eller annan juridiskt sakkunnig invänt mot försök att skriva om dem på enklare språk. De ansåg att att artiklarna därefter gav falsk information; förenklingen skulle ha lett till att sakinnehållet skulle ha förvanskats.
Slutsats: Man bör gärna uppmuntra ett begripligare språk, men inte till priset av att artikeln blir direkt felaktig. Bättre förklaring av fackterminologin och bättre wikilänkning kanske är vettigare åtgärder i sådana fall. Jörgen B (disk) 23 december 2012 kl. 20.27 (CET)

Jag kan ställa mig bakom JoergenB:s funderingar. När märkningen ledde till att artiklarna hamnade direkt i språkvårdskategorin var de svårare att hitta och därmed fanns större risk att de inte blev åtgärdade. Men visst kan man ändra på inplaceringen i trädet om det anses lämpligt. Tostarpadius (disk) 23 december 2012 kl. 20.32 (CET)

Visst var de svårare att hitta, för de "experter" som man kanske kunde få att bevaka fackspråkskategorierna, enligt förslagen ovan. De bör dock också gå att hitta för "vanliga språkvårdare".

Dunbbelkategoriseringsalternativet vill jag nog höra någon annan tillstyrka innan jag tar till det; men eftersom vi verkar eniga (alla två) om att kategoriträdet kan göras tydligare, ger jag mig på det direkt. Jörgen B (disk) 23 december 2012 kl. 20.44 (CET)

Nya åtgärds-mallar och dito kategorier

När det kommer till att introducera nya åtgärdsmallar, även omdirigeringar till sådana, samt även nya åtgärdskategorier, så vore det tacknämligt om husse till Innocent datumbot fick reda på detta. Annars finns risken att mallarna förblir odaterade tills någon upptäcker att vissa kategorier "utan datum" är fulla med sidor. Ingen botkod behöver skrivas om för min del, men vissa sidor behöver uppdateras. Det är främst denna och denna sida som behöver uppdateras för varje ny kategori och mall, och det är lätt gjort, bara jag får reda på att dessa mallar/kategorier finns. -- Lavallen (blockera) 23 december 2012 kl. 20.51 (CET)

God jul och gott nytt år!

God jul och gott nytt år
önskar Kattegatt (disk) 17 december 2012 kl. 17.52 (CET)

God jul och gott nytt år! :) /Mvh Vostok (disk) 17 december 2012 kl. 20.20 (CET)

{{önskan|typ=välgångs|högtid 1=jul|högtid 2{{händelse|typ=årsskifte|ursprungsår=2012|destinationsår=2013}}|nivå=god|och=ja}} NH 17 december 2012 kl. 20.47 (CET)

Ja god jul och gott nytt år! Rasmus 28 17 december 2012 kl. 23.06 (CET)

Tack detsamma! :) Dito till Dieselmotorvagnars önskan här nedan. El Gurka Rapido (disk) 18 december 2012 kl. 17.00 (CET)

God jul och gott nytt år önskar även Lixer ✎ ✔ 19 december 2012 kl. 09.14 (CET)

God jul och gott nytt år! /Kyllo (disk) 23 december 2012 kl. 22.19 (CET)

Grod jul! Kattegatt (disk) 24 december 2012 kl. 17.05 (CET)

Hjälp med identifiering

Nedanstående bild är tagen några dagar före Dagen H på Essingeledens norrgående körfält. På södergående körfält råder ännu vänstertrafik med mötande fordon. På bilden syns en rad mer eller mindre kända stockholmspolitiker och tjänstemän. Tacksam om några kunde namnges. Jag lägger bilden här för att få så brett uppslutning som möjlig. Tack på förhand. --Holger.Ellgaard (disk) 23 december 2012 kl. 18.03 (CET)

Kul bild som väcker minnen. Mannen längst fram till höger är - vad jag kan se - "högertrafikgeneralen" Lars Skiöld, sedemera generaldirektör. Janders (disk) 23 december 2012 kl. 18.26 (CET)

Bra! Jag känner igen herren i ljus kavaj och flyga (nr tre från vänster). Vem är det?? --Holger.Ellgaard (disk) 24 december 2012 kl. 09.44 (CET)

Något helt annat...

Normalt hade bilarna i Sverige ratten på vänster sida trots att det var vänstertrafik, till skillnad från tex England och Japan och (alla?) andra länder med vänstertrafik. Däremot ser jag att bussen på bilden är högerstyrd och har dörren på vänster sida, vilket i vänstertrafik är mycket praktiskt så att passagerarna kan stiga ombord från trottoaren eller vägrenen. Men hur löstes det direkt efter trafikomläggningen och innan alla bussar ersatts av vänsterstyrda bussar? Fick passagerarna helt enkelt kliva ombord och stiga av mitt på vägen?--LittleGun (disk) 24 december 2012 kl. 10.40 (CET)

Högertrafikomläggningen#Konsekvenser_f.C3.B6r_busstrafiken, "Nya bussar som beställdes efter 1963 års riksdagsbeslut var utrustade med tillfälliga dörrar på vänster sida. Efter Dagen H sattes de igen och man började använda dörrarna på karossens högra sida." [1], [2].--Larske (disk) 24 december 2012 kl. 11.04 (CET)

Tack för hjälp och kul länkar!--LittleGun (disk) 24 december 2012 kl. 17.18 (CET)

God Jul!

God Jul! --Holger.Ellgaard (disk) 24 december 2012 kl. 10.46 (CET)

God Jul alla önskningar från ett kylslaget landskap! Ute i urskogen är temperaturen under -30 grader, men frosten på träden, glöden i den öppna spisen och det fluffiga vita täcket utomhus är underbart! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 december 2012 kl. 02.37 (CET)

Jag kan bara instämma i dessa önskningar! Nu kommer jag snart att ta en wikipaus under något dygn för att ägna mig åt familjeliv med mera. Tostarpadius (disk) 24 december 2012 kl. 06.38 (CET)

God jul! Inte riktigt så kallt hos mig, men mycket snö :) Höstblomma (disk) 24 december 2012 kl. 08.51 (CET)

God jul! -8 ºC och några decimeter snö i Östersund som vanligt. Vänligen, Lixer ✎ ✔ 24 december 2012 kl. 09.11 (CET)

God Jul från ett snöigt Tjärstad! Hälsar Idunius 24 december 2012 kl. 09.20 (CET)

God jul! Strax norr om Kungl. Huvudstaden har vi -4 ºC och snö. Rasmus 28 24 december 2012 kl. 09.37 (CET)

God Jul allesammans! Och KÖR FÖRSIKTIGT och STRESSA INTE! El Gurka Rapido (disk) 24 december 2012 kl. 10.37 (CET)

God jul på er! --AHA (disk) 24 december 2012 kl. 10.54 (CET)

Go' Jul! Jag ligger precis på 0-sträcket, men några enstaka flingor singlar ned utanför fönstret :) - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 24 december 2012 kl. 10.57 (CET)

Jo, de frågade mig med, men jag valde att stanna hemma.. –flinga 25 december 2012 kl. 22.36 (CET)

God jul från norra Skåne där det är ett par plusgrader och där grästopparna fläckvis börjar sticka upp ovanför snötäcket i trädgården. Börjar vi därmed närma oss en rikstäckning av julaftonsvädret? ;) /Dcastor (disk) 24 december 2012 kl. 11.33 (CET)

I Ångermanland snöar det. Just där jag bor har det varit ganska frikostigt. Vallarna runt garageinfarten är bitvis manshöga. -- Lavallen (blockera) 24 december 2012 kl. 11.39 (CET)

God jul från Stockholm. Så här ser det ut på Sergels torg just nu. /Kattegatt (disk) 24 december 2012 kl. 17.01 (CET)

Och så här ser det ut vid Gamla Stan, Kornhamnstorg och Skeppsbron, vid Slussen. /Kattegatt (disk) 24 december 2012 kl. 17.02 (CET)

God jul, gott folk! /Julle (disk) 24 december 2012 kl. 23.26 (CET)

God jul allesammans, från ett Åre i 8-9 minusgrader som önskar mycket mer snö i julrushens backar! :) /Mvh Vostok (disk) 25 december 2012 kl. 00.52 (CET)

Visual editor

På en:wp har man tagit i drift en alfaversion av visual editor. Genom att i preferences och editing markera visual editor som option så kommer det upp som en flik bredvid edit för visual edit. Fascinerade upplevelse där text och länkar är helt enkelt ändra. Vi får hoppas den snart sprids även hit.Yger (disk) 12 december 2012 kl. 12.08 (CET)

Kul med nyheter! detta har jag längtat efter ett tag nu. Mer nybörjarvänligt, och kanske passar det bra för erfarna användare också. C.Nilsson (disk) 12 december 2012 kl. 14.00 (CET)

Inte för de medelålders i alla fall. ;)-- Lavallen (blockera) 12 december 2012 kl. 14.05 (CET)

Nej, själv lär jag också föredra att fortsätta att faktiskt se markupkoden. Men det kanske jag inte hade tyckt för åtta år sedan. /Julle (disk) 14 december 2012 kl. 09.49 (CET)

Jag har testat den en del nu. Den är rätt kass. Men, hey, alphaversion. Den får vara kass. Jag är entusiastisk ändå! Det här blir säkert bra med tiden. Och det är viktigt. /Julle (disk) 13 december 2012 kl. 11.02 (CET)

Någon av Murphys lagar: "Om du lyckas göra (det omöjliga) en applikation som vilken idiot som helst klarar av att använda, så kommer naturen utveckla en ännu större idiot". Jag tror det blir bra, och det kommer bli bättre med tiden. Jlandin (disk) 14 december 2012 kl. 05.54 (CET)

Och om du gör en applikation som även en idiot kan använda så vill ingen annan än idioter använda den. Men visst kan det finnas enkla fel som kräver rätt mycket vana att hitta och rätta i wikikod. Om den "visuella" "editorn" hjälper läsare att bidra (att man är ovan betyder inte att man är en idiot) kan den vara mycket nyttig. Den kan också vara till skada, om nya användare aldrig lär sig wikikoden och därmed endast kan göra enkla ändringar. --LPfi (disk) 14 december 2012 kl. 20.15 (CET)

Nu önskar jag ju nästan att jag hade konto på enwp, så att jag hade kunnat testa. För egen del tycker jag ju inte att något som kräver (?) att jag lyfter händerna från tangentbordet till musen medans jag skriver kan betraktas som enklare, men det är min preferens. Har man nytta av den så är det ju finemang att den är på g. (Och vem vet, om typ.. 5 år (inkluderat tid för mig att köpa förändringen och att få för mig att prova) kanske jag sitter som bäst med visuell redigering ;) (fast då kanske tankeläsnings-input har kommit..)) –flinga 25 december 2012 kl. 23.26 (CET)

Mytopedia

Jag fick en liten idé så här på tisdagseftermiddagen. Tänk om man skulle ta och skapa en fristående wiki baserad på myter och anekdoter där man ungefär som snopes.com utröner om de är sanna eller falska. Det projektet tycker jag kunde vara kul att skapa, men vill ha några med mig. Vad sägs? El Gurka Rapido (disk) 18 december 2012 kl. 16.58 (CET)

Lite som http://rationalwiki.org/wiki/Main_Page kanske? Mason (disk) 18 december 2012 kl. 17.59 (CET)

Ja, det är ungefär så jag menar. Även om upplägget jag tänkt var lite annorlunda. El Gurka Rapido (disk) 18 december 2012 kl. 19.47 (CET)

Lite som Faktoider.nu, fast i wikiform?--Paracel63 (disk) 19 december 2012 kl. 23.25 (CET)

Skapa en wiki på Wikia - då infogar vi alla artiklar om myter och anekdoter och för över dom till wikin. /Kattegatt (disk) 19 december 2012 kl. 17.29 (CET)

Lite halvallvarligt menat så skulle vi kunna flytta över mycket av innehåll i artiklar om differentierade raser som vi har här på bygget. ;P Flera av dessa innehåller ett undermåligt innehåll (som också påpekats i media). För en tid sedan läste jag igenom ett antal artiklar som innehåller egen forskning som bygger på myter och föreställningar snarare än vetenskap. Jag noterade dock en diskussion en tid efter detta där man diskuterade en resning/uppstädning och jag har inte en susning om detta genomförts eller är på väg att genomföras. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 19 december 2012 kl. 18.48 (CET)

Rationalwiki är tydligen förberedd för flera språkversioner; förutom engelska verkar den finnas på ryska. Det bör nog vara möjligt att fixa en svensk version - om någon vill ta på sig ansvaret och är beredd att offra tiden som behövs. Jörgen B (disk) 19 december 2012 kl. 22.24 (CET)

Folk som tycker sig ha för mycket tid kan ju även ägna sig åt att försöka få Wikimedia Foundation att hålla i ett sådant projekt (på Meta finns det ett helt drös med wiki-förslag). --Rasmus 28 19 december 2012 kl. 22.34 (CET)

Som sagt, faktoider.nu och snopes.com, men oavsett så är det en intressant idé och spår. Jag är försiktigt intresserad, men även som projekt här på svwp hade det ju fungerat: identifera vanliga missuppfattningar, ta upp dem i relevanta artiklar och förklara hur det ligger till - om det finns någon källa som har en klar bild (och det är kanske att föredra på ett sätt att samla krafterna till att förbättra ett större projekt än att splittra). Apropå det kanske jag kan våga hänvisa till min text om den påstådda kopplingen mellan lussekatt och Lucifer, som är ett liknande försök. Jag hittade dock ingen källa som explicit rett ut förhållandet. –flinga 25 december 2012 kl. 23.38 (CET)

Lista över svenska idiomatiska uttryck

Hej!
Jag gör inte så mycket på wikipedia, mera på wiktionary. Jag är tysk och skriver i den tyska wiktionaryn om svenska idiomer. Jag tar gärna ovan nämnda listan som referens och om något jag skriver om inte finns, lägger jag till det. Just nu såg jag att 217.209.46.91 tog bort några inlägg eftersom de saknade enligt honom eller henne källa. I ett fall som jag också diskuterade på min diskussionssida - det gäller här inte ha alla skruvar i behåll - vet jag att det finns källor. Visst kan jag skriva en gång till, men: kan en ipnummer bara ta bort inlägg utan att någon admin titta på det? Egentligen skulle det ju finnas något typ av reglerad väg att radera inlägg. Ska jag bara skriva in inlägget en gång till eller vad rekommenderar du/ni/nån som vet? - //Susann - --Susann Schweden (disk) 25 december 2012 kl. 00.32 (CET)

Personligen är jag inte bekant med just det idiomet. Men det finns i SAOB ("har alla skrufvar i behåll" – not från 1848). Lägg in texten igen och källbelägg den med SAOB, är mitt tips. Om det därefter skulle bli problem med ny radering, hör av dig här igen eller hos någon administratör. Skriv gärna också på artikelns diskussionssida om problemet.--Paracel63 (disk) 25 december 2012 kl. 02.45 (CET)

Tack! //Susann

Skulle inte lägga så stor vikt vid redigeringar från IP-nummer, i synnerhet om deras ändringar saknar motivation eller källa osv. De kan med fördel oftast rullas tillbaks. Det finns förstås många bra bidrag från IP-nummer. Men inte i den koncisa mängd som från de med användare, speciellt om denne varit med ett tag. Schh (disk) 25 december 2012 kl. 15.33 (CET)

Att "ha alla skruvar i behåll" är förstås den logiska motsatsen till det mer kända idiomet "att ha en skruv lös". På senare tid har det dykt upp en flora över liknande idiom med motsvarande betydelser; "alla hästar i hagen", "alla indianer i kanoten", "alla knivar i lådan" etc etc. /ℇsquilo 26 december 2012 kl. 11.19 (CET)

Mynewsdesk har bilder märkta "Creative Commons erkännande" ..!

Sökte på "belysning" och hamnade här. Väl där lade jag märke till CC3 erkännandet. Kanske ett tips för att hitta bilder att illustrera med? den aktuella bilden kan illustera matsal, lysdiodsbelysning, parkettgolv, indredning osv. Schh (disk) 25 december 2012 kl. 15.29 (CET)

Jag har tagit nån bild därifrån nån gång, tror det var en författare. Jag kollade runt lite och gjorde en sökning på "Creative commons" under "bilder". Där kan man till och med få ett flöde med RSS, (http://www.mynewsdesk.com/se/search/rss?&page=1&query=creative+commons&search_option=sites&sites[]=se&type_of_medias=Image&utf8=%E2%9C%93 (länken bryts i mitten men det går att kopiera hela och använda)) och jag antar att man då kan följa alla bilder som läggs upp och där texten "Creative commons" finns med i artikeln. Kanske något för någon att bevaka? /Hangsna (disk) 25 december 2012 kl. 15.39 (CET)

Det fungerade visst inte helt som avsett, får inte alls med alla bilder. /Hangsna (disk) 25 december 2012 kl. 15.40 (CET)

Kanske mer heltäckande att skriva en robot som söker efter "Creative Commons erkännande" och laddar upp på commons? Finns det förresten någon hashlista med redan uppladdade bilder som kan hantera att bilder är uppladdade i olika storlekar? Schh (disk) 25 december 2012 kl. 16.37 (CET)

Nja, söka reda på kan man nog ha men inte ladda upp. Dels därför att alla bilder inte hör hemma på commons och dels därför att det även finns en creative commons-erkännande-dela lika-icke kommersiell som ej tillåts på commons. Rasmus 28 25 december 2012 kl. 19.26 (CET)

Hittade denna snitsiga CC-märkta julgran på mynewsdesk. Tyvärr är den copyrightad från en bildbyrå [3]. Man får nog vara försiktig om man lägger över bilder till Commons därifrån, det kan nog vara en hel del bilder som inte fått godkännande från fotografen/upphovsmannen. AlphaZeta (disk) 26 december 2012 kl. 12.41 (CET)

Lärdomar för oss från den tragiska massakern i Newtown

Jag tycker analysen här är mycket tankeväckande. 0,5 M besökare första dagen påminner mig om de 20 000 besökare vi hade till artikeln om Anders Behring Breivik första dagen (när text närmast saknades). Också den extremt mängd redigeringar som snabbt kom in och la in allt okritiskt som rapporterades i media samt kaoset som rådde de första timmarna i Wikipediagemenskapen. Vi har som grundprincip att inte vara ett nyhetsmedia, men jag tror vi får börja vänja oss vid att vid stora händelser så har Wikipedia en viktig roll och koncentrera oss på hur hantera sådan situationer bra redan innan de inträffar. Jag uppfattar t.ex. att lärdomar är från dessa extraordinära stora händelser är att:

• vi måste koncentrera oss på att få hyfs på texten, inte spendera energin på om artikeln skall finnas eller ej
• vi måste var beredda att i extrema situationer snabbt halvlåsa artikeln, när det är tydligt extremmånga redigeringar riskerar dränka insatser för att få hyfs på texten
• vi måste snabbt få in våra mest erfarna för att få till basstruktur i artikeln och att basfakta finns på plats, och att det som är oklart inledningsvis granskas kritiskt för att bedöma vad, om och när det kan introduceras i artikeln.

Jag märker också att sv:wp artikeln i detta fall fick ett lugnt förlopp, men är inte klar över namnet som valdes.Yger (disk) 20 december 2012 kl. 08.04 (CET)

Vi kan neka till att ha sådana artiklar, genast låsa en stubb med hänvisning till bättre fora (wikinews?) och snabbavsluta diskussionerna med hänvisning till WP:INTE. Vi kan också besluta att frångå principen om att inte vara ett nyhetsforum, enligt Ygers förslag. Jag tror vi måste gå in för endera, för att slippa de påfrestande diskussionerna i varje enskilt fall.

Den pragmatiska lösningen är att godkänna artiklarna. Vi har ingen konsensus bland etablerade användning och jag tror inte vi uppnår någon. Det är inte heller ett självändamål att hålla fast vid att enbart vara en encyklopedi. Vi kan få mera tid för resten av uppslagsverket om vi inte använder energi på att försöka stoppa dessa artiklar.

Däremot tror jag inte Ygers modell är lämplig. Genom att halvlåsa artikeln missar vi att ge folk en chans att redigera och chansen att genom andras bidrag snabbt följa rapporteringen. Samtidigt tvingar vi de etablerade att lägga mycket energi på artikeln, energi som kunde användas annanstans. Med fokus på puts kommer energin att utnyttjas mycket ineffektivt och ingen här skall behöva arbeta med fokus på nyhetsrapportering. Diskussioner om vad, om och när något skall läggas in riskerar att bli lika frustrerande som de om artikelns existens.

Det viktiga tycker jag är att lägga in {{pågående}}. Mallen används ibland slentrianmässigt; jag tycker att mallen kunde förbehållas sådana här situationer och formuleras som en mycket tydligare varning. De första dagarna har vi inga pålitliga källor så puts borde i princip gå ut på att stryka det mesta eller använda mycket tid på att undersöka risken för felaktigheter i rapporteringen. När det lugnat sig är det mycket lättare att putsa. WP:BLP-uppgifter med svaga källor borde förstås tas bort genast, men eftersom uppgifterna tas från massmedia och alltså redan är spridda är det ingen katastrof om de finns med ett tag.

--LPfi (disk) 20 december 2012 kl. 09.30 (CET)

Wikipedia är, och kommer alltid att vara, betydligt sämre på att följa och rapportera om pågående skeenden än vad etablerade nyhetsmedier är. De har en helt annan tillgång till källor och egen research, samt professionella arbetssätt och rutiner (inklusive publiceringsetik och källkritik). Jag är verkligen inte den som vill upphöja medierna till några föredömen, men de har i alla fall betydligt bättre förutsättningar än amatörredigerade WP, som ligger ett par steg längre bort från själva händelsen eftersom vi är helt beroende vad nyhetsförmedlarna rapporterar.

Vår styrka, däremot, är att hjälpa till att sätta in händelsen i ett perspektiv. I detta fall kan man se till att artiklar om orten, amerikansk vapenlagstiftning, tidigare liknande händelser o dyl är uppdaterade, balansererade och relevanta. Jag tycker inte att vi måste sörja över att ett större eller mindre antal informationssökande helt inte hittar allt det som de eftersöker här. Det är ju helt enkelt inte vår nisch och om man letar på "fel" ställe får man nog acceptera att man inte hittar det som man söker. "Publiksifforna" i sig är inte eftersträvansvärda. Snarare tvärt om: Varför ska WP bidra till att sprida mindre tillförlitliga bilder av aktuella och "omogna" händelser, än de som sprids genom nyhetsmedier.

Deras svaghet är ofta ytlighet, nutidsfokuseirng och brist på sammanhang. För oss är det tvärt om - här är sammanhangen och bakgrundsinformationen en styrka och en självklar nisch och möjlighet. Men det finns alltså andra som är bätttre skickade att följa och rapportera om skeenden och händelser. Därför bör vi vara återhållsamma med det som andra kan klara bättre. Själv skulle jag gärna se en karenstid för nyskapande av artiklar om utpräglade nyhetshändelser. Om det inte går att genomföra (och jag befarar att jag inte får stöd för den synen) krävs i alla fall någon form av begränsning. Halvlåsning och en intensiv relevansdiskssion skulle kanske kunna vara en lösning. Janders (disk) 20 december 2012 kl. 10.31 (CET)

Intressant fenomen att antalet dödsfall inte överenstämmer i de två artiklarna. --- Lavallen (blockera) 20 december 2012 kl. 10.35 (CET)

Det 28:e dödsfallet var gärningsmannens mor som dödades hemma hos sig. Prematureburial (disk) 20 december 2012 kl. 10.42 (CET)

@janders. Jag hade samma syn som du uttrycker kring media och Wikipedia till tiden för Våldtäkterna i Bjästa men har sedan ändrat uppfattning. En:Wp artikeln om denna massaker har gett mig mycket bättre info än jag hittat i någon media, och jag upplever ofta att tidingarna är nog så virriga i ett inledande skede av en kris. Jag uppfattar själv att tidningarna/nyhetssiterna numera mer slåss över att hitta roligast Youtubeklipp och nedmonterar den grundläggande nyhetsrapporteringen, speciell research/arkiv. Och samtidigt ökar förväntningarna från nyhetssökare på att hitta relevanta fakta i Wikipedia även när det är frågan om helt färsk sådan. Och att vi bör anpassa vårt arbetssätt för att på ett bra sätt möta upp till detta förändrade medialandskap (men inte ge avkall på källor/neutralitet/Saklighet och att undvika artiklar om dagssländor/incidenter som blåses upp orimligt av media.Yger (disk) 20 december 2012 kl. 10.53 (CET)

Som ny här funderar jag över när det anses vara "rätt tid" att eventuellt göra en sådan artikel längre än kort basfakta?. Nu nästan en vecka senare är en del fakta fastställt men en längre utökning av artikeln skulle ändå kunna behöva redigering inom en månad då mycket mer information säkerligen kommer att tillkomma och annan info kommer att förändras. Bör man lämna utrymme för att se eventuella konsekvenser för en mer översiktlig bild? Även om Wikipedia inte ska vara en nyhetssida kommer många ändå hitta hit för att få en sammanfattning istället för att bläddra genom 5-6 artiklar på Aftonbladet mm. Det jag är fundersam över är hur balansgången går för att presentera information som är relevant och uppdaterad men samtidigt ha information som är saklig och är någorlunda fastställt~? Faffri (disk) 20 december 2012 kl. 13.01 (CET)

Vi kan aldrig helt befria oss från "nyhetsaspekten". Jag gissar t ex att inte någon här anser att vi bör vänta ett par månader eller rentav ett år innan vi uppdaterar våra uppgifter om vem som blivit ny statschef i ett land, vilka som fått årets nobelpris eller vunnit senaste Eurovisionsschlagerfestivalen, vilka som fått de senaste Augustpriserna eller att personer som har artiklar har avlidit? Så var skall gränsen gå: är politiska val ok att referera snabbt men inte mord och olyckor? Är priser och utmärkelser ok men inte TV-program eller mediadebatter? Personligen tror jag att gränsen är omöjlig att dra. /FredrikT (disk) 20 december 2012 kl. 17.09 (CET)

Om man ska jämföra med val kan man kanske dra distinktionen att vi inte bör rapportera någon som valsegrare baserat endast på medieuppgifter (i USA utropar till exempel de olika kanalerna segrare i förtid) innan det officiella resultatet är klart. På liknande sätt anser jag att vi även bör förlita oss på mer officiella uppgifter vad kommer plötsliga händelser, såsom myndigheters presskonferenser och rapporter. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 december 2012 kl. 17.19 (CET)

Jsdo1980:s påpekanden är tänkvärda. Med dem i åtanke kan jag ställa mig bakom Ygers förslag, trots att jag i grunden delar Janders farhågor. Tostarpadius (disk) 20 december 2012 kl. 17.22 (CET)

Fast om man skall rapportera om ett val i t ex Vitryssland är det nog bättre att gå på medias uppgifter än på viryska statens officiella propaganda... /FredrikT (disk) 20 december 2012 kl. 17.24 (CET)

I sådana fall bör man kanske hellre nyansera propagandan med eventuella valobservatörers eller oppositionens synpunkter. Om sådant finns tillgängligt, vill säga. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 december 2012 kl. 18.31 (CET)

Vanligen bryr sig media inte om att rapportera det officiella valresultatet, utan nöjer sig med vad som fanns tillgängligt vid dead line. Då kontrollräkningen är färdig är nyhetsvärdet noll (om inget revolutionerande skedde). Vi behöver inte bekymra oss om nyhetsvärdet, men de officiella källorna är ofta svårhittade om man inte har lokalkunskap och inte kan språket. Jag tycker att vi kan använda tidningsuppgifter om de baserar sig på rösträkningen när den var nästan klar - men de officiella uppgifterna bör införas så snart de finns tillgängliga. Vad valresultatet väntades bli (i skenet av exit polls e.d.) är i allmänhet inte intressant, annat om de skiljde sig från det verkliga resultatet. --LPfi (disk) 20 december 2012 kl. 20.09 (CET)

Jag instämmer till fullo med det Janders skiver ovan. Det är ju inte samma sak som att rapportera om vem som t.ex fått årets nobelpris etc, det är inte ett pågående skeende, där uppgifter kan vara motstridiga eller oklara, och där lite perspektiv behövs. Vi bör ha is i magen och ta det lugnt, vi har ingen brådska och ingen dead line, inga löpsedlar som måste sälja tidningar, vi har inget att förlora på att avvakta. En artikel som skrivs dag 1, en timme efter en händelse inträffar, blir inte bättre än en som skrivs kanske en vecka efter händelsen. Då har det ofta lugnat ned sig och man fått en tydligare bild av vad som skett. / Elinnea (disk) 20 december 2012 kl. 21.38 (CET)

Jag skulle framförallt (åter) vilja påpeka att skillnaden mellan nyhetsartikel och encyklopedisk artikel inte har så mycket att göra med när den beskrivna händelsen inträffade utan hur artikeln är skriven. En nyhetsartikel skriven 1982 är än idag en nyhetsartikel. Genom att placera dessa artiklar i "karantän" missar vi dels chansen att ge väldigt många läsare bakgrundsinformation till nyligen inträffade händelser och vi kommer också lyckas ge en lång rad nya användare en onödigt negativ erfarenhet på Wikipedia när de får sitt alster raderat. Visserligen är det korrekt att artikeln kan göras mer komplett efter en tid, men det är sant även om den påbörjas från dag ett. Vad som är viktigt är att erfarna wikipedianer håller ett öga på dessa artiklar och vägleder nyanlända i hur en encyklpoedisk artikel är skriven, samt gärna kommer tillbaka när en tid har gått för att uppdatera dem. Min ambition är att göra så när något händer inom mitt intresseområde. Njaelkies Lea (d) 21 december 2012 kl. 16.21 (CET)

Jag måste säga att det är väldigt bra att detta kommer upp till diskussion här på Bybrunnen eftersom att detta är ett ämne som diskuteras om och om igen och som det torde ha skrivits spaltkilometer om varje gång en sådan här artikel kommer upp så vi måste nog komma fram till en slutgiltig ståndpunkt hur vi skall se på dyilika artiklar. Jag personligen tycker att det är viktigt att sådana artiklar skapas då de, som sägs ovan, kan bidra med bra bakgrundsinformation till nyligen inträffade händelser. Samtidigt är det viktigt att inte använda källor som använder sig av sensationalism (typ kvällstidngar såsom Aftonbladet och Expressen). --Rasmus 28 21 december 2012 kl. 16.54 (CET)

Tack, Njaelkies Lea. Jag har tjatat på de andra hur länge som helst att skillnaden mellan oss och Wikinews är hur det skrivs och inte vad som skrivs. J 1982 (disk) 21 december 2012 kl. 21.01 (CET)

Jag tycker att det låter omvänt att vi ska beskriva bakgrunden till något som händer precis när händelsen rapporteras om i media. Vad som ligger bakom t.ex en skottlossning är ju i allmänhet något som kommer fram när en tid har passerat, och just därför är det ju lämpligt att avvakta att skapa en artikel om händelsen tills man faktiskt vet något om bakgrunden. Som det är nu så skapas ofta artiklar av nånslags reporterwannabelusta och så späckas de med diverse spekulationer och kvällstidningscitat. Man kan inte ge bakgrund när man inte känner till något om bakgrunden och det bara finns spekulationer om vad som hänt och vad det berott på. / Elinnea (disk) 21 december 2012 kl. 21.23 (CET)

För mig är det så här, oavsett om man kallar det för nyhetsförmedling eller något annat: Det handlar om att vi ska kunna verifiera de uppgifter som vi presenterar. Och det är skillnad på att påstå något, och att visa att påståendet är sant. Därför bör vi undvika att rapportera om händelser och skeenden i direkt samband med att de har inträffat eller medan de pågår. Jag syftar då i första hand på nyskapande av artiklar. Uppdateringar och kompletteringar av uppgifter som redan finns med i olika artiklar ska naturligtvis göras så snart som vi har tillräckligt goda källor. Jag syftar inte heller på händelser som är så "mogna" att man kan sammanfatta och ge en "avslutad" bild av händelsen. Det ska helt enkelt vara sannolikt att vi inte, pga okunskap, sprider felaktiga uppgifter. Ibland inträffar denna "mognad" efter en mycket kort tid (kanske bara minuter efter händelsen). Ibland inträffar den efter några dagar eller veckor. Ibland inträffar den inte alls. Under tiden som vi avvaktar lite, för att kunna få en bild av relevans, sakläge och sammanhang (jag kallade det här ovan för "karens") kan man mycket väl ägna sig åt att komplettera näraliggande artiklar med bakgrunder och förklaringar. Det handlar alltså om tid, och om möjligheten att ha en tillräckligt god bild av en fråga. För mig är det självklart att WP ska förmedla kända fakta. Pågående nyhetshändelser skildras med hjälp av uppgifter som medierna har tillgång till vid de tillfällen som de publicerar. Det är i många fall något helt annat än kända fakta. Janders (disk) 21 december 2012 kl. 21.58 (CET)

Jag är givetvis inte heller förtjust i att man okritiskt förmedlar osäkra uppgifter och framställer det som fakta. Men det är fortfarande något jag ser som ett författarproblem som alla artiklar kan drabbas av. Att artiklar om nyligen inträffade händelser ofta är lite sämre beror mycket på att de till stor del skrivs av nybörjare, och vad jag tycker mig ha märkt, våra lite yngre deltagare. Varför vi ska skriva dessa artiklar? Därför att väldigt många vill ha informationen och att tillhandahålla information är vad vi gör. Jag ser det som en lysande möjlighet att rekrytera nya användare. Att alla våra artiklar inte är jättebra vid varje givet tillfälle kan vi knappast undvika (inte utan att gallra rejält i användarlistan i alla fall). Njaelkies Lea (d) 21 december 2012 kl. 22.14 (CET)

Min ståndpunkt är mycket nära Njaelkies. När en sådan händelse inträffar tycker jag det känna fel att använda tid och energi till att ifrågasätta artikelns existens för att ämnet är ofärdigt och överlämna artikelutformning åt de entusiaster som lägger in med hög frekvens. Jag, liksom Njaelkies ger uttryck åt, kommer använda min energi när någon ny sådan sak dyker upp att försöka forma det så det blir så sakmässigt korrekt (och verifierbart) som möjligt från början, även om detta innebär väldigt lite i förhållande till vad som rapporteras. Och också försiktigt och med hjälpa v andra erfarna föröka föröka utöka med sakinfo, verifierbar, när mer fakta kommer fram.första versionen av Helikopterrånet i Västberga var inte så illa och sedan var Usurboto bra med att försiktigt utöka.Yger (disk) 22 december 2012 kl. 08.31 (CET)

Yger har en klar poäng i påpekandet att vi bör lägga energin på att förbättra artiklar, mer än att ifrågasätta dem. Det kan vara en rimlig och pragmatisk hållning i vissa sammanhang, när det handlar om händelser som uppenbarligen kommer att kunna försvara sin plats här även i ett mer långsiktigt perspektiv. Jag inser också att jag inte kan samla någon konsensus bakom min linje, och att det alltid kommer att finnas både etablerade och nya användare som ser WP som lämpligt forum för att skildra pågående händelser av nyhetskaraktär. Men, jag hoppas ändå på en utveckling i återhållsam och ansvarstagande riktning och lite "is i magen". Och både de som är aktiva här och våra läsare måste vara medvetna om att det ofta är mycket stor skillnad mellan rapporterade uppgifter och säkra och beständiga fakta. Janders (disk) 22 december 2012 kl. 08.52 (CET)

Men för att kunna hålla en återhållsam och ansvarstagande rapportering är det nog nödvändigt att halvlåsa artikeln några dagar, för att undvika de värsta överdrifterna och för att minska energin som går år till puts och att hålla rent. Sjö (disk) 22 december 2012 kl. 09.20 (CET)

Ygers exempel med helekopterrånet tycker jag är bra. Där är det återhållsam rapportering i en ton som passar bättre i en encyklopedi än i kvällspressen. Däremot tog det 9 timmar 37 minuter från skapande till artikeln fick någon källa, jag kan tycka det är för mycket om vi nu pratar om snabb rapportering. Visst ska vi väl klara av båda två? (Att skriva i en bra ton och lägga med källor direkt) /Hangsna (disk) 22 december 2012 kl. 09.48 (CET)

Hangsnas exempel belyser våra möjligheter ganska bra. Det är, tycker jag, självklart att vi ska ha artiklar om ämnen som är aktuella, även i anslutning till att de faktiskt händer. Den principen ansluter sig enwp i praktiken till, och då kan också många engagera sig tillräckligt mycket för att bygga ut artiklarna rejält. Jämför svwp:s och enwp:s artiklar om Newtown-massakern. Enwp-artikeln är stor, gjordes snabbt och har en mängd hänvisningar till relevanta källor. Så länge man inte slarvar med källorna, ser jag inte att svwp behöver välja mellan att vara uppslagsverk och aktualitetsförmedlare utan kan vara både ock. Min förstahandserfarenhet med något tusental redigeringar på enwp medan inbördeskriget i Libyen pågick har lärt mig att Wikipedia i många fall kan fungera som en utmärkt nyhetsförmedlare. Vi kan vara det genom att sålla bland de primära nyhetskällorna och sätta in dem i en kontext som TV-kanaler och nyhetsbyråer tyvärr sällan har plats för. Så mitt lilla råd när det gäller aktuella händelser: var djärv och kräv/sätt dit källor direkt, så blir det mer hanterbart för alla inblandade.--Paracel63 (disk) 22 december 2012 kl. 12.11 (CET)

Att sätta in källor direkt är i princip enkelt: det som skrivs är ju i allmänhet direkt hämtat från mediarapportering. Problemet är dels TV och radio, som kan vara svårverifierbara (uppfattade användaren det rätt?), dels att oinloggade som inte återkommer med samma IP-nummer är svåra att nå.

Inbördeskriget i Libyen är ett mycket svårare ämne. Då är det inte bara frågan om att vi inte ännu vet, utan att vi har mycket resursstarka nyhetsproducenter och -förmedlare som aktivt försöker påverka bilden av skeendet i en för dem fördelaktig riktning, samtidigt som bilden av skeendet också påverkar skeendet redan på kort sikt. Jag kan tänka mig en annorlunda rapportering som hade lett till att Sverige aldrig hade skickat jaktplan till området.

Jag är rätt pessimistisk om att Wikipedia skulle klara att på kort sikt genom en källkritisk hållning förmedla en annorlunda bild än de stora medierna (som i sådana här situationer ofta använder partiska källor). Det kräver engagerade användare som har tillgång till trovärdiga alternativa media och en gemenskap som inte går med på att avvikande synvinklar raderas som POV. Det senare kanske vi klarar - med medvetna insatser och skicklig balansgång, men inte annars.

I fråga om vansinnesdåd och naturkatastrofer är risken för POV mindre (om också regeringar, NRA m.fl. kan ha intresse av vissa tolkningar) och konsekvenserna av felaktiga uppgifter sällan farliga. Visst är det bra att lägga in bakgrundsinformation, rätta uppgifter som visat sig felaktiga och sträva efter en encyklopedisk ton, men jag tycker inte att artikeln skall halvlåsas bara för att uppgifter läggs in utan källa och med olämpliga betoningar - uppgifterna finns ofta senast nästa dag i många källor och kan tas bort om de gäller oväsentliga detaljer eller visar sig vara felaktiga. Varningsmallen borde räcka.

--LPfi (disk) 22 december 2012 kl. 18.18 (CET)

Vi behöver inte dra in politiska synpunkter - jag är exempelvis mer bekymrad över bristen på agerande i fallet Syrien än på det som faktiskt skedde i Libyen, även om jag teoretiskt kan föreställa mig det scenario LPfi skisserar sörjer jag alltså inte över att det blev som det blev i det fallet - men visst är det svårt att göra en rätt avvägning när en väpnad konflikt pågår. Även om jag egentligen delar Janders synpunkter ställer jag mig bakom Njaelkies Leas och Ygers kompromiss. Engelska Wikipedia framhålls ibland som ett föredöme. Jag delar inte riktigt den uppfattningen. Artiklarna bör i inledningsskedet hållas relativt korta. Först senare vet man vad som verkligen är relevant att ha med och då kan de byggas ut. Annars får vi tydlig ovikt i uppslagsverket. Även Ugglans redogörelser från Första världskriget är utförligare än de från äldre tid, men gränsen mot nyhetsrapportering är glasklar. Det måste den kunna vara även i en tid när all iformation når oss praktiskt taget på sekunden. Tostarpadius (disk) 23 december 2012 kl. 06.09 (CET)

Gränsen mot ren nyhetsrapportering anser jag inte så glasklar, men jag inser att denna fråga är kontroversiell. Enwp:s artiklar är inte alltid bättre, men de är i regel både större och fler, och det ser jag som ett värde i sig när vi försöker bygga nätverk av artiklar i ett ämne. De dagliga källrelevansdiskussionerna på enwp i Libyen-frågan gav mig en långt bättre (vill jag tro) inblick i hur internationella massmedier hanterar nyhetsfrågor i brännande och pågående konflikter. Bristen på agerande i Syrien-frågan har kanske inte så mycket med enwp/Wikipedia att göra. Genom att "väst" i fallet Libyen fick så mycket spelrum för sin resolutionstolkning, blev spelrummet minimalt i Syrien. Vad Wikipedia kan göra är bara att rapportera, så balanserat och encyklopediskt som möjligt, om vad som händer.--Paracel63 (disk) 25 december 2012 kl. 02.26 (CET)

Den som vill kan naturligtvis roa sig med att dagligen diskutera medias rapportering, men särskilt encyklopediska blir inte artiklar som utvecklas på det sättet. Vad vi behöver är mindre nutidsfokusering, inte mer. Tostarpadius (disk) 27 december 2012 kl. 02.48 (CET)

Wikipedia:Utvald artikel

Dear Swedes,
I'm an administrator on the Danish Wikipedia, and have been (on strictly voluntarily grounds :)), tasked with creating the Danish index for 2013 on the Scandinavian selected archives (in Danish: Dagens skandinaviske artikel). Unfortunately there seems to be some issues with the Swedish inclusions, as our link-base seems to be broken for SvWiki :( If you look at da:Wikipedia:Dagens_skandinaviske_artikel/december_2012, which is our index for December 2012 - i.e. December 4th (da: 4. december), you'll see that our links to the Swedish selected article entry (se svensk) and it's accompanying talk-page (diskussion), both links to un-created pages. Can somebody help me, by describing the current archive structure, so that we can generate correct inclusions :) I have checked meta:Skanwiki/Utvald artikel however I wasn't able to locate the relevant information. If it's there please direct me to it, and accept my apologies. In kind regards, Henrik/Heb (disk) 27 december 2012 kl. 11.44 (CET) (Danish userpage/talk page)

På svwiki byts de utvalda artiklarna per dag, och inte per vecka som på no, nn och da. Jag tror inte det är möjligt att från dawiki länka till den sammanfattning som ska vara vid ett visst datum. Internt på svwiki görs det med hjälp av mallparametrar. Kopplingen mellan datum och sammanfattningar görs i Mall:Utvald artikel. Information om utvald på huvudsidan finns på Wikipedia:Utvald artikel, och vill man söka upp en mall för ett visst datum finns Wikipedia:Utvald_artikel/samtliga. Det som är bäst att länka från dawiki är kanske [[:sv:Wikipedia:Utvald_artikel/samtliga#Idag]] ⬤Bοⅳⅰе 27 december 2012 kl. 12.10 (CET)

I och för sig, om du gör det med en bot, så går det ju att lösa. Då kan du välja en dag per vecka (eller två om ni vill fortsätta ha svenska på söndagar också), låta boten leta upp rätt datum i Mall:Utvald artikel, och sen länka till rätt sammanfattning. ⬤Bοⅳⅰе 27 december 2012 kl. 12.24 (CET)

Ett tredje alternativ är att vi skapar en sida på svwiki som är lämplig för länkning till. Jag vet inte exakt vilken information som bör finnas där, men så här kan man göra: Wikipedia:Dagens skandinaviska artikel/svenska#Vecka 2. ⬤Bοⅳⅰе 27 december 2012 kl. 14.22 (CET)

Lantmäteriets webbplats på ny plattform från december

Lantmäteriet har fått en ny webbplats från december 2012. Detta innebär att många länkar dit kan behöva tas en titt på. Vissa delar av webbplatsen har även blivit tydligare, och nu använder man statiska URL:er. Gå in på www.lantmateriet.se och ta en titt.

—Johan G (KJG2007 | Disk.) 15 december 2012 kl. 13.21 (CET)

Special:Länksökning/www.lantmateriet.se. /NH 16 december 2012 kl. 13.07 (CET)

Tackar för tipset. Bara att sätta igång antar jag... :-/ —Johan G (KJG2007 | Disk.) 16 december 2012 kl. 20.50 (CET)

Kort fråga: Bör jag uppdatera länkar till Lantmäteriet från diskussionssidor och arkiverade sidor eller bör jag avstå från det? —Johan G (KJG2007 | Disk.) 28 december 2012 kl. 17.16 (CET)

Rätta gärna till de länkarna som pekar fel. Man ska inte ändra i en arkiverad diskussion, men att fixa en felaktig länk är inte att förvanska diskussionen utan snarare att se till att den förblir oförvanskad. Nasko (disk) 28 december 2012 kl. 17.42 (CET)

Nya och nedlagda myndigheter inför årsskiftet

Följande myndigheter behöver nya eller mer utbyggda artiklar: Lista över nya myndigheter och departement inrättade av regeringen Reinfeldt#2013

Följande myndigheter har nyligen lagts ned eller kommer snart att upphöra - och länkar till dem kanske bör riktas om:

• Högskoleverket
• Verket för högskoleservice
• Internationella programkontoret för utbildningsområdet
• Rättshjälpsnämnden (?)
• Rättshjälpsmyndigheten (?)
• Statens bostadskreditnämnd
• Högskolan på Gotland
• Ev Polisskolan (föreslagen att läggas ned)

Källa bl.a. Har jag missat någon?

(Sadev, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, skulle läggas ned men tycks bli kvar). Mange01 (disk) 23 december 2012 kl. 10.57 (CET)

Endast länkar som direkt berör aktuella förhållanden bör ändras. Artiklarna skall, om det ínte handlar om rena namnbyten, bibehållas. Tostarpadius (disk) 27 december 2012 kl. 02.06 (CET)

VHS skriver en del om sammanslagning och de nya myndigheterna, Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) och Universitets- och högskolerådet (UHR). Mikael Lindmark (disk) 28 december 2012 kl. 00.43 (CET)

Glöm inte kameran under julen!

Artikeln pressylta skulle behöva en bild, prinskorvsbilden är lite suddig så någon kan kanske ta en skarpare? Har ni blana, grynkaka, luad ål, hackkorv, grynkorv, potatislåda, kutia, aguonų pienas, pinnekjøtt, uszka eller faworki på ert julbord? Ta gärna en bild! / Elinnea (disk) 23 december 2012 kl. 19.53 (CET)

Bilder av pinnekjøt File:Pinnekjøt22.JPG och mer pinnekjøt /einarspetz (disk) 24 december 2012 kl. 16.21 (CET)

Pressylta är fixat: File:Pressylta 2012.jpg. Smaklig måltid! --Holger.Ellgaard (disk) 24 december 2012 kl. 16.50 (CET)

Ingen jul för min far utan potatislåda och kålrotslåda. /ℇsquilo 28 december 2012 kl. 22.54 (CET)

Länka till externa wikis

Hej! Kan man länka till externa wikis på artiklar utan att bryta mot regeln som säger att man inte får annonsera andra webbsidor på Wikipedia? Exempel: Harry Potter-wikin på artikeln om Harry Potter, Beatles Wiki på artikeln om Beatles och Magickapedia på artikeln om Magicka. // WikiPhoenix ^(Disk.) 26 december 2012 kl. 22.32 (CET)

Om materialet anses bra för vidareläsning så ser jag inget problem med det. C.Nilsson (disk) 26 december 2012 kl. 22.55 (CET)

Externa wikis tar ju ofta upp detaljer och företeelser för ett visst ämne som anses vara för smalt för att vara på Wikipedia, så i de flesta fall är en extern wiki perfekt material för den som vill läsa in sig mer ingående på ett visst ämne så jag ser inget fel i att länka till dem. Icea (disk) 27 december 2012 kl. 09.51 (CET)

Vi lever inte i en konkurrenssituation: finns det skäl att länka till en annan wiki, länka till en annan wiki. All kunskap är bra. Däremot är de sällan att betrakta som goda källor och vi bör i allmänhet vara försiktiga med externa länkar, men, tja, det gäller ju de flesta andra webbplatser. Så det är bara att behandla dem som vanligt. /Julle (disk) 27 december 2012 kl. 13.21 (CET)

Okej, tack för era svar! // WikiPhoenix ^(Disk.) 28 december 2012 kl. 15.06 (CET)

En sak att minnas är att populära företeelser ofta behandlas i många forum. Normalt skall man endast välja en eller ett par mycket bra forum. Är beatleswiki.com och magickapedia.net den självklara platsen för fans att berätta om eller diskutera Beatles respektive Harry Potter? Om inte, så bör de ha väldigt bra material för att lämpa sig som externa länkar. --LPfi (disk) 28 december 2012 kl. 21.00 (CET)

Var gärna med i Wikipedia:Veckans tävling/Åtgärdsbehov 2009! Årets sista tävling, erövra årets sista rosetter innan det är för sent!

Det finns massor av artiklar, inom alla möjliga intresseområden, att delta med i Wikipedia:Veckans tävling/Åtgärdsbehov 2009. Gemensamt för dessa artiklar är att de märktes upp med åtgärdsmall 2009 (eller rentav tidigare) och det börjar bli hög tid att göra något åt dessa. Ju fler kategorier vi kan tömma, ju fler artiklar vi kan åtgärda och befria från åtgärdsmall desto bättre. Det är där din insats behövs! Årets sista tävling, erövra årets sista rosetter innan det är för sent! / Elinnea (disk) 28 december 2012 kl. 13.48 (CET)

Kategori och underkategori i samma artikel?

Ibland dyker det upp artiklar där jag skulle vilja lägga in både en kategori och en underkategori. Exempelvis i artikeln Gustaf Rudebeck som var zoolog men som främst gjort sig känd som ornitolog. Kategori:svenska ornitologer är en underkategori till Kategori:Svenska zoologer. Om man vill få en bra listning av svenska ornitologer inom Kategori:svenska ornitologer skulle det såklart vara bra att lägga in honom där - men samtidigt är det ju felaktigt att bara placera hon i den kategorin eftersom det implicit förminskar hans värv. Hur tycker ni att vi ska förhålla oss till detta och liknande fall? --AHA (disk) 26 december 2012 kl. 11.04 (CET)

För mig är det självklart att han inte skall ligga enbart i ornitologer. Det handlar om vad kategorierna skall vara till för. Om någon söker efter zoologen Rudebeck som skrev i South African animal life, genom att titta i kategori:svenska zoologer kommer de inte att hitta honom. Alternativt hittar man något arbete från Lunds zoologiska museum där han skrivit om verksamheten i stort eller om svenskt naturskydd, då blir det bara svårare att leta igenom alla underkategorier. Nu har man redan gjort det rejält svårt genom att skapa kategorin svenska professorer i zoologi, och stoppat in mängder med personer där. Vet man redan vem Gustaf Rudebeck var är det ju inga problem att känna till att han främst sysslade med ornitologi, men då kan jag inte heller se varför man behöver söka honom bland kategorier. Det handlar inte om att förminska hans värv utan att göra honom sökbar för den som påträffar hans namn, kanske bara med efter namn eller initialer och namn att kunna hitta vem det handlar om. Det här är orsaken till att jag tagit upp det här med kategoriträden tidigare och anser att den vildvuxna utvecklingen på senare tid bara försvårar användadet av kategorier än underlättar.--FBQ (disk) 26 december 2012 kl. 12.07 (CET)

Ett problem jag brottats med ibland är att jag vill ha en lista över alla "Orter i Långtbortistan". Om inte huvudstaden, Bjurkhaba, finns med i kategorin, utan ligger i underkategorin Kategori:Bjurkhaba, så måste jag inkludera även underkategorierna. Men då får jag även med "Byggnader i Bjurkhaba", "Personer från Bjurkhaba" och en massa som jag inte är intresserad av. Därför tycker jag "Bjurkhaba" ska ligga både i "Kategori:Orter i Långtbortistan" och i "Kategori:Bjurkhaba". -- Lavallen (blockera) 26 december 2012 kl. 12.30 (CET)

Artiklar som är "huvudartikel" i en kategori brukar ofta vara med även i kategorier högre upp i kategoriträdet. Om Bjurkhaba är huvudstad i Långtbortistan enligt exemplet ovan så tycker i alla fall jag att det inte är det minsta konstigt ifall Bjurkhaba är med i Kategori:Långtbortistan, Kategori:Orter i Långtbortistan och Kategori:Bjurkhaba. /ℇsquilo 26 december 2012 kl. 13.44 (CET)

Ursäkta att jag lånar denna rubrik men har en fråga angående en kategori. Vad har kategorin Kategori:Personer under 2000-talet för nytta? I underkategorin om Sverige (Kategori:Personer i Sverige under 2000-talet) finns det numera över 1000 artiklar. Ska alla personer i Sverige som lever under 2000-talet in i den kategorin, eller vad är syftet? Mvh Fredde^✔ 26 december 2012 kl. 14.01 (CET)

Exakt vet jag inte, jag har inte grubblat så mycket på de här kategorierna Kategori:Personer i Sverige under 2000-talet som ju måste bli helt överfulla och väldigt svåröverskådliga - men att ha en överkategori varifrån man lätt kan ta sig till Kategori:Personer i Brasilien under 2000-talet och enkelt kan upptäcka om kategorin Kategori:Personer i Burma under 2000-talet finns eller inte istället för att behöva söka på Burma, Burma/Myanmar, Myanmar och riskera att upptäcka att kategorin hette något annat som man inte hade gissat på för att hitta den.--FBQ (disk) 26 december 2012 kl. 14.13 (CET)

Vissa kategorier är enbart avsedda som överkategorier. I princip bör varje kategori ligga i minst två andra kategorier, även om godtagbara undantag finns. Tostarpadius (disk) 26 december 2012 kl. 21.59 (CET)

Jag förstår inte riktigt din argumentation FBQ - kan du förtydliga så är du snäll? Min fråga gällde om han inte borde ligga i både kategori:svenska zoologer och kategori:svenska ornitologer, just för att öka sökbarheten, även om detta är mot regelverket för hur vi använder kategorier. --AHA (disk) 26 december 2012 kl. 18.34 (CET)

Kategorierna hänger inte ihop med varandra i en hierarki (trädstruktur), utan är ett nätverk som kan länkas samman hur som helst. Det finns inga över eller underkategorier i strikt mening och därför är det en fördel om en artikel ligger insorterade i många fack så länge som det är korrekt och sakligt utfört. En ornitolog med svenskt medborgarskap ska därför ligga både i kategorin svenska zoologer och kategorin svenska ornitologer. Nasko (disk) 26 december 2012 kl. 19.09 (CET)

Jag är i viss mån beredd att hålla med dig, men den som enbart sysslat med fåglar bör endast ligga i kategorin för ornitologer. Annars finns det ju ingen anledning att sluta just vid "svenska zoologer"- varför inte bara "zoologer"? Eller kanske "Svenska biologer"? "Svenska forskare"? Artiklar bör stoppas i så specifika kategorier som det är möjligt för att de skall vara rimligt heltäckande.

andejons (disk) 26 december 2012 kl. 21.44 (CET)

Jag håller inte heller med Nasko om att alla svenska ornitologer även skall ligga i kategorin för zoologer. Den som närmast uteslutande har sysslat med fåglar behöver inte ligga i båda. I detta konkreta fall är det dock ingen tvekan om saken. Däremot skall han inte ligga även i kategorierna "Ornitologer" respektive "Zoologer". Tostarpadius (disk) 26 december 2012 kl. 21.59 (CET)

@Nasko. Jag skall förtydliga - jag menar att jag tycker att det är okej att han ligger i båda. Om det är ett problem att en kategori är underkategori till den andra är det bättre att göra om trädstrukturen. Alla zoologer behöver inte ligga i kategorin zoologer, men har de skrivit arbeten eller på annat sätt även arbetat inom allmän zoologi, oavsett om ett enskilt ämne såsom ornitologi kan anses som det område där personen gjort sina avsevärt främsta insatser. Kategoriern är som sagt till för att underlätta sökning. Egentligen vore ju det bästa för att underlätta sökning vara att följa Andejons förslag. Problemet är ju bara att med tanke på hur många kategorier och underkategorier det finns skulle bli enorma listor med kategorier på varje enskild person. --FBQ (disk) 27 december 2012 kl. 00.08 (CET)

Lavallen påpekar ett problem med kategorierna ovan. Med biologiska artiklar är problemet inte jättestort, men inom andra ämnesområden blir kategorierna oerhört svåra att ha kontroll på. Det går inte att övervaka en kategori, så om någon börjar kategorisera om artiklarna så går de inte att hitta när man behöver dem. Låt mig visa på ett orelaterat exempel: Kategorin Tätorter i Sverige ska innehålla alla tätorter i Sverige (1954 st). För ett halvår sedan rensade jag upp kategorin. Den innehöll subkategorier över en massa orter och artiklarna hade kategoriserats om till en "underkategori" med samma namn som orten. I dessa kategorier fanns även "personer från", "kyrkobyggnader", "stadsdelar" och annat som inte är tätorter. När upprensningen var klar så visade det sig att ca 20 tätorter saknades. Nu saknas 3. Vilka är det? Lista över Sveriges tätorter är full, så någonstans finns de. Kategorierna som innehåller Frankrikes kommuner är inte längre kompletta. 10-talet artiklar är ej längre kategoriserade som kommuner utan ligger i helt andra kategorier tillsammans med "byggnader", "personer" från och så vidare. Jag bryr mig inte om att rätta till det när gemenskapens mest produktiva användare inte klarar att skilja mellan äpplen och päron.

Kategorierna är helt autonoma (självständiga) och ingår inte i en hierarki av över- och underkategorier. De kallas för över- och underkategorier, men detta är fel. I en hierarki, t.ex. filsystemet på en dator, kan flera filer ha samma namn förutsatt att de ligger i olika mappar. Detta är inte möjligt i ett nätverk (t.ex. internet). Alla artiklar, kategorier och filer på Wikipedia har unika namn just för att de länkas i ett nätverk.

Man kan se varje kategori som en låda. Där samlas artiklar som passar in på ett visst begrepp. Sedan kan lådorna länka till varandra hur som helst för att skapa ett sammanhang. Om man plockar ur en tätortsartikel ur lådan avsedd för tätorter i Sverige och lägger den i en helt annan tillsammans med kyrkobyggnader, personer från och lite annat smått och gott så blir det givetvis stor förvirring. Lådan med tätorter kommer inte att vara full när det är dags att uppdatera artiklarna och vissa kommer att missas.

Nu till de svenska biologerna. Antag att vi har kategorin (lådan) biologer med 30000 artiklar. Det är helt orimligt att dela upp den kategorin i massa småkategorier, såsom biologer från Sverige, zoologer från Sverige och ornitoliger från Sverige. Det är mycket bättre om alla kategorier (lådor) är fulla. Man ska inte plocka bort artiklar ur väldefinierade och relevanta kategorier. Låt det exempelvis finnas 30000 biologer, 2000 zoologer och 100 ornitologer. En kategori kan aldrig bli för stor och behöver aldrig delas upp, bara kompletteras. Låt oss anta att jag vill göra en lista över alla artiklar över biologer födda 1826. I sökfältet skriver jag: incategory:"Biologer" incategory:"Födda 1826". Alla artiklar som finns i båda kategorierna listas. I detta fall inga, efter som kategorin biologer är tom. Man får helt enkelt söka igenom alla kategorier som kan tänkas innehålla biologer, och det är många efter som de är ordnade efter land och inriktning. Ett annat alternativ är att använda robot, fast denna metod blir otillförlitlig om kategorierna är spretiga (se avsnittet om tätorter).

Fråga: Vilka kyrkobyggnader i Göteborgs kommun är uppförda 1958. Skriver man in följande i sökfältet: incategory:"Kyrkobyggnader i Göteborgs kommun" incategory:"Religiösa byggnader invigda 1958", så får man svaret inga. Skriver man istället in incategory:"Kyrkobyggnader i Göteborg" incategory:"Religiösa byggnader invigda 1958" får man svaret 3. Orsaken till att det inte går att söka på kommun är att vissa artiklar plockats ur kategorin och sorterats in i kategorin Göteborg. Göteborg är en tätort som spänner över flera kommuner, så svaret kan vara fel!

Slutsats. Fyll kategorierna med sådant de ska innehålla. Om vi har 2000 artiklar om biologer så ska kategorin innehålla alla dessa. Om det finns 200 artiklar om svenska ornitologer så ska dessa artiklar finnas i kategorierna Biologer, Zoologer, Ornitologer och Personer från Sverige. Då kan man enkelt filtrera fram artiklar man behöver få fram för olika projekt. Är personerna dessutom kategoriserade efter födelseår och dödsår så går det lätt att få fram listor över exempelvis alla svenska zoologer avlidna 1853. När gemenskapen envisas med att dela upp kategorierna till pyttesmå och inte helt konsekventa enheter undermineras arbetet med kontroll och uppdatering, vilket nog är meningen. Nasko (disk) 27 december 2012 kl. 03.04 (CET)

Detta sätt att kategorisera har inte fått stöd här tidigare. Jag hoppas verkligen att så inte blir fallet nu heller. Däremot håller jag med om att en kategori av typen "Sveriges tätorter" skall vara komplett. Tostarpadius (disk) 27 december 2012 kl. 03.25 (CET)

Jag har fyllt på kategorin Tätorter i Sverige med tio artiklar. Det är dock inte alla 1954 tätorter som har en egen tätortsartikel. Exempelvis omdirigeras Västra och Östra Bispgården båda till Bispgården. --Larske (disk) 27 december 2012 kl. 04.24 (CET)

Jag delar Naskos vision av hur kategorierna skulle kunna fungera. Vilka konstnärer som arbetat i barockstil är ju visserligen mer av den defintionsfråga än vilka skall höra dit på ett annat sätt än vilka svenska orter som varit tätorter, men det är fortfarande fullt görligt och går att lösa med flera kategorier i tveksamma fall.

Jag håller med om att det är ett stort problem att kategorier inte kan bevakas som när kategori tecknare raderades nyligen. De artiklarna ligger fortfarande lite varsomhelst. --FBQ (disk) 27 december 2012 kl. 10.43 (CET)

Den visionen ser jag som en mardröm. Däremot håller jag med om att det hade varit bra med en bevakningsfunktion. Tostarpadius (disk) 27 december 2012 kl. 13.15 (CET)

Samma här. Topologin är kategoriträdets absolut viktigaste egenskap. /ℇsquilo 28 december 2012 kl. 23.00 (CET)

Små kategorier går att underhålla för hand. Då man går till kategorin kan man (om man behärskar ämnet) lätt se huruvida alla artiklar där är relevanta, huruvida någon bättre skulle passa i en underkategori o.s.v. Det typiska underhållsarbetet är att flytta artikeln till en mer specifik kategori. Om alla artiklar finns också i överkategorin är det omöjligt att veta vilka som saknar den mer specifika underkategorin, utan att kontrollera artikel för artikel. Då förblir de bristfälligt kategoriserade, om det är på mig det beror. I kategorier som Svenska zoologer fungerar dubbelkategoriseringen så länge överkategorin är liten, men kategorierna bör skapas på ett sätt som minimerar sådan dubbelkategorisering (med undantag för Kategori:Kvinnor och liknande specialkategorier). --LPfi (disk) 28 december 2012 kl. 20.55 (CET)

@Esquilo. En kategori kan ha flera olika funktioner, bland annat sökbarhet som Nasko beskriver. En väl systematiserad topologi är nödvändigtvis ingenting som underlättar sökning. Däremot kan topologin i sig ha ett värde. Det bygger dock på att topologin är väl genomförd och inte baserad på vilka artiklar som kategoriserats eller råkar finnas på wikipedia. Så fungerar det inte.

@LPfi. Det är möjligt att det fungerat vad gäller biologer, jag har inte studerat artiklarna om biologer noggrannt. Däremot fungerar inte inte inom andra områden. Vad gäller konstnärer innebär att de saknas i kategorin konstnärer oftast att de stoppats in i en slupmässig kategori bland vilka de verkat, ibland en direkt felaktig. Saknas kategorin konstnärer innebär det i praktiken att de blir än svårare hitta jämfört med om de fått ligga kvar i den. Lika illa ser det ut bland politiker. Små kategorier är givetvis lättare att underhålla än stora då det blir färre artikar att hantera, men det betyder att en mängd artiklar och kategorier i stället blir oåtgärdade, antalet artiklar som behöver åtgärdas är fortfarande lika stort. Om vi tar biografier så med alla olika kriterier, födsel och död, födelseort, tjänster personen innehaft, områden personen varit verksam som forskare inom, platser där personen studerat, hedersdoktorat, tilldelade ordnar, medlem i olika sällskap, språk som personen skrivit på med mera.

Jag vet inte vad som menas med dubbelkategorisering, men om det finns en kategori för professorer vid Uppsala universitet blir den ju helt meningslös om den bara skall innehålla sådana som inte verkat vid något annat universitet. En person måste då ligga i kategorin för alla universitet där personen innehaft en professur. Samma sak gäller ju en mängd andra kategorier. Men vi kan väl ta ett exempel där jag är ganska insatt i vad personen publicerat - Sven Nilsson (naturforskare) - han ligger idag i kategorierna svenska zoologer och svenska ornitologer. Är detta en dubbelkategorisering? Sven Nilsson har ju varit verksam inom de mest vittskilda områden av zoologin, liksom inom andra områden. Är några av hans övriga kategorier en dubbelkategorisering?

Det verkar dock inte finnas något större intresse för uppstrukturering, så jag lämnar frågan liksom sist den var upp.--FBQ (disk) 29 december 2012 kl. 17.48 (CET)

Givetvis skall professor läggas in i kategorier för alla de universitet där de varit verksamma. Om något av dem för tillfället saknar kategori är det dock inte ett godtagbart att låta bli att lägga in honom i de andra. Tostarpadius

(disk) 29 december 2012 kl. 17.54 (CET)

Men om han därmed plockas bort från överkategorin betyder det att han blir ännu svårare att hitta och åtgärda än i det fall LPfi beskrev ovan, och som skulle vara främsta skälet att undvika att behålla överkategorin.--FBQ (disk) 29 december 2012 kl. 18.00 (CET)

Ja, om kategorierna är alldeles för specificerade - typ: "Professorer i zoologi vid Uppsala universitet". Så smala bör de inte vara. Det är dock endast en (eller ett fåtal, beroende på hur man räknar) användare som förespråkar det. Tostarpadius (disk) 29 december 2012 kl. 18.56 (CET)

LPfi:s tankar kan jag helt ställa mig bakom. Om interwiki finns kan man dessutom gå till andra språkversioner och finna artiklar som saknas, vilket är ytterligare en fördel med överskådliga kategorier. Tostarpadius (disk) 29 december 2012 kl. 15.33 (CET)

Årets mest besökta artiklar

På Toolservern finns det en funktion som kollar av de mest besökta artiklarna under året. Jag har kopierat dem till en undersida till vår statistiksida för alla som funderar på vad andra är nyfikna på.//Hannibal (disk) 27 december 2012 kl. 22.30 (CET)

Jag blir förvånad över att artikeln John Dillinger lästes så väldigt mycket under 2012, nån som har en rimlig förklaring till det? Jag pysslade en del med den för tre år sedan då filmen Public Enemies var aktuell, men har det kommit någon ny film nu eller är det nåt annat, kanske nåt rickrollingliknande fenomen, som gjort att den dragit till sig så många läsare? Känns som jag missat nåt. / Elinnea (disk) 28 december 2012 kl. 14.07 (CET)

Det är något konstigt, John Dillinger får ungefär 15000 träffar per år 40/dag, ganska ordinärt, men den 11 mars för artikeln enligt sidstatistiken 479000 träffar.Yger (disk) 28 december 2012 kl. 14.17 (CET)

Är det Google, som haft ämnet på förstasidan igen? -- Lavallen (blockera) 28 december 2012 kl. 14.20 (CET)

Det finns fler märkligheter längre ner i rankningen, den man kan se i artikelhistoriken: "Gruppindelning_av_hundraser has been viewed 1939 times in the last 30 days. This article ranked 3174 in traffic on sv.wikipedia.org." / "Pudel has been viewed 3673 times in the last 30 days. This article ranked 4141 in traffic on sv.wikipedia.org." Det ser väl konstigt ut att en artikel som har nästan dubbelt så många besök hamnar ca tusen pinnhål längre ner i rankningen? (Jag är iofs nöjd med båda besökstalen.) /Ascilto (disk) 28 december 2012 kl. 17.36 (CET)

SVT skriver om det nu på sin hemsida. För att läsa mer om det klicka då på adressen http://www.svt.se/nyheter/sverige/sverige-popularast-pa-svenska-wikipedia Mvh --Allexim (disk) 29 december 2012 kl. 00.21 (CET)

Underligt ordval, "studie". – GeMet [diskussion] 29 december 2012 kl. 00.29 (CET)

Google är inte orsaken till det höga besöksantalet på artikeln om John Dillinger den 11 mars, det fanns inget specialämne på deras förstasida då, se https://www.google.com/doodles/finder/2012/All%20doodles Thoasp (disk) 29 december 2012 kl. 09.56 (CET)

Både svårt och farligt att dra slutsatser av webbstatistik

En liten off-topic-notering angående detta... Det är en intressant lista, som man kan fundera mycket kring. Men uppenbarligen finns det en del fällor att snava på, både om man om man ser till tolkningen av detaljer och den sammanlagda trovärdigheten. Det kan vara värt att ha i minne även när man funderar över hur stort (och säkert) värde som man ska tillskriva olika webbrankningar (t ex Alexa), antalet Googleträffar o dyl. Alltför ofta hänvisas till webbstatistik som om det skulle vara ett gott stöd i bedömningarna. Vad gäller Alexarankningenär det t o m uttalat i relevanskriterierna att vi bör fästa en stor vikt vid den. Men denna lista är ett gott bevis på att för oss helt okända faktorer alltså kan påverka "pinnräknandet", så att slutsatserna blir helt irrelevanta även om statistiken är siffermässigt och tekniskt korrekt. Janders (disk) 29 december 2012 kl. 09.02 (CET)

Där har du en bra poäng. Jag tolkar det som att slutsatsen av de presenterade siffrorna är att det finns en bugg alternativt har någon bot frågat efter en sida onormalt många gånger. Det skulle jag inte kalla en irrelevant slutsats (och den vore omöjlig att dra utan statistiken). Det farliga är nog mest om man behandlar rådata som en slutsats utan att försöka tolka den. Om man följer engelskspråkiga medier pågår där en diskussion om varför Facebook kom först och där lutar de mot att det delvis kan bero på att folk har sökt efter Facebook men hamnat på Wikipedia (alltså på grund av digital inkompetens). Vilket också kan vara en relevant slutsats att dra, kanske framför allt för de som gör webbläsare. Ainali (disk) 29 december 2012 kl. 10.35 (CET)

Det finns ett äkta exempel där ett blogginlägg lyckades ta över förstaplatsen vid googling på Facebook framför Facebook.com. Det blogginläggets kommentarsfält fylldes med kommentarer om att folk inte kunde hitta loginknappen och att de verkligen inte gillar Facebooks nya design... De flesta inlägg var postade via deras facebookkonton. /Grillo (disk) 29 december 2012 kl. 15.29 (CET)

På Wikisource

Gjort lite Egen forskning på Wikisource och fick följande lista:

Pos	Text	Antal besök 2012
1	Den blomstertid nu kommer	21070
2	Sinnesrobönen	11090
3	En vänlig grönskas rika dräkt	9727
4	Fader vår	8504
5	Gud som haver barnen kär	7598
6	FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna	7234
7	Sagan om Pomperipossa med den långa näsan	6351
8	I denna ljuva sommartid	5320
9	Bred dina vida vingar	5259
10	Så lunka vi så småningom	5100

För Projekt Runeberg gäller snarlika erfarenheter som för Wikisource: Några få, enkla texter (som Tomten av Viktor Rydberg) får enormt många träffar, som ingen enskild sida ur något uppslagsverk kan mäta sig med. Flera hyllmeter av gamla tidskrifter utgör den långa svansen, som aldrig når läsartoppen. --LA2 (disk) 29 december 2012 kl. 17.39 (CET)

Hela listan över de som har minst 500 träffar finns nu här.

Jag har haft mina misstankar om att det finns skolor som använder "vår" text med "mänskliga rättigheterna" i sitt undervisningsmaterial, eftersom det är den mest klottrade sidan på hela source. Att den hamnar högt här, bekräftar kanske den bilden. -- Lavallen (blockera) 29 december 2012 kl. 17.48 (CET)

Litterära rödlänkar

I Svenska Dagbladet gör Mustafa Can en genomgång av litteraturåret 2012 (nåja), med intensiv namedropping: Adonis, Akilles, Alejandro Leiva Wenger, Aleksandar Hemon, Aleksander Motturi (född 1970), Andrzej Tichý, Anita Desai, Aris Fioretos, Assja Djebar, Ben Okri, Benjamin, Broch, Joseph Brodsky, Cervantes, Chimamanda Ngozi Adichie, Dante, Dinaw Mengestu, Dubravka Ugresic, Golnaz Hashemzadeh, Witold Gombrowicz, Göran Rosenberg, Hassan Loo Sattarvandi, Herta Müller, Hisham Matar, Homeros, Iliaden, Jhumpa Lahiri, Johannes Anyuru, Jonas Hassen Khemiri, Joyce, Junot Diaz, Kiran Desai, Leif Zern, Léonora Miano, Marjaneh Bakhtiari, Mattias Karlsson, Monica Ali, Nabokov, Nadeem Aslam, Nam Le, Nina Bouraoui, Oscar Hijuelos, Ovidius, Petina Gappah, Ricki Neuman, Rilke, Salman Rushdie, Sami Said, Susanna Alakoski, Tahar Ben Jelloun, Terézia Mora, Theodor Kallifatides, V S Naipul. Jag ser flera rödlänkar, som vi borde åtgärda. --LA2 (disk) 29 december 2012 kl. 18.05 (CET)

Fixade Brodsky ovan.//Hannibal (disk) 29 december 2012 kl. 18.18 (CET)

Pågående administratörsval

Ville bara uppmärksamma gemenskapen om att det finns pågående adminstratörsval. Välkomna att rösta! /Kattegatt (disk) 29 december 2012 kl. 21.19 (CET)

Wikipediatest

Jag såg att El Gurka Rapido hade genomfört ett quiz om Wikipedia på Expressen. Här är testet. Jag fick 6/10, vad fick ni? Gott nytt år! /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 10.05 (CET)

8/10. Lixer ✎ ✔ 30 december 2012 kl. 10.23 (CET)

Jag fick inte upp något resultat. Besviken att testet inte handlade om wikipedia utan att det bara var facit som var hämtat härifrån. Med den ständiga brasklappen "..enligt wikipedia..".--LittleGun (disk) 30 december 2012 kl. 10.31 (CET)

Ja, det hade varit kul med frågor som "Vilken artikel har föreslagits för radering på SFFR flest gånger?" och inte om fakta. /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 10.39 (CET)

Fick betydligt bättre resultat än om jag fått skriva svaren för hand. Flervalsfrågor ger alltid bättre resultat än man förtjänar på något vis... -- Lavallen (blockera) 30 december 2012 kl. 10.52 (CET)

Ja, håller med, fick 9/10, föll på Johan Falk-frågan, de filmerna har jag inte sett och har inte heller läst artiklarna om dem. Att de skulle skapa en quiz baserat på fakta om själva Wikipedia är inte så troligt, en sån skulle nog bara vi wikiholister vara intresserade av. De vill ju ha quiz som många svarar på och då är det ju rätt tänkt av dem att basera dem på de mest lästa artiklarna från undersökningen ovan. Deras syfte med de där quizarna är ju många klick, många sidvisningar, så de får visa så mkt reklam som möjligt. / Elinnea (disk) 30 december 2012 kl. 14.50 (CET)

6/10. /Mvh Vostok (disk) 30 december 2012 kl. 18.48 (CET)

7/10 Jag vet inte ett skvatt om "Swedish House Mafia" och "One Direction" hade jag inte ens hört talas om./Annika (disk) 30 december 2012 kl. 19.16 (CET)

Samma här... /Vostok (disk) 30 december 2012 kl. 20.59 (CET)

På ena eller andra sättet har jag varit inblandat i de flesta av artiklarna i testet. Jag hade därför 10 av 10 :) Däremot är det ju inte så vetenskapligt. El Gurka Rapido (disk) 30 december 2012 kl. 21.15 (CET)

Ingen tävling i nästa vecka?

Vi borde börja det nya året med någon rolig tävling med många deltagare och med kanske just dig som tävlingsledare? Här finns några idéer, en annan idé kan vara att köra en repris av en tidigare tävling . Det har varit mycket djur och geografi, av de 20 senast hållda tävlingarna har hälften varit om detta. Det var länge sen vi körde nåt som rörde basartiklarna, var det inte? Eller nåt som fokuserar på att skapa rekommenderade, bra och utmärkta artiklar? Hoppas någon har någon idé till veckans tävling så att vi inte står utan i morgon. / Elinnea (disk) 30 december 2012 kl. 14.37 (CET)

En tanke bara, men vore inte det bättre att anordna en månads tävling om målet är att skapa rekommenderade, bra och utmärkta artiklar? Då har man tid på sig för att läsa om ett ämne, utöka en artikel och sen anmäla den till granskning eller röstning. Eller ännu bättre (vad jag tycker) kan vara att vänta en stund efter tävlingen har avslutats innan man delar ut priserna, för då hinner de utökade artiklarna att granskas och röstas till bra eller utmärkt. T.ex. något som "alla artiklar som anmälts till wp:AN innan datum X och som röstas till bra eller utmärkt innan datum Y ger poäng". Dieselmotorvagnar (till stationen) 30 december 2012 kl. 14.47 (CET)

Det tar ju ofta många månader innan en artikel kan gå från inget till bra och utmärkt, de behöver tid att stabiliseras, så det är nog ingen bra idé för en tävling, vid närmare eftertanke, stryker i mitt inlägg ovan. En rekommenderad artikel kan man dock lätt skapa på en dag och få den rekommenderad direkt, så en sådan tävling vore bra. Eller en sådan som går ut på att finna och rekommendera de välskrivna artiklar vi redan har som borde vara rekommenderade, tror vi har många sådana, det är bara ingen som tar sig tiden att granska och rekommendera dem. / Elinnea (disk) 30 december 2012 kl. 14.57 (CET)

Förslag: Geotag-tävling, önskelistetävling, flufftävling, NPOV-tävling, syntaxfel. /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 14.58 (CET)

En önskelistetävling där användare skriver upp ett antal ämnen innan tävlingsstarten låter som en rolig idé. Jag visste inte ens att det finns {{Önskelistetävling}} för just såna tävlingar. Dieselmotorvagnar (till stationen) 30 december 2012 kl. 15.12 (CET)

Det skulle ju helst varit innan julveckan, men vi får väl kalla den "Försenad jul" eller "Östeuropeisk jul" (för vissa östkristna kör ju med firande i januari). Under 2013 hoppas jag geografitävlingarna kan handla även om andra länder än Sverige. Kolla gärna in Kategori:Orter efter land, och se vilka länder det saknas många ortsartiklar. J 1982 (disk) 30 december 2012 kl. 16.12 (CET)

Jag har startat en tävling där man ska åtgärda fluffartiklar nu. (ni kanske dock lagt märke till den på senaste ändringarna) Välkommna att delta imorgon! /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 16.21 (CET)

.Nu har tävlingen redan startat och då får den pågå, men frågan är om dessa kvalitets-projekt verkligen lockar på samma sätt som om man har ett ämne. Tävlingarna skall ju försöka nå ut till många användare också, och då tror jag det är bättre att att ett speciellt ämne, där man skall skapa nya artiklar samt utöka gamla inom samma ämne. J 1982 (disk) 30 december 2012 kl. 16.32 (CET)

Kan inte du, J 1982 starta en tävling? /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 16.42 (CET)

Inte nu i alla fall, den tävling som pågår nu får pågå. J 1982 (disk) 30 december 2012 kl. 16.44 (CET)

Tävlingen som är nästa vecka kommer ju pågå i flera år! ;) /Hangsna (disk) 30 december 2012 kl. 16.50 (CET)

Med en ny Super Bowl hägrande har jag skapat en tävling för Amerikansk sport vecka 5 Faffri (disk) 30 december 2012 kl. 20.41 (CET)

.Toppen. Bra tänkt att fånga fler ämnen i ett. J 1982 (disk) 30 december 2012 kl. 22.26 (CET)

Veckan efter den nuvarande tävlingen, är det ok om jag startar en ny tävling om Södermanland? Några synpunkter? /Kattegatt (disk) 31 december 2012 kl. 12.52 (CET)

Kamma hem årets första medaljer i Wikipedia:Veckans tävling/Fluff 2!

Nu kan ni kamma hem nästa års första (och möjligen detta årets sista) medaljer i veckans tävling, Fluff 2! Tävlingen har precis startat så varmt välkommna att delta! /Kattegatt (disk) 31 december 2012 kl. 09.25 (CET)

Kvalitetsmätningen - december

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Månadens kvalitetsprojekt i november var Wikipedia:Projekt språkvård och antalet artiklar i behov av språkvård minskade från 414 till 379. Bra jobbat alla som deltog! Antalet substubbar tycks ha minskat mycket, bra jobbat ni som arbetat med det! Finns det några idéer kring vad vi ska arbeta med för projekt i december? Mitt förslag är Wikipedia:Projekt åtgärdsbehov 2009, dvs att vi ska försöka ta oss an så många som möjligt av de artiklar som märktes upp redan 2009 och åtgärda dem innan vi går in i 2013. Finns det något intresse för detta? / Elinnea (disk) 1 december 2012 kl. 23.57 (CET)

Kul att se att kategoriernas medlemmar har minskat! Själv har jag åtgärdat i runda slängar en handfull POV-artiklar senaste månaden och det är rätt tufft att se att kategorin trots detta vuxit ytterligare lite. Jag har varit alldeles för lat och enkelriktad i mitt Wikipediande senaste tiden. :( Jag tycker Elinneas förslag låter bra! Det är inte bra att åtgärdsmallar ligger såpass länge. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 2 december 2012 kl. 04.28 (CET)

Ja, dessvärre är det ju så, man tycker man lägger ned en massa tid och ork på att åtgärda några artiklar och på samma tid så tillkommer det lika många nya... Men får vi bort de äldsta så tror jag att vi är en bra bit på väg, om i inte får en minskning så får vi allafall en minskad ökning. Vi har just nu 5681 artiklar som märktes upp med åtgärdsbehov under 2009. / Elinnea (disk) 2 december 2012 kl. 17.10 (CET)

Eftersom det var ungefär lika svårt att göra en lista för ett år som för en månad, så har jag skapat listor för varje månad från 2009-01 till idag, och för varje år 2009 till idag. För 2009 se :

-- Lavallen (blockera) 2 december 2012 kl. 17.31 (CET)

Bra! Hoppas många tittar på dessa listor och hittar något som de kan åtgärda. Fyra år mellan uppmärkning och åtgärdande är alldeles för lång tid, så hoppas att det är fler som får upp ögonen för detta och att vi kan hjälpas åt och fixa till dessa artiklar så de slipper åtgärdsmall. / Elinnea (disk) 2 december 2012 kl. 18.40 (CET)

Det finns nu Användare:Innocent bot/Åtgärderna artiklar som behöver åtgärdas sedan 2009. -- Lavallen (blockera) 2 december 2012 kl. 19.33 (CET)

Vi kommer nog alltid att ha en viss backlog. Vad vi kan sträva efter är väl att den aldrig är längre än 1,5 eller högst två år lång. /Grillo (disk) 4 december 2012 kl. 02.15 (CET)

En del i listan är äldre än 2009 eftersom åtminstone två har fått datum från en robot men "kb mallen" var från 2008. Kolla antalet artiklar för 2009-09, 2009-10 och 2009-11. Roboten har varit igång 2009-10. Maundwiki (disk) 4 december 2012 kl. 15.24 (CET)

Jag har börjat åtgärda i maj för att jag är född då. Moberg (disk) 4 december 2012 kl. 15.36 (CET)

Förtydligar: Upp till 3750 av 5654 kan vara från 2009-10 eller tidigare. Åtminstone två som jag har sett har fått datumet satt av en robot till 2009-10 men "kb mallen" var insatt 2008. Kolla antalet artiklar för 2009-09, 2009-10 och 2009-11. Inte troligt att 3750 mallar sattes manuellt under 2009-10. Så målet borde vara noll mallar för 2009-10 för att få bort de äldsta mallarna varav många kan vara från 2008 eller tidigare. Maundwiki (disk) 5 december 2012 kl. 19.54 (CET)

Det finns flera sådana kategorier, se Kategori:Massmärkta mallar. -- Lavallen (blockera) 5 december 2012 kl. 20.24 (CET)

Att i nuläget ha en strävan att vi inte ska ha kvar några artiklar som märktes upp för 1,5-2 år sen, känns inte realistiskt i nuläget. Känns lite som typ att ha ett nybörjarlag där ganska få faktiskt dyker upp till träningen och säga "Vi siktar väl på OS?". Jättefint som dröm, och kanske möjligt om några år, men som situationen ser ut just nu, med över 5000 artiklar bara från 2009 (och äldre) och bara en handfull av användare som vill göra nåt åt det, så bör målsättningen snarare vara att inte ha artiklar som märktes upp för snart fyra år sen. när och om vi fått ordning på det kan vi gå successivt nedåt till 3,5 och 3 etc. Åtgärdsbehov 2009 är veckans tävling i nästa vecka! Årets sista tävling! Blir det du som tar hem det julröda rosetten? / Elinnea (disk) 19 december 2012 kl. 14.38 (CET)

"bara en handfull av användare som vill göra nåt åt det" lät negativt. Det händer betydligt mer än jag faktiskt hade förväntat. Allt händer dock inte med de som daterades 2009. -- Lavallen (blockera) 19 december 2012 kl. 15.01 (CET)

Cirka 250 färre artiklar som idag är daterade 2009, än i början på månaden. Det låter kanske både nedslående och upplyftande, men vi har sedan tidigare inga siffror på hur duktiga vi är på att arbeta med dessa kategorier, så det ska bli intressant att följa historiken här i framtiden. -- Lavallen (blockera) 1 januari 2013 kl. 10.35 (CET)

Viktigaste informationen vid förlorat referensdokument?

Vilken information har du funnit mest användbar för att få fatt på ett dokument som en text referar till när orginalet försvunnit efter en tid? mer är bättre, men vad är viktigast? Schh (disk) 20 december 2012 kl. 19.02 (CET)

Om du menar på Internet, så är det viktigaste en ovanlig fras som kan hittas med sökmaskinerna. Ofta är titeln/rubriken bra för ändamålet (eventuellt kombinerad med år, författare etc.), men inte alltid. Ett lämpligt ordagrant citat fyller samma funktion. Om man skall söka i databaser, på bibliotek etc. är citat förstås ganska värdelösa, medan också ganska vanliga författarnamn och titlar tillsammans med årtal eller annan metainformation kan ge resultat. --LPfi (disk) 20 december 2012 kl. 20.15 (CET)

Om man har den ursprungliga länkadressenen (URL:en) men den inte längre fungerar är det bästa troligen att söka på den i Internet Archives "Wayback Machine". /FredrikT (disk) 21 december 2012 kl. 00.19 (CET)

Fann denna sida på engelska wp som verkar vara perfekt för att hålla liv i gamla sidor som kan försvinna. http://www.webcitation.org/index sparar en kopia av den sida du länkar till även om originalsidan senare försvinner. Faffri (disk) 21 december 2012 kl. 21.46 (CET)

I våra källmallar har vi plats för just sådana arkivtjänster som du länkar till Faffri, och det är mycket bra om de används. Själv brukar jag använda just den länkade tjänsten. /Dcastor (disk) 24 december 2012 kl. 11.52 (CET)

För att sammanfatta:

• Titel eller rubrik
• Årtal
• Författare
• Lämpligt ordagrant citat (quote=?)
• URL
• ISBN, ISSN, DOI, etc

Schh (disk) 1 januari 2013 kl. 05.43 (CET)

En bugg i vissa artiklar

Kategori:Pages containing links to subscription only content dyker upp i några artiklar. Någon som vet hur man får bort detta?--Bruno Rosta (disk) 29 december 2012 kl. 20.51 (CET)

Aldrig sett, har du något exempel? /Hangsna (disk) 29 december 2012 kl. 20.54 (CET)

Det är den här mallen som ställer till det. - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 29 december 2012 kl. 20.56 (CET)

... och {{Subscription required}} verkar användas bland referenserna bland fotnoterna i respektive artikel. Mallen skapades för ett par dagar sedan, gissningvis indumpad från enwiki. Behövs den markeringen? --MagnusA 29 december 2012 kl. 21.00 (CET)

Jag raderade kategorin från mallen och kategorin tömdes därmed. Enligt mig ser problemet ut att vara löst. Lixer ✎ ✔ 30 december 2012 kl. 10.44 (CET)

Hade det inte varit en bättre idé att översätta kategorinamnet? Jag tycker nog att det kan finnas en poäng att kategorisera referenser som kräver inloggning. /Grillo (disk) 30 december 2012 kl. 18.36 (CET)

Gör du så om du tycker det är en god idé. Det är röda utländska kategorititlar som inte är omtyckta. -- Lavallen (blockera) 30 december 2012 kl. 19.11 (CET)

Det är väl bättre att det ingår i någon "webbref" parameter? t.ex subscription=yes/no Schh (disk) 1 januari 2013 kl. 05.48 (CET)

Ja, det känns det spontant som! Dessutom är ju mallen värdelös just nu, det enda den gör är att inkludera en mall som inte finns... Moberg (disk) 1 januari 2013 kl. 12.46 (CET)

GOTT NYTT ÅR!

Fyrverkerier ska det vara!

Gott nytt Wikipediaår till alla Wikipedianer önskar Lixer ✎ ✔ 1 januari 2013 kl. 00.01 (CET)

Poff sa det så kom det en handfull nya artiklar på några sekunder. /Hangsna (disk) 1 januari 2013 kl. 00.02 (CET)

Detsamma! /Kattegatt (disk) 1 januari 2013 kl. 00.03 (CET)

Grått nytt år! - Kattegatt (disk) 1 januari 2013 kl. 00.03 (CET)

Jag får instämma i alla dessa nyårshälsningar! Måtte året verkligen bli gott här på svenska Wikipedia! Tostarpadius (disk) 1 januari 2013 kl. 00.16 (CET)

Tja, jorden gick ju inte under, så man kan väl alltid hoppas... / Ternarius_D 1 januari 2013 kl. 00.40 (CET)

Gott nytt år! Vem gjorde årets första redigering? Någon som vet? Green Yoshi var ju väldigt snabb förra året om jag minns rätt... --Rasmus 28 1 januari 2013 kl. 01.00 (CET)

>Jag tror det var jag...http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Josve05a#.C3.85rsf.C3.B6rsta--Josve05a (d) 1 januari 2013 kl. 01.04 (CET)

Gott nytt år! Tack för året som gått! / Pontuz (disk) 1 januari 2013 kl. 01.08 (CET)

Gott nytt allihopa! El Gurka Rapido (disk) 1 januari 2013 kl. 01.16 (CET)

Gott Nytt år! Tack för alla bidrag. /Kyllo (disk) 1 januari 2013 kl. 01.18 (CET)

Gott nytt år! @Rasmus 28: Ja, jag har ju försökt de tre senaste åren, men kände inte riktigt suget i år. Grattis Josve05a ;) - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 1 januari 2013 kl. 12.16 (CET)

Gott nytt år, alla. /83.227.73.64 1 januari 2013 kl. 12.23 (CET)

Svenska film- och speltitlar

Hur ska svenska film- och speltitlar benämnas här på Wikipedia? Där engelskspråkiga Wikipedia alltid använder kolon (ex. Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl), har vi fullständig oordning, och vissa artiklar använder sig av kolon, vissa av bindetreck, etc. Skulle gärna vilja byta namn på artiklarna så att vi får en standardisering likt engelskans, men om jag ska göra det behöver jag er hjälp. Ska de svenska titlarna använda kolon, bindestreck eller tankestreck?

Personligen föredrar jag kolon, ser ingen anledning till att byta ut det mot t.ex. ett bindestreck, hur känner ni? Venomous (disk) 29 december 2012 kl. 19.46 (CET)

När det gäller filmer så tycker jag att vi ska använda samma tecken som Svensk Filmdatabas. Thoasp (disk) 29 december 2012 kl. 20.05 (CET)

Tyckte också det från början, men om du tittar på Svensk Filmdatabas så märker du att det inte är någon vidare ordning där heller. Exempelvis, Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl heter "Pirates of the Caribbean - Svarta Pärlans förbannelse", medan Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides benämns som "Pirates of the Caribbean: I främmande farvatten". Det skulle ju till och med skapa större oordning än vad det redan är. Skulle vara enklare om vi bara kunde bestämma oss för vilket skrivtecken vi ska använda, och sedan försöka följa det. Venomous (disk) 29 december 2012 kl. 20.45 (CET)

Jag tycker också att vi borde få lite struktur på det hela. Ser ju onekligen bättre ut om alla har samma tecken. Tycker att kolon ser bäst ut. Om originalfilmen har kolon, varför då byta? Makes no sense. WhoDoesThat (disk) 29 december 2012 kl. 20.56 (CET)

Jag föredrar bindestreck mellan huvud- och undertitlar, såväl för filmer som för t ex boktitlar. /FredrikT (disk) 30 december 2012 kl. 12.16 (CET)

Mitt intryck är att bindestreck varit det vanligaste i svenskan, men att man på senare tid influerats av engelskan och börjat använda kolon istället och att det nu blivit lite rörigt, men jag vet inte... Nån skulle kanske kunna skicka ett mail till Språkrådet (sprakfragor@sprakradet.se) och höra vad de rekommenderar? / Elinnea (disk) 30 december 2012 kl. 15.05 (CET)

Bokundertitlar särskiljs i databaser med kolon (med mellanslag före såväl som efter). Det är den enda riktiga standard jag känner till.

andejons (disk) 30 december 2012 kl. 18.30 (CET)

Ett annat problem belyses av ovanstående exempel. Ska vi anamma engelsk titelversalisering om den "svenska" titeln är på engelska? Och hur standardiserar vi vid titlar på engelska och undertitlar på svenska? SFDb är ju inte konsekventa själva.--Paracel63 (disk) 30 december 2012 kl. 20.30 (CET)

Jag har nu tittat i källförteckningen i ett antal svenska vetenskapliga publikationer från de senaste 10-20 år sedan. Där används antingen bindestreck eller punkt för att separera huvud- och undertitlar, aldrig kolon. Kan det finnas rent tekniska skäl att moderna databaser som Libris avviker från denna standard? Och är det f ö inte tekniskt problematiskt att ha kolon i artikelnamn på wp? /FredrikT (disk) 31 december 2012 kl. 11.17 (CET)

Det kan finnas problem med att ha kolon i artikelrubriken, ja. -- Lavallen (blockera) 31 december 2012 kl. 11.20 (CET)

Jag instämmer i Fredrik T:s rekommendation. Detta är ingen databas och kolon med föregående mellanslag ser illa ut i löpande text. Tostarpadius (disk) 31 december 2012 kl. 11.26 (CET)

Jag har alltid trott att det var självklart att man använde tankstreck, –, för att skilja för- och efterled i svenska titlar. – GeMet [diskussion] 31 december 2012 kl. 17.56 (CET)

Jag håller med GeMet. Tankestreck (–) ska det vara. Absolut inte bindestreck (-)! Samma sak borde städas upp bland biografiartiklarna. Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551-1597) borde heta Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551–1597) /ℇsquilo 1 januari 2013 kl. 12.37 (CET)

Jag har inget emot tankstreck i sammanhanget – tvärtom! Däremot har jag alltid varit litet osäker på vilket som skall användas just i boktitlar. På danska wikipedia har jag blivit "rättad" när jag flyttat biografier till den korrekta årtalsangivelsen – de vill nämligen inte ha specialtecken i artikelnamn. Här brukar det dock korrigeras om det blir fel, men en del förblir säkert oupptäckt. Tostarpadius (disk) 1 januari 2013 kl. 15.26 (CET)

Tankstreck är absolut inget självklart, och kolon är inget som införts på senare tid. Nationalencyklopedin använder kolon mellan titel och undertitel i referenser till artiklar, oberoende av om något annat tecken använts i originaltiteln. Utan mellanslag före, förstås.--Skogsfrun (disk) 2 januari 2013 kl. 07.30 (CET)

Jag skrev "bindestreck" ovan men hade lika gärna kunnat skriva bara "streck". Som jag har berättat tidigare hör jag till den generation som - uppvuxen med att skriva för hand eller på sin höjd på skrivmaskiner med en enda streck-tangent - aldrig har förmått att riktigt ta till mig detta med att det kan ligga någon större betydelsemässig skillnad i hur många millimeter långa alla de olika binde-/tal-/tankestreck/minustecken är som datorerna numera tvingat även andra än professionella typografer att försöka hålla reda på. /FredrikT (disk) 2 januari 2013 kl. 11.58 (CET)

Nya smileysmallar!

Jag har skapat nya smileysmallar, vad tycks?

• {{Smiley1}} ger
• {{Smiley2}} ger
• {{Smiley3}} ger
• {{Smiley4}} ger
• {{Smiley5}} ger
• {{Smiley6}} ger
• {{Smiley7}} ger
• {{Smiley8}} ger
• {{Smiley9}} ger

- Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 19.48 (CET)

Kompletterar väl dem som redan finns i Kategori:Smileymallar. --MagnusA 30 december 2012 kl. 19.52 (CET)

Gillar du dom? /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 19.55 (CET)

Enligt språkrådets nya ord för 2012 så borde hälften av de där klassas som emoji, inte bara smileys. C.Nilsson (disk) 30 december 2012 kl. 20.56 (CET)

Jaja, skitsamma. /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 21.41 (CET)

Är verkligen inte de där smilesyrna copyrightskyddade? Det ser ut som Microsoft Messengers smileys. El Gurka Rapido (disk) 30 december 2012 kl. 21.46 (CET)

Nä, jag tog dom från Commons. Klicka på smileysarna (eller emoji om man ska vara grammatisk korrekt enligt Språkrådet) så kommer du till bildens filbeskrivningssida på Commons. /Kattegatt (disk) 30 december 2012 kl. 21.56 (CET)

Ett par synpunkter: Dels borde de ha beskrivande namn ({{arg}} eller liknande), det går ju att lösa med omdirigeringar. Dels tycker jag de animerade stör väldigt. Om de ska införas tycker jag den som gör det också fixar en finess som låter en välja bort dem. Gott nytt år! /NH 31 december 2012 kl. 18.08 (CET)

Bra gjort Kattegatt! Gott Nytt År! Allexim 31 december 2012 kl. 19.06 (CET)

Är det bara det de animerade som är emojis eller är det alla som inte går att åstadkomma med logiska val på ett vanligt tangentbord? I vilket fall tycker jag emojis är en aning överarbetade och skjuter över målet utan hänsyn till den ursprungliga funktionen. Låt oss tala med varandra och ta vara på alla möjligheter språket ger! /Ascilto (disk) 31 december 2012 kl. 19.30 (CET)

Jag skulle också önska att smileysar blir en finess som man kan slå på eller av efter egen preferens. Borde det inte gå att ordna så att den omvandlar t.ex. ;-) till en smiley för de som vill ha det så? Njaelkies Lea (d) 1 januari 2013 kl. 12.36 (CET)

Men stör de verkligen så mycket? Och inte hindrar de väl oss att tala med varann (eller skriva, om vi nu ska vara så noggranna). Jag utgår ifrån att eventuella användare inte skriver meddelanden som är nerlusade med smileys (eller emoji, eller vad de nu ska kallas). Speciellt {{Smiley8}} tyckte jag var gullig... / Ternarius_D 1 januari 2013 kl. 13.31 (CET)

För min del, nja, inte mycket. Speciellt inte som det varit fram till nu att de dyker upp nån gång ibland. Men samtidigt vet jag som gammal moderator på oilka webforum att många faktiskt stör sig på sådant och det är normalt att man får välja om man vill ha dem eller inte. Dessutom menade jag också med mitt inlägg att det skulle bli enklare att använda smileys om det kan göras med javascript/css istället för mallar som man ska komma ihåg. Njaelkies Lea (d) 1 januari 2013 kl. 13.43 (CET)

Resultatet skulle ju bli fler smileys för de som tycker om dem och inga för de som inte tycker om dem. Tycker det känns utmärkt. Dock har jag ingen färdig lösning för att åstadkomma detta, men kanske någon annan kan. Njaelkies Lea (d) 1 januari 2013 kl. 13.55 (CET)

Personligen stör jag mig på animerade bilder i en löpande text. Framför allt då det försvårar läsbarheten. Nu kanske inte detta är ett så stort problem då användandet av smileys än så länge är ganska sparsam på Wikipedia, till skillnad mot mer tonårsinriktade forum. --I99pema (disk) 1 januari 2013 kl. 13.51 (CET)

Till skillnad från många andra webbasterade fora är vår huvuduppgift inte att kommunicera med varann (även om det naturligtvis också är viktigt), utan att skriva en encyklopedi. Och i artiklarna använder vi ju självfallet inte smileys. Dessutom är det ju faktiskt så att vi inte kan prata mera med varann (som det hävdades att vi borde göra), vi kan bara skriva mera till varann. Skillnaden är viktig, eftersom känslor, ansiktsuttryck, tonfall går förlorade vid skriftlig kommunikation. Och därför tycker jag faktiskt att smileys fyller en funktion. Vad beträffar att de riskerar att användas för mycket: Jag vill mycket ogärna låta som en medlem av USA:s vapenlobby, som dagligen och stundligen bräker fram sitt "Det är inte vapen som dödar, det är människor som dödar", men här tycker jag faktiskt ett liknande argument passar in: Det är inte smileys som stör, det är skribenternas sätt som stör. All överdriven användning av icke textbaserad kommunikation i text riskerar att störa om det används för mycket: Stora bilder, massor med skiljetecken, versaler och gemena om vart annat. För den skull förbjuder vi inte bilder, skiljetecken eller versaler i diskussionerna – det skulle begränsa oss mer än det tillfogade något.

Men det som framför allt fick mig att reagera är det intryck som den här tråden gav: Har kom Kattegatt med ett förvisso väldigt lättviktigt påhitt, men just därför att det var så lättviktigt, det berörde ju inte artikelnamnrymden, orsakade det knappast någon skada, utan var mest en kul idé. Och vad blev reaktionen? Jo, den arma användaren var inte vatten värd. Alla inläggen (och de var flera!) utom ett hittade något fel på idén. Måste vi verkligen trycka ner varann på det sättet? / Ternarius_D 1 januari 2013 kl. 14.29 (CET)

Kattegatt efterfrågar aktivt våra åsikter. Att redogöra för dessa är väl inte att trycka ned Kattegatt? --I99pema (disk) 1 januari 2013 kl. 14.43 (CET)

Även om jag blev lite rädd de var kopierade från Microsoft Messenger är idén god, då smileys fyller en funktion. De borde användas mer, men de gamla har inte använts. Jag tar dock till mig av Ternarius kritik och ber om ursäkt till Kattegatt för att jag inte var så uppmuntrande i mitt inlägg. El Gurka Rapido (disk) 1 januari 2013 kl. 14.44 (CET)

Tänk om vi hade haft kvar spoilers... /Kattegatt (disk) 1 januari 2013 kl. 15.36 (CET

Att "den arma användaren är inte var vatten värd" är nästan en oförskämd slutsats av åsikterna som presenteras. Det är idén som kritiseras (i mitt fall anser jag att idén kan förbättras), självklart inte användaren i sig. Kommer man med en idé så kan man inte räkna med att alla tycker den är bra. Det betyder inte att jag anser att Kattegatt är en dålig användare på något sätt över huvud taget! Njaelkies Lea (d) 1 januari 2013 kl. 18.30 (CET)

För säkerhets skull så vill jag förtydliga för Kattegatt att mitt ursprungliga inlägg inte alls var avsett att trycka ner utan som ett faktiskt förslag för att göra idén bättre. Kanske hade det behövts en glad smiley där för att förmedla detta... Njaelkies Lea (d) 1 januari 2013 kl. 18.38 (CET)

Medhåll.Tror att det är viktigt att kunna skilja på person och sakfråga. Det är ingen som har kritiserat Kattegatt eller påstått att han inte vore vatten värd. Diskussionsklimatet blir outhärdligt om man inte får framföra en åsikt kring en sakfråga, t.ex en förändring utan att det tolkas som om det skulle ha något med personen som gjort förändringen att göra. Då får man ju ett klimat där folk säger att de gillar saker, fast de inte gör det, bara för att inte råka göra någon ledsen, så kan man ju inte ha det. Jag tycker att det var oerhört svårt att läsa det här för jag ser hela tiden den där arga röda gubben som svär åt mig i ögonvrån. Den stjäl allt fokus från texten. Jag tycker att man bör undvika rörliga giffar i mesta möjliga mån och förslaget att man själv ska kunna välja bort om man vill se dem låter bra. / Elinnea (disk) 1 januari 2013 kl. 18.48 (CET)

Vi kan däremot alla bli bättre att använda ett ödmjukare språk när vi kommunicerar för att undvika missförstånd. El Gurka Rapido (disk) 1 januari 2013 kl. 19.08 (CET)

Det är väldigt tråkigt att se att mitt inlägg betraktas som nästan oförskämt, inte minst av Njaelkies Lea vars åsikter jag alltid satt stort värde på. Det var absolut inte min avsikt att framstå som oförskämd, och jag vill påpeka att jag var noga med att inte peka ut någon bestämd användare. Jag är också medveten att mycket av kritiken framfördes på ett hovsamt sätt, och vart och ett för sig hade jag inte reagerat det minsta över merparten av inläggen. Det som emellertid gjorde mig så deprimerad var mängden: Efter Kattegatts fråga följde det en lång rad inlägg där enbart ett var berömmande, all den övriga kom med någon form av kritik. Jag hade gärna sett att kritiken kunde ha lindats in litet, speciellt som idén hur som helst knappast var skadlig för Wikipedia – den rörde ju inte artikelnamnrymden. Är det oförskämt att tycka så, ja då får jag väl leva med det. Det var hur som helst inte min avsikt. / Ternarius_D 1 januari 2013 kl. 19.17 (CET)

Jag tror att inläggande av smileys kan leda till missförstånd och kanske rentav förstora konflikter, för att olika personer uppfattar dem på olika sätt. Den med jättetänder och ögonbrynet som far upp ned förstår jag inte vad den ska illustrera för känsloutryck, den ser bara läskigt galen ut i mina ögon. Jag har svårt att se något sammanhang på Wikipedia där det skulle vara lämpligt att t.ex lägga in den som jätteargt hytter med näven och skriker och svär sig illröd? Beter sig någon användare på det viset så brukar vi hänvisa den personen till Wikipedia:Etikett#Undvik värdeord i diskussioner och be dem lugna ned sig. Den där som du tycker är gullig, den som pekar på en och skrattar högt, kan kanske uppfattas som utpekande och hånskrattande. Man pekar ju vanligtvis inte på folk och skrattar åt dem i en diskussion. En smiley kan betyda något för den som lägger in den, men kanske inte uppfattas så av mottagaren. / Elinnea (disk) 1 januari 2013 kl. 19.44 (CET)

Den med ögonbrynet betyder ungefär "if you know what i mean" om jag uppfattat det rätt. Jag använde den nyligen, se ned. Det är ett s.k. "meme"; här och här används uttrycket bland annat. Den ska föreställa Mr. Bean. ([4]). /Kattegatt (disk) 1 januari 2013 kl. 19.57 (CET)

Jag vill be om ursäkt för mina meddelanden igår som inte reflekterade hur jag önskar att klimatet på Wikipedia ska vara. Jag är glad för att användare tar initiativ till förbättringar och jag borde ha ansträngt mig mer när jag formulerade mina svar för att detta skulle framgå. Det var inte en av mina bättre dagar (av skäl som inte hade något med Wikipedia att göra). Njaelkies Lea (d) 2 januari 2013 kl. 13.52 (CET)

Nyårsuppdateringar

I början av året är det att tänka på vilka nyårsuppdateringar som skall göras. Vilka länder som ändrat sin lagstiftning, vilka kommuner/regioner som bildats och gått samman (samma sak med kristna församlingar). Även vissa länder och städer verkar köra med folkmängdssiffror för tiden runt nyår, så det kommer väl nya siffror. J 1982 (disk) 1 januari 2013 kl. 23.20 (CET)

En bugg i en mall

En bugg påverkar datumformatet i en mall. Kategori:Artiklar med när-mallar 2 012-12 finns i artikeln Horlivka. Datumformatet är fel här. Det är ett mellanslag i årtalet. Jag får tyvärr inte bort det här felet. Antar att någon här kan ordna detta?--Bruno Rosta (disk) 2 januari 2013 kl. 00.51 (CET)

fixat. Kan vi ta dylika problem på WP:WF istället? -- Lavallen (blockera) 2 januari 2013 kl. 09.19 (CET)

Botskapande av art-artiklar

Som tidigare diskuterats här på wp:BB jobbar jag med ett projekt att botskapa artiklar om alla världens arter. Efter flera provkörningar och åtföljande granskning och diskussion här börjar det bli dags att trycka på startknappen. En sista provomgång med några hundra artiklar har skapats idag med vad jag hoppas är slutversionen av botkoden - se Kategori:Robotskapade artiklar 2013-01. Intresserade välkomnas att ha synpunkter här: Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla arter#Sista (?) provkörningen. Lsj (disk) 2 januari 2013 kl. 21.08 (CET)

mwEmbed

Jag märkte att Wikipedia ofta stod och snurrade och väntade på mer data från "prototype.wikimedia.org", men detta upphörde när jag gick till Inställningar > Finesser > avaktivera mwEmbed. Denna finess/gadget är tydligen föråldrad, för servern "prototype" har pensionerats, säger man på wikitech-l, där jag frågade. Det hela har något att göra med visning av videos i artiklar. Någon som känner sig ansvarig (?) för finessen, kanske orkar titta på detta. --LA2 (disk) 4 januari 2013 kl. 05.58 (CET)

Ser ut som ‎Krinkle redan har varit och pillat i sidor relaterade till detta. -- Lavallen (blockera) 4 januari 2013 kl. 09.56 (CET)

Wikipedia:

Får vem som helst skapa en sida här som heter med något "Wikipedia:", som Bybrunnen? J 1982 (disk) 4 januari 2013 kl. 17.25 (CET)

Jag tror det. /Kattegatt (disk) 4 januari 2013 kl. 17.27 (CET)

Får? Ja. Bör? Tja. Egentligen är det bäst att försöka rensa i röran först... Det kan ju hända att det du tänkt skriva om redan finns under någon kryptisk rubrik.//Hannibal (disk) 4 januari 2013 kl. 17.36 (CET)

Jag tänker starta en slags lista över olika återkommande evenemang som hålls under året (främst sport, men även annat) och priser, månad för månad (till exempel februari-mars: Melodifestivalen, september: Lidingöloppet, December: Nobelpriset), så att det blir lättare att uppdatera. Evenemang behöver självklart inte stå på listan förrän een artikel dyker upp. J 1982 (disk) 4 januari 2013 kl. 17.43 (CET)

Så länge det fyller syftet med namnrymnden, Wikipedia:Namnrymder, är det nog ganska fritt. När det gäller det du J 1982 beskriver ovan undrar jag om det inte skulle kunna skötas via mallen "bäst före"? Höstblomma (disk) 4 januari 2013 kl. 17.47 (CET)

Jag tycker det låter som en intressant idé, det kan även utvecklas till miniprojekt där deltagare som är intresserade av en händelse skriver upp sig för varje årgång, så man snabbt slänger ihop tillfälliga arbetsgrupper som kan samarbeta. Följande år går man igenom listan om den fortfarande är aktuell, och påbörjar då en ny projektlista för året, med tidigare år att se tillbaks på. Jag vet inte riktigt om det fungerar i praktiken, men jag spånar lite idéer iallafall. C.Nilsson (disk) 4 januari 2013 kl. 17.58 (CET)

Då påbörjar jag den. J 1982 (disk) 4 januari 2013 kl. 19.10 (CET)

Vad tror du annars om att arbeta in det i Wikipedia:Projekt aktuellt? En del av det ser ut att vara med på Kategori:Pågående 2013-01 som syns där till exempel. /Haxpett (disk) 5 januari 2013 kl. 00.03 (CET)

.Det är bra om den används i projektet, men det är inte meningen att listan skall vara kopplad till bara de som är med där (vilket nog många tror i så fall), utan alla som uppdaterar. J 1982 (disk) 5 januari 2013 kl. 10.55 (CET)

Sandlådelänk

På engelskspråkiga Wikipedia finns en finess så att man när man har aktiverat den så får man mellan diskussionssidan och inställningar en länk till en egen sandlåda [5] . Skulle det vara en vits att flytta den finessen hit också? Ainali (disk) 2 januari 2013 kl. 22.17 (CET)

Det skulle jag tycka var toppen då många i utbildningsprogrammet skulle kunna börja med att skriva där innan de lägger in det på 'riktigt'. --Sophie (disk) 2 januari 2013 kl. 22.31 (CET)

En sådan finess kanske vore smidigt, och då att man kan klicka bort det om man inte vill ha det. I övrigt, för den som vill göra det själv: Jag har gjort en egen knapp där uppe som länkar till en sida på min undersida. Det görs genom att redigera sin personliga commons.js och lägga till en rad. /Hangsna (disk) 2 januari 2013 kl. 22.41 (CET)

Instämmer med Hangsna och Sophie. /Kattegatt (disk) 3 januari 2013 kl. 07.36 (CET)

Som Sophie. Stigfinnare (disk) 7 januari 2013 kl. 11.18 (CET)

Plagiat

Angående artikeln Erik Andrén (författare) som raderades inatt tycker jag att det kunde vara viktigt med en principdiskussion kring var gränserna för plagiat går. mvh. --FBQ (disk) 3 januari 2013 kl. 12.53 (CET)

Det är väl rätt enkelt - man kopierar inte. Det blir inte mindre plagiat av att man anger källan man kopierat från. Ska man ange omdömen måste man också göra det med källa, och då är det lättast att ange dem som citat. /Grillo (disk) 3 januari 2013 kl. 23.53 (CET)

Som Grillo. --Rasmus 28 3 januari 2013 kl. 23.58 (CET)

Frågan var snarast vad som var kopiering, och om det är plagiat att använda samma två (i ena fallet fyra) på varandra följande ord att beskriva en roman som källan. Uppenbarligen är det det och skall det återges som citat, och då antar jag att jag får göra det.--FBQ (disk) 4 januari 2013 kl. 01.34 (CET)

Fyra på varandra följande ord? Det kan inte räknas som plagiat. Om en artikel bara består av de fyra "kopierade" orden kan det möjligen vara plagiat, men var den verkligen så kort? (Däremot kan det mycket väl fortsätta vara plagiat om man kopierat något som är så långt att det kan ha verkshöjd och bytt ut några ord i texten, även om man inte sparat däremellan.) --kaj@kth.se 7 januari 2013 kl. 07.47 (CET)

"Konflikten som aldrig fanns"

Här har vi en bra orsak till varför tydliga källhänvisningar genom fotnoter, inte endast litteraturlistor, ska finnas i våra artiklar: Konflikten som aldrig fanns. Att vara transparenta och genom det ge läsaren kontrollmöjligheter är viktig för vår trovärdighet, oavsett om det bara är en källa eller tio källor eller 100 källor som artikeln bygger på.

Det är ganska "skrämmande" när man tänker efter. Att ingen upptäckt detta på fem års tid... Vänligen, dnm ^{(d | b)} 7 januari 2013 kl. 00.07 (CET)

Jag är ju väldigt för bättre kälbeläggning men... Enligt dn:s artikel fanns ju " en lång rad referenser ur böcker ", det var bara att ingen brytt sig om att kolla dem. Niklas R (D^#) Jag läste dnm:s inlägg slarvigt... Niklas R (D^#) 7 januari 2013 kl. 00.23 (CET)

På vilket sätt skulle den som hittar på källor vara förhindrad att också hitta på sidor i dessa?

andejons (disk) 7 januari 2013 kl. 09.57 (CET)

Det påminner lite om Hökebergs slottsincidenten... /Kattegatt (disk) 7 januari 2013 kl. 10.04 (CET)

Jag säger som Andejons: en förslagen bluffmakare av detta slag kan väl lika gärna ljuga ihop fotnoter som en litteraturlista? Och så länge som källorna inte är online är det ju i princip lika svårt att kolla om en föregiven uppgift i en bok man inte har tillgång till oavsett om den ligger i en fotnot eller i en lista. /FredrikT (disk) 7 januari 2013 kl. 10.15 (CET)

Jag instämmer helt med FredrikT. Helt kommer vi aldrig att kunna undvika denna typ av felaktigheter, men det är vi inte ensamma om. Tostarpadius (disk) 7 januari 2013 kl. 10.37 (CET)

Anger man sidhänvisningar blir det än lättare att kontrollera. Det handlar om att öka transparensen och läsarens kontroll. Jag är rädd att jag inte förstår meningen med era, andejons, FredrikTs och Tostarpadius, inlägg, i synnerhet inte det sista. Det är lättare att veta vad som anses källbeläggas genom en eller flera böcker om det finns en bok angiven i en fotnot, än att behöva läsa alla angivna böcker i en referenslista. Det kan ju ingen rimligen ifrågasätta, kan jag tycka. Men att vi i gemenskapen har olika syn på vikten av verifierbarhet och transparens har vi konstaterat många gånger förr. dnm ^{(d | b)} 7 januari 2013 kl. 10.46 (CET)

Även utan fotnoter hade troligen någon upptäckt den här bluffen om de faktiskt försökt kontrollera källorna. Givetvis är det bättre att ange fotnoter, men det kräver också att någon faktiskt emellanåt kontrollerar källorna. Att bluffande förekommer vet vi redan. Det gäller ju att vara på sin vakt. Jag kan tycka att om man tycker att dispositionen på en artikel är bra, men man inte har en aning om ämnet artikeln handlar om inte ens vet om det är något har inträffat bör rösta fram en artikel som utvald.--FBQ (disk) 7 januari 2013 kl. 10.57 (CET)

jag tror ett av de bästa argumenten för fotnoter (med sidhänvisningar!) är att folk är lata. Det lättare är kolla en uppgift än alla uppgifter i artikeln, det är lättare att läsa några sidor än en hel bok/artikel osv. Fotnoter och specifika sidhänvisningar gör det troligare att en källa kollas. Niklas R (D^#) 7 januari 2013 kl. 12.32 (CET)

Det finns inget skäl att strunta i noter och sidhänvisningar, men om folk är så lata riskerar det ju att bli fel. Om någon i exemplet ovan försökt läsa hela artikeln hade det ju framgått att slaget eller kriget inte nämndes någonstans. Tittar man bara på den sidan kanske man bara får uppfattningen att antalet soldater som deltog i slaget inte bekräftas på den sidan, kanske plockat bort den uppgiften eller lagt till kb-mall på den. Är bluffartikelförfattaren aktiv kan personen ursäkta sig med att "ojsan, det blev visst fel källa" och hittat en ny bok och en ny sida att hänvisa till, som det tagit ytterligare tid att avslöja. Nu kanske det skulle avslöjas ändå, men det finns som sagt en risk med att vara lat. Sedan kanske det handlar om hur man arbetar. Om jag har en bok hemma, så har jag ju troligen tidigare läst hela artikeln och läser gärna om den. Om inte blir det däremot ett större steg att kontrollera uppgifterna. Om jag ändå gör det är det troligt att det är för att jag är tillräckligt intresserad för att köpa den, och då kommer jag att läsa igenom alla artiklarna alla fall. Undantaget är ju om källan finns tillgänglig på nätet, men då är det ju mer troligt att uppgifterna kontrolleras ordentligt.--FBQ (disk) 7 januari 2013 kl. 15.16 (CET)

Vi är i gott sällskap: Spökord.--LittleGun (disk) 7 januari 2013 kl. 12.48 (CET)

Den artikeln visar på en teknik som även används inom andra områden. En arbetskamrat berättade att firman han samarbetade med tog fram ritningar på turbiner, med detaljer som aldrig gick i produktion. När det sedan kom "kopior" på dessa turbiner från Asien, så fanns dessa detaljer med, trots att de inte fyllde någon funktion. -- Lavallen (blockera) 7 januari 2013 kl. 14.41 (CET)

Avintenderar: Vad jag reagerade på i DN:s artikelserie var att "författaren" bara hade översatt en BBC-artikelserie till svenska. Han hade inte kontaktat någon svensk wikipedian eller wikimedia Sverige (verkade det som) och hade därför ingen koll på svenska förhållanden (ex att botar redan mass-skapar artiklar på svwp). Lite svensk insyn hade inte skadat tycker jag, även om det var bra med att wikipedia syntes Adville (diskussion) 7 januari 2013 kl. 14.30‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ladda upp ett omslag, regler?

Jag hade tänkt ladda upp ett gammalt omslag från och till Super PLAY, vad gäller? På engelska Wikipedia lyckas jag hitta detta: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Cover_of_Wired_issue_1.04_September_October_1993.jpg . Där kan man läsa att det är ett undantag när det gäller omslag i USA. Är det på samma sätt här?

Nej, tyvärr. Trots att både upphovsrättsinnehavare och wikipedialäsare tveklöst skulle tjäna på att vi la upp omslagsbilder till böcker, skivor, spel, etc så säger tydligen både svensk lag och svenska wikipedias praxis att vi ska låta bli. --kaj@kth.se 7 januari 2013 kl. 07.38 (CET)

Ok, tack så mycket. Men om man får tillstånd att ladda upp från den nuvarande förlaget skulle det funka? Kan man bara mail:a dem?

Nej, tyvärr. Endast om förlaget lanserar bilden under licensen cc-by-SA3 eller som copyfree,är det OK att läsa upp bilden på Wikimedia. Detta på grund av att allt material på Wikipedia ska rymmas under cc-by-SA3-licens och kunna användas fritt i enlighet med denna licens. Stigfinnare (disk) 7 januari 2013 kl. 11.12 (CET)

Nordisk familjebok - usel underbyggnad

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Not om Nordisk familjebok som källmaterial#Nordisk familjebok - usel underbyggnad och kan fortsätta där. --MagnusA 7 januari 2013 kl. 19.45 (CET)

God utveckling av Sv:wp

Decembersiffrorna visar för andra månaden i rad att antalet accesser ökar mer än 25% på årsbasis, vilket är mycket bra både absolut och jämfört med andra. Vi har nu 1340 miljoner accesser per år, 150 per svenskspråkig person och år. Även siffrorna för bidragsgivare och antalet bidrag visar i novembersiffrorna mycket god utveckling, med något ökande antalet bidragsgivare på årsbasis och två månader med massiva tillskott (botarna?). De artiklar flest var inne och ändrade i november var Lionel Messi och Erik Almqvist (politiker).Yger (disk) 7 januari 2013 kl. 19.18 (CET)

Be a Wikimedia fundraising "User Experience" volunteer!

Thank you to everyone who volunteered last year on the Wikimedia fundraising 'User Experience' project. We have talked to many different people in different countries and their feedback has helped us immensely in restructuring our pages. If you haven't heard of it yet, the 'User Experience' project has the goal of understanding the donation experience in different countries (outside the USA) and enhancing the localization of our donation pages.

I am (still) searching for volunteers to spend some time on a Skype chat with me, reviewing their own country's donation pages. It will be done on a 'usability' format (I will ask you to read the text and go through the donation flow) and will be asking your feedback in the meanwhile.

The only pre-requisite is for the volunteer to actually live in the country and to have access to at least one donation method that we offer for that country (mainly credit/debit card, but also real time banking like IDEAL, E-wallets, etc...) so we can do a live test and see if the donation goes through. **All volunteers will be reimbursed of the donations that eventually succeed (and they will be very low amounts, like 1-2 dollars)**

By helping us you are actually helping thousands of people to support our mission of free knowledge across the world. If you are interested (or know of anyone who could be) please email ppena@wikimedia.org. All countries needed (excepting USA)!! Thanks! Pats Pena Global Fundraising Operations Manager, Wikimedia Foundation : Sent using Global message delivery, 8 januari 2013 kl. 22.18 (CET)

Utbildningsevent i Pristina

Hej! På Wikimedia Education maillistan står att läsa om ett utbildningsevent i Pristina, Kosovo 22 - 24 februari där de önskar få hjälp från Wikipedianer i att stödja nybörjare som ska skriva på enWP. De erbjuder sig att betala boende och resa för de som önskar komma. Arianit Dobroshi skriver detta och man kan höra av sig till arianit@gmail.com --Sophie Österberg (WMSE) (disk) 4 januari 2013 kl. 11.36 (CET)

Här kan man läsa hela mailet (och följa konversationen). Ainali (disk) 4 januari 2013 kl. 20.58 (CET)

Ipko Foundation står bakom inbjudan. För att läsa mer om Ipko Foundation, klicka på länken http://ipkofoundation.org/NEW/ //--Allexim (disk) 4 januari 2013 kl. 23.59 (CET)

Verkar skoj, men jag känner mig inte redo. Kanske nästa år. Tack Allexim för notisen! --AddyFBG (disk) 9 januari 2013 kl. 13.31 (CET)

Fakta om fartyg

Jag märkte idag att sidan faktomfartyg.nu har lagts ner. Denna har använts som källa i flera artiklar om fartyg här på Wikipedia. En sökning ger träffar på 266 artiklar för faktaomfartyg.nu och 183 artiklar på den gamla adressen faktaomfartyg.se. Vissa av dessa är visserligen externa länkar, men även dessa bör tas bort. Frågan som uppstår är om det finns någon mer stabil eller officiell sida som kan ersätta denna som källa? Har sjöfartsverket något register, till exempel? Eller sjöfartsmuseer? Det finns en liknande sida: kommandobryggan.se, men där uppstår samma problem som men faktaomfartyg angående verifierbarheten. (Även om jag sett att den sidan i vissa fall refererar till källor, vilket gör faktan där något mer verifierbar.) -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 januari 2013 kl. 10.33 (CET)

Transportstyrelsen handhåller visst fartygsregistreringar i Sverige, se Skeppslistan. Däremot blir det nog svårt att hitta en källa som på samma sätt följer fartygens vidare historia genom vidareförsäljningar osv. -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 januari 2013 kl. 10.45 (CET)

Ytterligare en källa är databasen Svensk skeppslista 1837-1939 på Demografiska Databasen Södra Sverige. /Ascilto (disk) 8 januari 2013 kl. 18.36 (CET)

Lloyds register på http://www.lloydslist.com/ och är väl både omfattande och trovärdigt. Tyvärr kräver den inloggning för att läsa. --kaj@kth.se 8 januari 2013 kl. 20.45 (CET)

Kollade det och en årsprenumeration kostade "blygsamma" 2205 euro. Men det är väl deras levebröd, antar jag. -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 januari 2013 kl. 22.36 (CET)

Wikimedia Sverige betalar sådana abonnemang om en frivillig medarbetare säger sig behöva det. --LA2 (disk) 9 januari 2013 kl. 00.46 (CET)

Att de externa länkarna måste tas bort förstår jag, men om webbplatsen verkligen är artikelns källa borde den stå kvar, i varje fall tills sidan bearbetats utifrån andra uppgifter. Tostarpadius (disk) 9 januari 2013 kl. 08.10 (CET)

Mallen datorspelsfakta sabbar sidornas layout

Diskussionen flyttad till WP:WF – GeMet [diskussion] 9 januari 2013 kl. 12.13 (CET)

Svårigheter att förstå anvisningarna på Wikipedia

Jag är en högutbildad akademiker och van att formatera avancerat i Libris (f.d. katalogisatör och 1. bibliotekarie på UUB, tillika doktorand med psykologexamen och medförfattare i vetenskapliga skrifter för Vetenskapsrådet och Högskoleverket). Trots detta förstår jag nästan ingenting i Wikipedias annvisningar. Jag vill nominera en artikel om Ingvar Wixell som bra eller utmärkt. Läser anvisningar. Fattar noll. Har anmodats lägga upp "faktamallen" för min artikel om Berit Lindholm. Hur gör man? Fattar noll. Vill lägga in mig som expert på opera. Obegripigt. Som vanligt. Som alltid. OK, jag har lärt mig EN sak.Hur man i skrift skiljer operan Ragnarök från andra betydelser av ordet. Och liknande fall. Kände mig stolt ett tag. Har också noterat att det är nästan omöjligt att lägga in bilder av relativt färskt datum då man oftast inte känner till upphovsrättsinnehavaren. Även här har jag anmodats lägga in bild på Berit Lindholm. Många finns på facebook och hon har själv skickat mig bilder men ingen upphovsrättsinnehavare, de är oftast inte ens vid liv om namnet är känt. Jag måste ha chanserat kraftigt på äldre dagar. *Suckar djupt* Ändå är jag med och gör det jag KAN.Sihebb (disk) 3 januari 2013 kl. 10.04 (CET)

Gör som vi andra: Sk-t i anvisningarna och kopiera hur andra gör istället! :) -- Lavallen (blockera) 3 januari 2013 kl. 10.07 (CET)

Ditt uttalande känns befriande!Sihebb (disk) 10 januari 2013 kl. 10.12 (CET)

Hur ska man kunna göra som alla andra när man inte vet hur alla andra lägger in en faktamall eller nominerar?

Ett tips är att hitta liknande artiklar och i dessa identifiera de olika elementen, så såsom faktamallar, kategorier, stubbmallar etc. Kopiera sedan dessa till din egen artikel, fyll i relevant information. Då är du en bit på vägen. Men jag håller med, det är svårt att hitta och förstå de olika processor och verktyg vi använder oss av. //Mippzon (disk) 3 januari 2013 kl. 10.26 (CET)

Kolla artiklars historik och jämför en version innan någon gjort något till en version efter, här är ett exempel på en inlagd faktamall. Enkelt sett, hitta en faktamall, kopiera innehållet (dvs {{Faktamall exemepelmall |exempelparameter = Exempel Exmepelsson... }}) in i den artikel du vill lägga faktamallen in, anpassa efter behov, förhandsgranska, sen klicka spara. Hoppas det hjälper. Dieselmotorvagnar (till stationen) 3 januari 2013 kl. 10.32 (CET)

Tyvärr blir det mer mallar: Testa att ta en sak i taget, där du stöter på problem lägger du in mallen: {{Hjälp}} på diskussionssidan. Skriv en rad vad du behöver hjälp med och gå in och kolla ifall du fått hjälp.

För bilder måste man vara säker på att bilden är fri eller att upphovsrättsinnehavaren vill släppa den fri och kunna visa det. Det är krångligt med nya bilder som inte är ens egna.

Lycka till!--LittleGun (disk) 3 januari 2013 kl. 10.53 (CET)

Väldigt mycket på wikipedia handlar om en outtalad kultur som kan vara svår att navigera i i början. Det där med bilderna tycker jag du skall strunta i så länge, det finns inget krav på att artikeln skall ha bild. Vill du lära dig hur commons fungerar och hur man laddar upp bilder kan det ju vara värt att testa, men jag tycker nog i sådana fall att det är bättre börja med att ladda upp några bilder med garanterat fri upphovsrätt och sedan testa lite svårare bilder. Särskilt när det gäller artikelnomineringar finns det en rad regler, både uttalade och outtalade kring hur en artikel skall se ut. Det är inget att känna sig besviken över om man inte lyckas få igenom en artikel genom det nålsögat som nytillkommen användare. Med tiden kommer du att lära dig se vad som brukar anses viktigt av olika användare, och hur olika mallar fungerar. Jag skulle nog råda att försöka förbättra artiklar, rätta felaktigheter och komplettera information först, och efterhand som du lär dig mer försöka få nominera fram en artikel som utvald. Men är du inte rädd för att misslyckas är det inget som hindrar att du helt enkelt bara försöker. På Wikipedia:Bildfrågor går annars att ställa frågor om upphovsrätt för enskilda bilder. :-)--FBQ (disk) 3 januari 2013 kl. 13.10 (CET)

Nu kunde man förfäras över att instruktionerna är svårbegripliga, men jag ser det som ett hälsotecken att någon vågar fråga och inte bara ger upp. Den vanliga reaktionen brukar vara att skriva ännu en hjälpsida för att leda nybörjare på rätta vägar, varvid vi får ännu fler och ännu mindre begripliga instruktioner. Sanningen är väl att hela wiki-systemet aldrig var tänkt för alla de här avancerade nomineringsprocedurerna. Alltsammans är ett lappverk. Att lägga till fler lappningar och lagningar är det enkla, det som uppmuntras. Att rensa ut kluddet och skapa pedagogiska mönster och arkitektur är riktigt svårt. -- Man kunde också förfäras över Lavallens bryska svar. Kanske har han följt sitt eget recept och inte läst instruktionerna om att man ska vara artig, utan i stället kopierat andra användares bryska ton. Men jag fick ändå en stark impuls att klicka "gilla" (för mycket Facebook, tydligen) på Lavallens svar. -- Jag önskar att jag visste hur man nominerar artiklar, men jag har aldrig fördjupat mig i det. Jag har bara skrivit korta, nödtorftiga beskrivningar, ibland biografier över bibliotekarier, som aldrig blivit nominerade. --LA2 (disk) 4 januari 2013 kl. 06.08 (CET)

Jag uppfattade inte Lavallens svar som bryskt utan ärligt och sant! Själv har jag aldrig läst någon instruktionssida, utan försökt följa praxis. Detta gäller även när jag blev administratör, vilket måhända medförde en del onödiga ingångssvårigheter. Det är mycket svårt att skriva lättfattliga anvisningar. Jag hör till dem som använder manualen för tekniska prylar (jag ser det inte som "fusk" som min svåger som är gymnasieingenjör) och har många gånger tvingats konstatera att den är näst intill obegriplig för den som verkligen behöver den. Skulle jag själv skriva en handledning om något jag känner väl till befarar jag att det skulle bli på samma sätt. Det är nog ofrånkomligt. Genom att börja redigera i befintliga artiklar lärde jag mig hur det skulle se ut (jag har aldrig använt några knappar utan skriver koden manuellt). Vad gäller nominerigar har jag aldrig lyckats entusiasmera mig tillräckligt för den delen av projektet för att engagera mig. Därför vet jag inte om rådet att kopiera fungerar där. Tostarpadius (disk) 4 januari 2013 kl. 07.09 (CET)

Tack för alla vänliga och uppmuntrande inlägg. Kanske lär jag mig mer så småningom. Under tiden jag jobbar på undrar jag om någon vänlig själ vill förbarma sig över min artikel Astrid Gilmark och lägga in korrekta wiki-noter. Jag har bara små siffror 1-7 som hänvisningar... Sihebb (diskussion) 4 januari 2013 kl. 09.21 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag har lagt in några noter i Gilmark-artikeln. Glöm inte att signera dina inlägg här.--Balzac (disk) 4 januari 2013 kl. 12.01 (CET) TACK!Sihebb (disk) 10 januari 2013 kl. 10.12 (CET)

Jag instämmer med vad Lavallen skriver här ovan. Förstår dig, Sihebb helt och hållet! Har själv mycket svårt att förstå det tekniska språk som används på svenska Wikipedia(=svWikipedia). Har länge efterlyst en workshop för Wikipedianer, så att man konkret skulle kunna lära sig hantverket, men det lyser med sin frånvaro. Får väl åka till Prishtina för att kunna lära mig ;) , se ämnet/rubriken nedanför; "Utbildningsevent i Pristina"! Ibland skriver man fel och ibland får man mycket skäll för det och ibland står man ut med det och ibland inte. Om man inte står ut med det så är det bra med att ta en Wikipaus och komma igen senare, om man vill. Lycka till! Mvh --Allexim (disk) 5 januari 2013 kl. 00.33 (CET)

Ang min bryska ton: (den var inte tänkt att vara brysk, men kanske uppfattades så av vissa) Svaret var tänkt som en kontrast till RTFM. Faktum är att jag inte heller brytt mig om att läsa eller förbättra alla Fucking Manuals. Jag har lärt mig i princip allt här genom Trial and error eller Copy paste. De manualer jag trots allt använder, finns inte alls på Wikipedia, utan här eller här. Så sk-t i manualen, är och förblir min rekomendation! -- Lavallen (blockera) 4 januari 2013 kl. 14.42 (CET)

Jag såg att du, Sihebb, ville nominera Ingvar Wixell till bra eller utmärkt. Jag har nu lagt in den artikeln på WP:Artikelgranskningar som är "förstadiet" till nominering. Artikeln ligger alldeles under Birgit Nilsson på WP:Artikelgranskningar. Där finns också artikeln Opera, fast den ligger för omprövning. Sjunnesson (disk) 5 januari 2013 kl. 10.56 (CET)

Tack!Sihebb (disk) 10 januari 2013 kl. 10.12 (CET)

Jag tycker vi måste ta till oss inlägget som en väldigt relevant kritik av Wikipedias struktur. Wikipedia måste bli mer lättillgängligt, funktionerna enklare och instruktionerna lättbegripliga för alla. Det skulle bidra till att det blev lättare att komma in och redigera wikipedia, vilket skulle leda till dels fler som redigerar samt en större mångfald av användarna. Gör vi inte något åt detta kommer vi förbli en begränsad grupp av vana användare, med en hög övervikt av unga, teknikkunniga män. Det går inte att slingra sig och säga att man lär sig med tiden, att man kan fråga någon, eller titta på hur andra gör. Att behöva hitta hur och var man frågar, eller göra en research på hur saker brukar funka är också en hög tröskel. Kurser och utbildning är bra, men det viktigaste tror jag är att göra en ordentlig översikt av Wikipedias struktur.--// Myskoxen 8 januari 2013 kl. 00.36 (CET)

Det låter som en fin dröm, men hur gör man? Finns det något exempel där en sådan upprensning har lyckats? Om nu nomineringsprocessen för goda/utmärkta artiklar är för krånglig, så kan vi införa ett förbud mot sådana nomineringar. Vi kan också införa förbud mot alltför komplicerade mallar. Då blir helheten lite enklare. Men också tråkigare, i och med att vi kastar ut barnet med badvattnet. --LA2 (disk) 8 januari 2013 kl. 01.59 (CET)

Myskoxen! Bra sagt!!

Wikitravel blockerar omnämnanden av Wikivoyage

Wikivoyage är ett nytt Wikimediaprojekt för reseguider. De har börjat importera material från Wikitravel, som är privatägd, annonsfinansierad, och CC-licensierad. Wikitravel har blockerat omnämnanden av Wikivoyage, vilket är ganska uppseendeväckande men inte särskilt konstigt. /Yvwv [y'vov] 10 januari 2013 kl. 10.45 (CET)

Hur påverkar det Wikivoyage? Försvårar det importen? Adville (disk) 10 januari 2013 kl. 11.03 (CET)

Det medför att importen blir enkelriktad, från Wikitravel till Wikivoyage. Eftersom Wikivoyage dessutom är annonsfritt, så kan man gissa att det ganska snart tar över Wikitravels ledande roll. /Yvwv [y'vov] 10 januari 2013 kl. 11.12 (CET)

Importen är redan klar och svenskspråkiga Wikivoyage finns här. Blockeringen har ingen betydelse och anses som historia. Snart öppnar voy: officiellt och då kommer en site wide notice att ge besked om detta. Välkomna att hjälpa till att bidra, men läs denna riktlinje först. Riggwelter (disk) 10 januari 2013 kl. 14.24 (CET)

Frivilligutbildning

Det går fortfarande att anmäla sig till den utbildning för frivilliga som Wikimedia Sverige ordnar i Stockholm lördag 26 januari. Maila infowikimedia.se om ni är intresserade. För personer som inte kommer från Stockholm går det att få resan betald. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 11 januari 2013 kl. 15.44 (CET)

Kvalitetsmätningen-januari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
4 artiklar
kvar att som behöver wikifieras!

/ Elinnea (disk) 1 januari 2013 kl. 23.22 (CET)

POV går uppåt hela tiden, kanske ska börja året med att försöka åtgärda det? /Hangsna (disk) 1 januari 2013 kl. 23.40 (CET)

Det mesta går ju uppåt, vilket inte är särskilt konstigt eftersom vi är bra på att identifiera och märka upp problem, men wikifiera är orimligt hög. Kanske skulle man försöka nolla den, det är ju ändå grundläggande för en artikel att den ska ha en ordentlig wikistruktur. POV-problem är svårare att åtgärda i en handvändning, men wiki kan man fixa ganska lätt. /jssfrk (d|b) 2 januari 2013 kl. 08.47 (CET)

Att fluff har gått neråt kan förmodligen bero på min tävling. /Kattegatt (disk) 4 januari 2013 kl. 15.51 (CET)

Jättebra med en flufftävling och att siffrorna där har gått ned. Wikipedia:Projekt wikifiering körde vi som Månadens kvalitetsprojekt i augusti, men vi kan köra det igen, de siffrorna brukar gå upp ganska mycket, men kan också vara hyfsat lätta att åtgärda vilket kan leda till att många engagerar sig och vi får mycket gjort. / Elinnea (disk) 5 januari 2013 kl. 14.48 (CET)

Även om "Artiklar som behöver enstaka källor" inte räknas i kvalitetsmätningen (om de inte ingår i källor?) föreslår jag att det blir månadens kvalitetsprojekt någon gång framöver. Jag började kolla i de kategorierna för någon dag sedan, och en hel del av dem är ganska enkla att åtgärda. Källor är väl det största kvalitetsproblemet vi har på Wikipedia, och det vore ett sätt att åtgärda en del. Icea (disk) 5 januari 2013 kl. 23.12 (CET)

Jo, de ingår i "källor". Antalet kommer från Kategori:Alla artiklar som behöver källor, som är en "totalkategori" under Kategori:Artiklar som behöver källor, där Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor (just nu 8861 artiklar) ingår. Tomas e (disk) 6 januari 2013 kl. 13.53 (CET)

Dra gärna kvalitetsprojektet Wikipedia:Projekt artiklar som behöver enstaka källor, och om det visar sig finnas intresse för det, så kan vi ha det som Månadens kvalitetsprojekt någon gång framöver. Skulle vi kunna enas om något projekt (av de som redan finns) att köra nu i januari, dagarna bara går, så det vore ju bra att komma igång med något, ska vi ta Wikipedia:Projekt wikifiering som föreslogs ovan? / Elinnea (disk) 6 januari 2013 kl. 13.59 (CET)

Nu har nästan halva januari gått utan att vi har kommit igång med något kvalitetsprojekt. Känns lite så att om inte jag drar igång något så blir det inget. Vi behöver bli fler som engagerar oss i detta, så Wikipedias kvalitetsprojekt står och faller med några få individer. Jag kör i gång Wikipedia:Projekt wikifiering nu, så vi iallafall har något. / Elinnea (disk) 13 januari 2013 kl. 15.57 (CET)

Kursivering av namn

På de flesta andra språkversioner tillämpas den ordningen att namnet på personer (särskilt anhöriga) till vilka man inte lägger in någon länk, på grund av att de inte är relevanta för egen artikel, kursiveras. Detta är både estetiskt tilltalande och informativt. Varför har vi inte denna praxis här? När jag har försökt införa den har det plockats bort av någon nitisk användare. Tostarpadius (disk) 12 januari 2013 kl. 06.11 (CET)

Jag upplever nog att det kan bli förvirrande. Jag skulle tolka en kursivering av namnet som att det handlade om ett verk av personen snarare än en person, även om jag förhoppningsvis av sammanhanget skulle förstå att så inte var fallet. Vid en hastig genomläsning skulle det dock gå att missförstå.--FBQ (disk) 12 januari 2013 kl. 07.45 (CET)

Olika språk och länder har olika skrivstandarder. I svenskan finns mig veterligen ingen tradition av att kursivera personnamn i löpande text. /FredrikT (disk) 12 januari 2013 kl. 10.02 (CET)

Det FredrikT säger är givetvis sant och det jag syftar på är inte att kursivera varje gång ett personnamn dyker upp, utan att göra det exempelvis med föräldrar första gången det nämns. Tostarpadius (disk) 12 januari 2013 kl. 13.00 (CET)

Kursivering är väl i svensk text av "vår typ" vanligast använd för fraser på främmande språk, och för bok- och tidskriftstitlar? Det finns många skrivkonventioner som används i vissa sammanhang och som inte alltid passar så bra att importera här. Det här förslaget tycker jag nog är ett sådant, för det framstår som något som är anpassat specifikt för biografier i tryckt form. Två andra exempel - kanske mer extrema - som jag inte heller skulle vilja importera: i "skarpa" militära sammanhang brukar man (på svenska) skriva alla ortnamn med versaler, och på "Brysselengelska" har jag ofta sett efternamn skrivas med versaler, förmodligen för att man lättare ska kunna veta vad som är vad även när man inte kan språket tillräckligt bra för att skilja på för- och efternamn (exempelvis skriver ungrare hemmavid sitt efternamn först, men är ibland hjälpsamma och byter ordning när de är utomlands). Tomas e (disk) 12 januari 2013 kl. 14.59 (CET)

Jag tolkar ovanstående inlägg som att det saknas stöd för en dylik praxis. Även om jag beklagar det böjer jag mig givetvis för konsensus. Tostarpadius (disk) 12 januari 2013 kl. 22.37 (CET)

Så, vad bör kursiveras? Namn på fartyg, böcker och musikalbum verkar oftast kursiveras i löptext (om än inte i artikelnamnet, även om det är tekniskt möjligt). Något mer? /ℇsquilo 13 januari 2013 kl. 00.03 (CET)

Wikipedia:Skrivregler#Kursivering ;) Då skeppsnamn kurisveras skulle jag hävda att även tåg och lok/andra namngivna järnvägsfordon bör kursiveras (t.ex. Rocket, Flying Scotsman och Southern Aurora). Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 januari 2013 kl. 00.12 (CET)

Jag använder kursivering något, dock inte konsekvent för namn som består av fler än ett ord och som inte nämns tydligt i övrigt som Södra Möre domsaga eller Södra Unnaryds församling för tex Ölands södra mots tingslag räcker ju inte ens versaler annars för att veta vilka ord som bildar namnet.Yger (disk) 13 januari 2013 kl. 09.26 (CET)

Visa ändringar gav: Fatal exception of type MWException

När jag försökte visa ändringar i artikeln MESFET fick jag följande url och meddelande: "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=MESFET&action=submit" Gav:

[1b620c43] 2013-01-12 20:32:42: Fatal exception of type MWException

Titeln blev "Internal error".

Fungerade dock på andra försöket. Därefter provade jag förhandsgranska och spara vilket båda fungerade. Tänkte det kunde vara bra att vara observant på ett latent fel. Schh (disk) 12 januari 2013 kl. 21.39 (CET)

Mina robotar hade stora problem igår att få vettig respons från servrarna. Det har dock flutit väl idag. -- Lavallen (blockera) 13 januari 2013 kl. 10.12 (CET)

Desteni - kontroversiell och svår - bör raderas?

Hjälp gärna till och bestäm om denna artikel - Desteni - skall raderas eller inte. Eller om ni tror att den kanske kan fixas till på lämpligt sätt. Det finns mkt som jag inte tagit upp än, såsom dess spirituella sida, och kritiken skulle också kunna göras mer på djupet. Dock är kritiken så mångfacetterad att det är svårt att veta i vilken tråd man skall börja. Det skulle bli en hel artikel bara med kritik, om allt togs upp, och då skulle det bli obalanserat åt det hållet. Nu är det kanske lite obalanserat åt pro-Destini iofs, men inte helt och hållet. I vilket fall, kolla gärna och ge er bedömning i saken. --Mats33 (disk) 12 januari 2013 kl. 22.53 (CET)

Tag den i så fall till SFFR, inte hit till bybrunnen. /ℇsquilo 13 januari 2013 kl. 00.00 (CET)

Instämmer i föregående talare! Där och bara där, bör raderingsdiskssioner tas. Tomas e (disk) 13 januari 2013 kl. 14.08 (CET)

Tack så mycket för alla förbättringar av svWikipedia 2012!

Tack så mycket för alla förbättringar som ni har gjort på svWikipedia under 2012! Era insatser är ovärderliga för svWikipedia! Jag önskar att vi alla svWikipedianer kunde berömma varandra ännu mer och visa mer tacksamhet och mer ödmjukhet mot varandra! Just nu finns det 2 907 aktiva användare här på svwp. Betänk vad antalet skulle kunna växa till om alla svWikipedianer var ännu mer vänliga och stödjande mot varandra!!! Önskar er alla en riktigt God Fortsättning på 2013! Mvh --Allexim (disk) 13 januari 2013 kl. 12.19 (CET)

Tack själv! Bra talat. /Kyllo (disk) 13 januari 2013 kl. 13.31 (CET)

Instämmer! Tostarpadius (disk) 13 januari 2013 kl. 13.33 (CET)

2 907? Vad är rekordet, och vilket år var det. J 1982 (disk) 13 januari 2013 kl. 15.32 (CET)

Siffran kommer från sidan Special:Statistik ("Aktiva användare") som uppdateras mer eller mindre kontinuerligt. Rekord kan jag däremot inte uttala mig om. --MagnusA 13 januari 2013 kl. 15.40 (CET)

OK. Såg nu att en enda redigering den senaste månaden räcker för att räknas där. J 1982 (disk) 13 januari 2013 kl. 15.45 (CET)

Då detta även inkluderar uppdatering av iw från andra språkversioner, (när det ej sker av botar) är den större än vad vi intuitivt tänker på, >5 är mer tillförlitligt. Se olika siffror och utveckling över tiden på Wikipedia:Statistik#Bidragsgivare.Yger (disk) 13 januari 2013 kl. 15.50 (CET)

Välkommen till Veckans tävling/Wikifiering!

Just nu har vi 233 artiklar som behöver wikifieras, var gärna med i tävlingen och åtgärda dessa artiklar! Man får mer poäng för de artiklar som legat owikifierade länge än de nyuppmärkta. Välkommen! / Elinnea (disk) 14 januari 2013 kl. 17.24 (CET)

Mall för könsneutrala titlar

Hallå! Jag har skapat en mall att läggas in på användardiskussionssidor, då användare ändrat till feminina former för yrken (författarinna, skådespelerska, etc.). Mallen heter {{Könsneutral}}. Jag vill gärna ha kommentarer och/eller förbättringar av mallen! MVH ChrisΨ (disk) 13 januari 2013 kl. 16.04 (CET)

Det har aldrig uppnåtts något konsensus för att Wikipedia skall bedriva språkpolitik och använda ett språkbruk som ej slagit igenom i nutida svenska, till exempel att kalla kvinnliga sångartister för "sångare". /Annika (disk) 13 januari 2013 kl. 16.07 (CET)

Vissa gränsfall är fortfarande omdebatterade på svenska Wikipedia, det är riktigt (sångerska verkar av reaktionerna att döma vara en sådan term). Det är nog knappast konstruktivt att försöka ändra på sådana. Däremot finns det en uppsjö av termer som knappast används i modern svenska, och som etablerade institutioner som Språkrådet avråder ifrån – målarinna, löperska o.s.v. Likafullt som konsensus tycks vara att vi inte ska bedriva någon nydanande språkpolitik, så ska vi knappast heller använda antikvarierade titlar, så jag ser nog ett behov för en sådan mall i alla fall. (Att jag inte håller med Annika64 om nyttan av den här mallen innebär inte att jag inte välkomnar hennes återkomst...) / Ternarius_D 13 januari 2013 kl. 18.31 (CET)

Men är det inte ganska enkelt och snabbt att åtgärda allteftersom man ser sådant än att malla och låta Någon Annan göra jobbet? Någon Annan har redan ett jättestort berg av artiklar att åtgärda. --MagnusA 13 januari 2013 kl. 18.36 (CET)

Det är nog ofta fallet. Å andra sidan är just genusfrågor på Wikipedia ett gungfly – det är längesen jag vågade åtgärda vad jag upplever som ett felaktgt användande av sådana termer, eftersom jag vet vad reaktionen skulle bli (till viss del, misstänker jag, på grund av att jag har yttrat mig i den typen av debatter tidigare). I tveksamma fall kan nog en sådan mall förhoppningsvis initiera en mildare debatt om lämpligheten än vad ett djärvt borttagande skulle göra (i vissa lägen ska man inte vara djärv...) Däremot skulle det vara bra med en länk till mallens förklarande text så vi lättare kan bilda oss en uppfattning om den – för jag antar att det finns en sådan? / Ternarius_D 13 januari 2013 kl. 18.44 (CET)

(Redigeringskonflikt) Själva målarinnorna är enkla nog att åtgärda. Men som jag förstår ChrisΨ är detta inte en mall avsedd för artiklar, utan för att påpeka för användare som systematiskt använder sådana ord att de bör låta bli, och då kan det finnas en poäng med den. Frågan är väl dock om det finns så många sådana användare att en mall är värt besväret - bättre att skriva ett personligt meddelande till var och en man stöter på.

I sakfrågan håller jag annars med Annika och Ternarius: Wikipedia ska inte bedriva språkpolitik. Inte i någon riktning, vilket betyder att varken "målarinna" eller "hen" bör användas på wikipedia annat än i specialfall (citat etc.). Lsj (disk) 13 januari 2013 kl. 18.50 (CET)

Ja, finns det inte konsensus ska det ju inte finnas någon varningsmall varken för användare eller artiklar, så mycket är klart, så raderingen var fullt motiverad. Och en ny metadiskussion, i syfte att tvinga på andra sina egna åsikter i denna fråga, trots att man vet att det finns olika åsikter, känns inte som något som behövs på svwp just nu. Tomas e (disk) 13 januari 2013 kl. 19.05 (CET)

Jag tycker att ord som "författarinna" och "sångerska" gör språket rikare och mer nyansrikt. Och jag skulle inte sluta använda dem bara för att någon sätter en mall på min diskussionssida!--Balzac (disk) 13 januari 2013 kl. 20.07 (CET)

Att det inte finns konsensus om att alla könsneutrala pronomen bör användas är inte nödvändigtvis det samma som att det finns konsensus om att den här mallen inte behövs. Men först måste vi nog veta om mallen är avsedd för artiklar eller användare, och, speciellt i det senare fallet, vad för förklarande text den ska ha. Vad menar du förresten med raderingen? Vilken radering? / Ternarius_D 13 januari 2013 kl. 20.04 (CET)

Själva mallen som länkades ovan raderades. -- Lavallen (blockera) 13 januari 2013 kl. 20.12 (CET)

Känns litet konstigt, tycker jag, att diskutera en mall som tydligen raderades innan diskussionen påbörjades... Till en annan gång kanske det hade varit enklare att lägga upp något motsvarande på en arbetssida till att börja med. Hur som helst, så hård som tonen redan blivit i den här korta debatten så tror jag ingenting gott kommer ur den här diskussionen – och även vad det gäller Wikipedia i stort blir jag mer och mer pessimistisk... / Ternarius_D 13 januari 2013 kl. 20.49 (CET)

Här är texten i den raderade mallen:

Hej! Med avseende på din redigering {{#if:{{{1|}}}|i artikeln ('''{{{1}}}''') }}påpekas att vi eftersträvar att använda könsneutrala titlar på Wikipedia. Därför bör man företrädesvis skriva skådespelare, sångare, författare och så vidare, även när det rör sig om kvinnliga sådana. Din redigering kommer nu att ses över och eventuellt återställas.

Det här ska inte tolkas som ett ställningstagande från min sida i mallfrågan, utan jag lägger hit den enbart för att underlätta diskussionen. Lsj (disk) 13 januari 2013 kl. 21.14 (CET)

Jag vill poängtera att exempelvis ordet lärarinna absolut inte bör användas om dagens kvinnliga lärare; det vore definitivt reaktionär språkpolitik då det ordet var föråldrat i det svenska skolväsendet redan på 1970-talet. Jag har dock noterat att det även förekommer att ett ord som väninna byts ut mot vän med motiveringen "könsneutralt", något som jag finner ytterst märkligt. Vi skall väl inte byta ut fransyskor mot kvinnliga fransmän och förstföderskor mot förstfödare? /Annika (disk) 13 januari 2013 kl. 21.47 (CET)

Jag måste helt ställa mig bakom Annikas ifrågasättande av detta korståg. Jag är emot att denna mall införs, då den ger intryck av en enighet som inte finns, vare sig bland språkanvändare i allmänhet eller bland skribenter här i synnerhet. Tostarpadius (disk) 13 januari 2013 kl. 22.12 (CET)

Jag hade tänkt tiga, eftersom jag såg var debatten barkade åt. Men nu måste jag reagera över tonläget: Den som varit mest "för" mallen i debatten är rimligtvis jag. Läs då vad jag skrev inledningsvis: Jag konstaterade att det nog knappast var konstruktivt att försöka ändra på termer som fortfarande var omdebatterade, men att jag tyckte det var bra att ha en mall för att på ett mildare sätt ifrågasätta ett tydligt, icke-könsneutralt ord än att bara radera det (jag trodde då fortfarande att mallen var avsedd att användas i artiklar). Som exempel på sådana ord gav jag "målarinna" och "löperska". Tycker du verkligen det rättfärdigar uttryck som "korståg" (rätt komiskt egentligen, med tanke på att jag inte är kristen)? Eller för den delen, från en annan debattör, anklaga mig för att ha som "syfte att tvinga på andra [mina] egna åsikter i denna fråga"? Vi måste väl ändå kunna diskutera som vuxna människor utan att ständigt komma med anklagelser!? / Ternarius_D 13 januari 2013 kl. 22.49 (CET)

Och nej, bara för att återföra denna förhäxade diskussion (som de flesta andra debatter på svwp numera) till vad den egentligen borde handla om: När jag nu för första gången ser mallen så tror jag inte den har stora chanser att bli accepterad, med tanke på att en del av uttrycken som anges i den är sådana som varit som mest omdebatterade (sångerska är även jag tveksam om det verkligen bör bytas ut – skillnaden i tonhöjd mellan kvinnor och män gör att det blir något mer än bara ett genusuttryck). Men den diskussionen är ju meningslös nu. / Ternarius_D 13 januari 2013 kl. 22.59 (CET)

I och för sig är det väldigt bra att vi svenskan kan använda (de vanligen ursprungligen maskulina) grundformerna även om kvinnor. I tyska språket kan en kvinna helt enkelt inte vara "Bundeskanzler" utan det måste då bli "Bundeskanzlerin". Detta leder till väldigt konstiga skrivningar i platsannonser och liknande när man ska försöka var könsneutral. Vi slipper detta och kan använda lärare, läkare med flera om alla yrkesutövare oavsett kön. När man gör det "i andra riktningen" känns det nog fortfarande rätt störande för många. Däremot ska vi inte överdriva detta i något slags nit att "utrota" femininformerna. "Förstföderska" är väl ett bra exempel (som nämns ovan). En manlig sådan är ju defitionsmässigt knappast tänkbar. --Andhanq (disk) 13 januari 2013 kl. 23.54 (CET)

En manlig sådan skulle i alla fall vara förstfödare i fler betydelser än en... /ℇsquilo 14 januari 2013 kl. 13.36 (CET)

Som svar på Ternarius inlägg: Jag ber om ursäkt för att jag tog till överord. Det skedde i svallvågorna av den senaste upphetsade diskussionen, men det gör inte ordvalet mer försvarbart. I sak står jag dock för att mallen är olämplig - därmed inte sagt att jag försvarar ord som "målarinna" och "löperska" om nu levande personer. Vad gäller historiska är jag mer osäker. Där bör exempelvis "lärarinna" definitivt användas, fram till dess att termen officiellt avskaffades. Fortfarande skiljer dock eleverna på fröknar och magistrar, även om man kallar dem vid förnamn. Vanans makt är stor och det tar generationer att ändra inrotat språkbruk. Tostarpadius (disk) 14 januari 2013 kl. 00.08 (CET)

Jag tackar för ursäkten. Speciellt mycket uppskattade jag att du, utan att ge efter på dina åsikter i sakfrågan (vilket du givetvis inte hade någon anledning att göra) kunde ge en så rak och reservationslös ursäkt. / Ternarius_D 14 januari 2013 kl. 00.27 (CET)

För att citera mig själv i en tidigare diskussion: "Om man gör den manliga formen till den könsneutrala, vem är det då som gör det manliga till norm? Och som amatörlingvist ser jag ingen korrelation mellan kvinnans status och bruket av genus i språket. Persiskan och kinesiskan är könsneutrala medan isländskan envisas med tregenussystem." Men detta är ingen viktig fråga för mig och jag viker mig naturligtvis för konsensus, i de fall sådan finns. Som mycket annat är detta något som man löser från fall till fall.

Vad beträffar åtgärdsmallar har jag med åren blivit allt mer negativt inställd till dessa, bland annat av de skäl som Magnus A anför ovan. Antingen korrigerar man problem i en artikel själv eller så inleder man en diskussion på diskussionssidan. Att lägga in åtgärdsmallar i artiklar eller användarsidor uppfattas ofta som ett demonstrativt agerande och kan provocera mer än de löser problem. Så åtgärdsmallar är enligt mitt förmenande en nödraket, en absolut sista utväg för att uppmärksamma allvarliga brister i enskilda artiklar.

Slutligen är jag glad att se att diskussionen är så sansad. En eloge till Ternarius och Tostarpadius...--Bothnia (disk) 14 januari 2013 kl. 01.41 (CET)

Ibland kan en åtgärdsmall uttrycka en viss desperation. Man kanske påbörjar en bearbetning, men känner att det här orkar man inte fullfölja och därför ber man om gemenskapens hjälp. Ofta handlar det om behov av språkvård. Det är oändligt. Många artiklar som inte är märkta har stora problem. Jag syftar då inte på ålderdomligheter - de är ju i regel korrekta även i nutiden - utan på felaktig meningsbyggnad eller en felaktig användning av ord som "ehuru" eller "emedan". Ingen enskild kan framgångsrikt eliminera detta. Med detta sagt håller jag med om att mallar ibland missbrukas, så att vi lägger in dem för att lyfta fram sådant som vi ser som negativa företeelser, trots att vi relativt enkelt skulle kunna åtgärda det i den enskilda artikeln. Det är de facto demonstrativt - och det är inte utan orsak jag skriver "vi". Jag har själv gjort mig skyldig till detta mer än en gång. Tostarpadius (disk) 14 januari 2013 kl. 08.42 (CET)

En annan infallsvinkel

Det går nog inte att komma fram helt eniga i den här frågan idag, men jag upplever att vi har ett problem i användare (inloggade eller oinloggade) som har som enda intresse att ändra enbart i titlarnas genus. Det kan nog vara välmenat i de flesta fall, men det förekommer nog också som ren trollning. De vet var vi har våra ömma tår. Vad sägs om att kategoriskt stoppa sådana användare och för de admins som gillar mallar använda en lik den ovan, men kanske med lite annat typ av meddelande. -- Lavallen (blockera) 14 januari 2013 kl. 08.32 (CET)

Jag antar att du då menar att hantera användare som ändrar i ena riktningen på samma sätt som de som ändrar i andra riktningen, och att utforma eventuell mall i enlighet med detta? Tomas e (disk) 15 januari 2013 kl. 00.11 (CET)

Ja, det ska inte spela någon roll vilken riktning, det är användare som enbart sysslar med detta, utan att det finns en enighet i saken först jag syftar på. -- Lavallen (blockera) 15 januari 2013 kl. 09.29 (CET)

Grattis på födelsedagen Wikipedia!

Placeholder, det behöves en ny tårta!

Idag är det Wikipediadagen, hipp hipp hurra! Nu är Wikipedia 12 år gammalt, och givetvis större än någonsin tidigare. C.Nilsson (disk) 15 januari 2013 kl. 17.26 (CET)

Grattis! Svenskspråkiga Wikipedia är snart uppe i 600 000 artiklar! Lixer ✎ ✔ 15 januari 2013 kl. 17.42 (CET)

En passande Wikipediatårta.

Grattis! Dock tråkigt att det skett så många olyckor idag (först körde ett tåg in i en byggnad i Saltsjöbaden och sedan så var det någon krock på Tranarpsbron i Åstorp). /Kattegatt (disk) 15 januari 2013 kl. 18.05 (CET)

Samarbetsklimatet på Wikipedia

Det är med bestörtning jag tagit del av vad som förekommit på svenskspråkiga Wikipedia de senaste dagarna, vad gäller hårda angrepp i debatterna och klara brott mot etikettsreglerna och som resulterat i att etablerade användare blockerats och andra lämnat projektet. Den här typen av händelser inträffar tyvärr emellanåt, men det gör inte det inträffade mindre allvarligt.

Det är viktigt att alla som skriver på Wikipedia respekterar och försöker förstå varandra. Skrivna budskap kan lätt missförstås då man inte ser hur den andre reagerar genom sitt kroppsspråk, eller mindre muntliga reaktioner, så som sker när en diskussion förs ansikte mot ansikte. Inte heller kan nyanser framföras genom tonläge och pausering. Detta måste alla som deltar i debatterna vara medvetna om.

På Internet verkar personer kunna uttrycka sig på ett sätt, som de inte skulle göra i verkliga livet. Förmodligen beror detta på att man känner sig anonym med en signatur, och personen som angrips upplevs inte som en person med känslor – det är ju bara en signatur...

Utöver detta skall allt ske snabbt, vilket resulterar i att inläggen skrivs i affekt och utan ordentlig eftertanke.

För att undvika liknande situationer framöver bör alla beakta några goda råd:

• Skriv inget, som du inte skulle kunna säga öga mot öga.
• Skriv inget, som du inte skulle kunna säga högt om någon annan befinner sig i rummet.
• Behandla andra, så som du skulle vilja bli behandlad själv.
• Läs igenom och fundera över hur det du skrivit kan uppfattas av andra, innan du trycker på spara.
• Du är ingen oförskämd person. Låt inte Wikipedia ändra på det.

Jag tror också att ett bättre samarbetsklimat kan uppnås genom att fler wikipedianer träffas i verkligheten, då man därigenom lär känna personen bakom signaturen. Jag vill därför starkt rekommendera att fler deltar på wikiträffar. Sådana arrangeras regelbundet i Göteborg och Stockholm, men om du inte bor i närheten så ta initiativet till att arrangera en wikiträff på en ort nära dig. Användare finns listade efter län (och ort).

Låt oss nu skapa ett bättre samarbetsklimat och lägga vår gemensamma kraft på att skriva ett uppslagsverk istället för att angripa, förolämpa och skrämma iväg varandra. Vi behöver fler wikipedianer, inte färre.--Historiker (disk) 10 januari 2013 kl. 23.25 (CET)

Väl uttryckt. Niklas R (D^#) 10 januari 2013 kl. 23.33 (CET)

Klokt sagt, hoppas verkligen att folk läser och tar hänsyn till detta! Rasmus 28 11 januari 2013 kl. 13.34 (CET)

Råden är mycket goda och wikifikor ser jag som mycket värdefulla och tycker det vore mycket bra det blev fler av dessa. Dock är det inte min uppfattning det var brister i dessa basala saker som var anledning till det tråkiga som just skett. Jag har över åren jag varit med upplevt en kontinuerlig och stor förbättring i hur vi kommunicerar med varandra, och jag (som också andra uttryckt) upplever stämningen och umgängestonen under senhösten varit bättre än någonsin, men ändå naturligtvis inte perfekt och med mindre bra tillfällen så råden är ändå värda ta till sig. Orsakerna till problemen nu på slutet ser jag inte som generella problem utan mer specifika händelser och individutbrott (som jag inte tänker fördjupa mig i). Min lärdom är då snarast behovet av att utomstående hjälper till att neutralisera, även på hårdhänt sätt, när en lokal härdsmälta är på väg utvecklas, och så har skett i detta skeende. Men att det fanns ingen neutraliserare på plats när den värsta härdsmältan utvecklades 01.25 på natten.Yger (disk) 11 januari 2013 kl. 14.20 (CET)

Bra skrivet, Historiker. För den som undrar vad allt handlat om gäller det "Ugglan" (Nordisk familjebok), ett äldre uppslagsverk som både har goda och mindre goda sidor. Förhoppningsvis kan vi alla lära oss minst två saker av det skedda – glöm inte av att vara källkritisk, glöm inte av att vara vänlig. De är två av Wikipedias grundprinciper.--Paracel63 (disk) 11 januari 2013 kl. 19.33 (CET)

Jag tycker också att Historikers råd är mycket goda, och väl värda att begrunda. Inte minst det här med att undvika att skriva i affekt. När detta kombineras med en önskan om att alltid ha sista ordet, oavsett hur många inlägg detta kräver kan vilken diskussion som helst bli tröttsam, oavsett om man håller med den som ska ha sista ordet eller inte. En diskussion med två eller tre sådana personer med olika åsikter leder inte sällan till något som närmast kan liknas härdsmälta. Jag skulle också vilja använda frasen "att i alla lägen vara korrekt" (eller åtminstone försöka), snarare än "att vara vänlig" som en kortfras för WP:ET. Alla användare är ju tyvärr inte konstruktiva i alla lägen, så allting löses inte med gränslös vänlighet och det finns ett skäl till att blockeringsinstrumentet behövs. Det är alltid tråkigt när folk lämnar Wikipedia, men det är när väletablerade och flitiga användare gör det som det blir riktigt, riktigt problematiskt. Vi har ju tyvärr inte så många sådana - uppenbart är att vi har alldeles för få i relation till volymen artiklar vi har att förvalta och vidareutveckla. När sådant händer, verkar det så gott som alltid finnas förpestade metadiskussioner med i bilden. Även om det kan verka uppenbart, tål det att påpekas att syftet med Wikipedia är att skriva ett uppslagsverk, och inte t.ex. att bestämma allmänna principer för ett uppslagsverk som skrivs av den berömda "någon annan" (som förresten gärna kunde få hjälpa till att städa min lägenhet). Jag skulle därför vilja tillfoga uppmaningen att fokusera på artiklarna och inte på metadiskussionerna! Visst, det kan bli storgräl kring enskilda formuleringar i enskilda artiklar också, och jag har sett användare lämna i affekt över konflikter kring just enstaka artiklar, men jag har fortfarande intrycket att det just är metadiskussionerna som får väletablerade "multi-purpose"-användare att ge upp. Visst, diskussioner (den som vill får gärna läsa "gräl") kring enskilda artiklar kan ofta "eskalera" till metadiskussioner. Tyvärr är det väl inte alltid som detta beror på att det faktiskt inte finns några principer att utgå från, eller att principerna behöver ändras, utan på viljan att få sista ordet, så som jag skrev ovan. Jag har absolut inget emot tillkännagivanden ("nu är det tävling!", "nya källor för fria bilder att fynda i!") och uppdateringar ("månadens kvalitetsstatistik", "aktuell användarstatistik") men tycker att det generellt är för stor volym av metadiskussioner som egentligen inte leder någonstans, annat än till irritation och avhopp. Som svar på frågan "varför skriver du då det här inlägget, gubbjä***?" så vill jag dels framföra Moment 22 och dels att Wikistats anger min fördelning av redigeringar i artiklar resp. på andra sidor som 350:24 (94%:6%) under den senast mätta 30-dagarsperioden, så mitt samvete är rent, i alla fall på den punkten. :-) Tomas e (disk) 12 januari 2013 kl. 15.52 (CET)

Jag tycker många kloka saker har sagts här. Metadiskussioner som är för generella och principiella riskerar att urarta, eftersom vi tänker så olika. Och vi måste värna om vår mångfald.

Jag skulle vara vilja tillägga att kanske borde våra administratörer vara mer villiga korttidsblockera användare när det hettar till, så att folk får tid att varva ned och tänka efter litet. Jag har bevittnat rätt många hätska meningsutbyten på olika användarsidor som inte bara suger musten ur deltagarna utan också distraherar dem som råkar se dem. Där skulle en 30-minutersblockering med eller utan varning faktiskt sitta bra.--Bothnia (disk) 12 januari 2013 kl. 16.34 (CET)

Så börjar också den här tills nyss konstruktiva diksussionen få slagsida. Så länge jag uteslutande höll mig till mitt hundprojekt kunde jag inbilla mig att Wikipedia blivit fredligare och trevligare med åren. Men i diskussionen om Ugglan blev jag chockad över att en ny användare som argumenterade i sak för något han trodde på pekades ut som troll och hotades med blockering. Nu dyker tankar på repressiva åtgärder mot enskilda användare upp igen. Jag har tidigare reagerat på den mästrande tonen mot föregivet problematiska användare. Det finns enskilda administratörer som inte är medvetna om sina egna affekter och som missuppfattar sin roll med att ta sig rätten att ta till maktspråk i sakdiskussioner, ibland efter att själva ha gått till personangrepp (senast i Ugglan-diskussionen). Det är nedslående. När Historiker startade den här tråden hoppades jag verkligen att den skulle få alla att tänka efter hur de agerar. /Ascilto (disk) 12 januari 2013 kl. 17.14 (CET)

Jag är ledsen om det är så du uppfattar mitt inlägg som var mer allmänt hållet. Och jag betraktar inte blockeringar som "repressiva åtgärder" utan som ett sätt att kyla ned en överhettad diskussion och det inbegriper även mig. Om någon skulle blockera mig i 30 minuter eller en timma så får jag snällt ta den signalen för vad det är. Sedan vet jag inte om du syftar på mig när det gäller trollanklagelser, men jag kallade inte någon för troll. Det jag menade var att om man bara är intresserad av att diskutera Ugglan för sakens egen skull, men inte att förbättra artiklarnas kvalitet så är man mer troll än en seriös användare. Kanske klumpigt uttryckt, men är jag helt ute och cyklar tycker du?--Bothnia (disk) 12 januari 2013 kl. 17.48 (CET)

Och, för vilken gång i ordningen vet jag inte, jag hotade inte med blockering, endast upplyste om att risken är påtaglig för den som arbetar utifrån en bestämd agenda och därför får svårt att samarbeta. Det är möjligt att mitt ordval någon gång var olyckligt men de beskyllningar för personangrepp som riktades mot mig anser jag alltjämt (efter att ha läst igenom allt i lugn och ro vid flera tillfällen) vara orättvis. Jag är ingen större vän av den typ av tillfälliga blockeringar som Bothnia försepråkar men jag förstår andemeningen i förslaget och inser att det ibland skulle främja arbetsron. Tostarpadius (disk) 12 januari 2013 kl. 22.44 (CET)

Debatten om vem som sade vad eller inte sade vad i en enskild debatt kan ni väl ta någon annanstans än i den allmänna diskussionen om samarbetsklimatet här. OK? --MagnusA 13 januari 2013 kl. 09.49 (CET)

När en helt utomstående refererar ett samtal på ett felaktigt sätt kan det finnas skäl till tillrättalägganden. I övrigt håller jag med. Tostarpadius (disk) 13 januari 2013 kl. 10.03 (CET)

Det här är menat som ett skämt, men skulle man inte kunna tänka sig ett redigeringsfilter som ransonerar inläggen i metadiskussioner till ett i timmen per användare, med ett ytterligare krav på att man gör tio redigeringar i artikelrymden innan man kan göra nästa redigering, samt att man blockeras i ett dygn från alla inlägg i metadiskussioner efter att ha gjort fem inlägg i samma diskussion? Undrar om lika många diskussioner skulle spåra ur då? Förebilden är självklart "du måste städa rummet innan du får spela datorspel" och liknande. :-) Tomas e (disk) 13 januari 2013 kl. 19.11 (CET)

Wikipedias viktigaste etikettsregel är att tro gott om andras avsikter, även om det blir svårare ju mer eskalerad tonen blir i en diskussion. Det bästa man kan göra är att hålla sig till att fortsätta diskutera i sak även när personangreppen börjar hagla. När det urartar till personangrepp gör man bäst i att för egen del avrunda diskussionen på så få drag som möjligt, även om det innebär att man måste ge sista ordet till den som började med personangreppen. Visst kan det vara retligt att hen sannolikt drar förhastade slutsatser av det, men man måste ha tålamod.

Även när en diskussion blir vindlande är det klokt att i det längsta undvika att rikta sig till en enskild användare, eftersom det gör att tonen omedelbart eskalerar.

Många behöver också tänka efter inför sin flockmentalitet, när flera användare strider mot en eller två blir denne/dessa alltmer pressade och risken ökar för att diskussionen urartar. Ser man att flera redan argumenterar emot en enskild användare bör man tänka efter om ens inlägg verkligen har något väsentligt att tillföra. Hoppa i stridens hetta inte över inlägg som försöker lägga sordin på det hela utan läs dem åtminstone.

Och just det: Låt diskussioner ta tid. Ett dygn är inget dåligt tempo att tänka efter.

F.ö. är det viktigt att ha högt i tak när det gäller principdiskussioner som rör ämnen som är för omfattande för en enskild användare att åtgärda (läs Ugglan). /Ascilto (disk) 13 januari 2013 kl. 19.06 (CET)

Allt Ascilto skriver är tänkvärt. Tyvärr dras intrycket ned av den avslutande parentesen. Den är helt onödig. För min del är jag övertygad om att det finns betydligt större problem i andra artiklar (något jag skriver om nedan under rubriken "Mall för könsneutrala titlar", just nu precis före underrubriken). Tostarpadius (disk) 14 januari 2013 kl. 13.42 (CET)

Jag har tagit en paus från det mesta på Wikipedia den senaste tiden efter tidigare debakel, och nu när jag ser vad ni har haft för er blir jag bara less. Vägen till att få sin vilja igenom tycks mer och mer vara att aldrig kompromissa och att framföra sina åsikter så hårdfört som möjligt, gärna i kombination med ett eller annat personangrepp, även om det inte har något med diskussionen att göra. Måste säga att just nu har jag ingen lust att vara en del av denna så kallade gemenskap utan lär fortsätta redigera på sparlåga ett gott stycke till. Njaelkies Lea (d) 14 januari 2013 kl. 16.11 (CET)

Jag håller verkligen med. Jag vill inte lägga skulden på någon särskild över att just den här debatten spårade ur så efter Historikers ovanligt kloka inlägg: Dels tror jag det vore kontraproduktivt, det kommer bara att leda till ännu fler personangrepp och hårda ord, dels så får jag faktiskt inte intrycket att det är en eller två som ställer till alltihop; snarare är det så att en mängd debatter på sistone, med olika deltagare, tycks spåra ur mlm fullständigt. Vad är det som har hänt? Jag tog en halvpaus nyligen och ägnade mig mest åt att lägga upp humleartiklar på engelska Wikipedia, och när jag nu ser att den dåliga stämningen fortsätter får jag lust att göra så igen. Det kändes så skönt att vara på enwp där ingen kände mig och där jag enbart kunde ägna mig åt det jag gillar mest, att skriva om "mina" små humlor. Förstår ni inte att dessa ständiga gräl skrämmer iväg medarbetare från svenska Wikipedia? Jag vill inte sluta här, men snart har jag tappat all lust – och jag tvivlar starkt på att jag (och Njaelkies Lea, uppenbarligen) är de enda som känner så. / Ternarius_D 14 januari 2013 kl. 16.44 (CET)

Tänk, jag upplever - med ett fåtal undantag, och då syftar jag inte på personer utan på diskussioner - ingen dålig stämning här. Tvärtom saknar jag gemenskapen här när jag av arbets- eller familjeskäl måste vara borta härifrån mer än än några timmar. Visst har jag min stora glädje i artikelredigerandet (där 75 % av mina instatser hör hemma, kompletterat av 12 % som rör kategorierna), men de flesta samtal är riktigt trevliga. Inte minst uppskattar jag detta att vi har ett gemensamt projekt, att förse alla svenskspråkiga med ett fullödigt uppslagsverk. Jag har faktiskt aldrig på allvar funderat på att sluta, trots att jag ibland blivit beskylld för både det ena och andra. Att även jag i stridens hetta någon gång gått över gränsen för det passande förnekar jag inte, men en miljö där man måste tassa på tå är heller inte sund. Tostarpadius (disk) 14 januari 2013 kl. 16.52 (CET)

Jag blev glad när jag läste Historikers kloka inlägg – och sedan leder t.o.m. det till en debatt som inte är fri från hårda ord. Och då ska vi inte tala om Ugglandebatten med dess trollanklagelser... Vad hände med Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter? Nu gör jag som Njaelkies Lea och går ner på sparlåga även jag. Får se hur det blir i framtiden. / Ternarius_D 16 januari 2013 kl. 11.08 (CET)

Jag beklagar givetvis att flera av våra trognaste ser behov av paus, men har ärligt talat svårt att förstå att andra än de direkt angripna reagerar på det sättet efter den senaste tidens turbulens. Jag respekterar besluten, men hoppas att vi som är kvar som aktiva kan forsätta 2013 i en god anda. Utvecklingen är i de flesta avseenden positiv. Vi har som bekant precis passerat ännu en milstolpe. Tostarpadius (disk) 16 januari 2013 kl. 12.59 (CET)

Vilseledande artikel, vad göra?

Hej allihopa. Jag vill ta upp en artikel till diskussion här, och förhoppningsvis kan vi även diskutera frågorna jag har kring den här artikeln på ett mer generellt plan.

För lite mer än en månad sedan snubblade jag över artikeln Urnefältskulturens siffersystem. Den hade då varit uppmärkt med {{bluff}} i många månader. Jag kollade runt lite och kom fram till följande: Artikeln är översatt från enwp, artikeln på enwp är översatt från eswp. Den spanska artikeln anger en källa, på tyska. På enwp har artikeln, sedan den översattes till svenska, i princip raderats. Den finns kvar som omnämnanden av denna tolkning i två andra artiklar (den ena handlar om fyndet i sig och artikeln har omdirigerats dit, den andra handlar om förhistoriska skriftsystem, interwiki från den svenska artikeln leder dit). I ljuset av detta kände jag att den svenska artikeln med hjälp av försåtliga referenser ("har tolkats som", "ger intryck av", "tros vara" etc.) gav otillbörlig vikt åt något som verkade vara en teori på ytterkanten, så jag föreslog artikeln för radering.

Utslaget blev "behåll", även om många verkade vara av åsikten att artikeln behövde arbetas om och möjligen flyttas till ett annat uppslagsord. Jag märkte upp de problem jag såg i artikeln och lämnade den åt sitt öde. Sedan dess har ingenting hänt.

Det jag undrar är, vad bör man göra i en sådan situation? Jag kan inte tillräckligt med tyska för att kolla källan som anges i orginalartikeln (och om man följer diskussionen på enwp verkar inte den källan ha bedömts hålla måttet eller i alla fall inte täcka allt som anges i artikeln). Jag skulle kunna plocka bort de påståenden som stöds av försåtliga referenser, men då skulle artikeln inte handla om Urnefältskulturens siffersystem längre. Jag kan inte tillräckligt om fyndet för att (som på enwp) skriva om artikeln så att den handlar om fyndet istället, och även om jag kunde det vet jag inte om jag skulle orka. Jag skulle kunna översätta den engelska artikeln, men var det inte det förfarandet som försatte oss i den här situationen från början?

Så, mer generellt, hur bör man gå tillväga i fall som detta? Uppenbarligen finns inte konsensus för att ta bort artikeln, även om den kan anses (mer eller mindre) vilseledande. Men hur länge efter ett sådant SFFR-utslag bör man vänta med att ta upp frågan på nytt? Hur mycket kan man städa i artikeln utan att det uppfattas som demonstrativt beteende (med tanke på att artikeln inte skulle fylla sitt syfte om jag städade den)? Hur förhåller vi oss till tanken att det är den som vill ha med ett påstående som bör motivera det i ett sammanhang som detta? Tackasam för insikter från gemenskapen Niklas R (D^#) 12 januari 2013 kl. 15.52 (CET)

Jag vill hävda att problemet egentligen inte är avsaknaden av fotnoter eller att engelskspråkiga wikipedias artikel raderas. Problemet är att den här tyska boken för fram teorier som inte är allmänt accepterade. Det är ett problem även med andra artiklar här på wikipedia. Man kan göra det enkelt för sig och försöka hänvisa till att ursprungsartikeln som svenskspråkiga wikipedias artikel baserade sig på är raderad. Jag tycker dock att det är bättre att lyfta frågan till hur vi förhåller oss till litteratur som pucblicerat kontroversiella tolkningsresultat som inte stötts av den akademiska forskningen, utan att de bemödigat sig om att bemöta den? Detta blir ju ett mera generellt spörsmål, men jag tycker att det är en viktig fråga. --FBQ (disk) 12 januari 2013 kl. 21.01 (CET)

Det är en intressant fråga hur vi skall förhålla oss till sådana källor. I just det här fallet har dock jag, som enskild wikipediaanvändare, inte tillräckliga (språk- och arkeologi-)kunskaper för att göra en rättvis bedömning av källan. Jag får förlita mig på bedömningen enwp har gjort. Det jag skulle vilja veta är vad vi bör göra när vi misstänker att någonting är tvivelaktigt, men ingen verkar vilja göra någonting åt saken... Niklas R (D^#) 13 januari 2013 kl. 02.10 (CET)

Det har påpekats för mig att sista meningen i föregående inlägg är aningens tvetydig, det jag menar kan omformuleras som: Något är tvivelaktigt, ingen gör något åt det. Vad ska vi göra då? Niklas R (D^#) 13 januari 2013 kl. 02.51 (CET)

Jag vet inte mycket om ämnet, känner bara till att teorierna finns/har funnits men att de inte har något vetenskapligt stöd som ett exempel av många. Jag kan se efter om jag hittar något något text hemma men är inte så säker på att jag har något.

Jag var inte med i raderingsdebatten. Ett enkelt variant vore ju att omdirigera till Urnefältskulturen och där kort nämna teorierna och att de inte har något större vetenskapligt stöd. Men det kräver ju också en källa till det. (signerar inloggad istället :-))--FBQ (disk) 13 januari 2013 kl. 10.10 (CET)

Vi har ju mallar som {{faktakoll}} och {{hoax}} dessa varnar läsaren, och vi har å tagit ansvar att inte wp luras. För själva åtgärden så skulle jag gärna se att en kunnig bedömde detta. I det här fallet har faktiskt Archild tittat på den, och rekommenderat behåll, utan att därför gå i god för fakta. Även om jag tycker ditt resonemang låter riktigt så skulle jag själv vara mycket tveksam att på egen hand att så radikalt "döma ut" artikeln att infon försvann. Hellre då inleda diskussion på Sven Rosborn och Archilds diskussionsidorYger (disk) 13 januari 2013 kl. 10.42 (CET)

Jag har skrivit några artiklar som rör arkeologi (Kategori:Arkeoosteologi), men är allt annat än kunnig på området. Om teorierna kring fynden är etablerad vetenskap så bör de ge träffar i olika sökapplikationer för vetenskapliga artiklar o.dyl. Tillgängliga för alla är förstås Google Books och Google Scholar. Mer svåråtkomliga är EBSCOhost och ebrary som kräver lånekortsnummer samt JSTOR som kräver inloggning via någon högskola. Sökningar på författaren till den tyska skriften liksom på fyndplatsen bör ge resultat - om inte bör artikeln prövas på nytt på SFFR med det som argument. Det ser onekligen tunt ut med en enda källa, som, vem vet, kanske hör till kategorin amatörarkeologer med fantasifulla teorier, typ Västgötaskolan, Ale stenar eller Stonehenge eller rent av Erich von Däniken. Man blir onekligen skeptisk när någon är ensam om att leverera sensationella teorier. Som källan ser ut nu skulle den alltså kunna vara ett fall av egen forskning. /Ascilto (disk) 13 januari 2013 kl. 17.51 (CET)

Det som läggs fram i artikeln är en, i källhänseende, mycket dåligt underbyggd vetenskaplig hypotes och då gäller det att vara på sin vakt. Det var användaren Ecelan som skrev den ursprungliga artikeln på spanskspråkiga wikipedia. Samma användare har fått två artiklar (1, 2) raderade på engelskspråkiga wikipedia, då dessa har ansetts vara hoax. Av denna debatt framgår det att artikeln i värsta fall är ett hoax, i bästa fall lösa spekulationer. Informationen på Google Books och Google Scholar lyser med sin frånvaro. Den enda källan, Der geschmiedete Himmel, är tydligen ett utställningsdokument från Landesmuseum für Vorgeschichte i Halle. På museets webbplats finns inga matnyttiga upplysningar om ifrågavarande siffersystem. Frågan är om denna artikel har i en encyklopedi att göra. Imperto (disk) 14 januari 2013 kl. 00.47 (CET)

@Yger, ja, det låg som sagt en hoaxmall i artikeln, jag vet faktiskt inte vart den tog vägen, kanske någon tyckte saken var avklarad iom SFFR:en? Det är en bra idé att kontakta fler sakkunniga, tack.

@Imperto, du gör alltså ungefär samma analys som jag. Hur skulle du gå vidare? Niklas R (D^#) 14 januari 2013 kl. 20.53 (CET)

Det vore ju intressant att titta på källan innan artikeln avfärdas. Den verkar faktiskt finnas vid mitt närmaste universitetbibliotek. Tyvärr har jag extremt mycket annat att göra just nu, men om jag kan ska jag försöka göra en insats – om artikeln inte hinner raderas innan dess.--Skogsfrun (disk) 15 januari 2013 kl. 07.31 (CET)

Ja det ser faktiskt ut som om jag var väl fördomsfull ovan. Källan, Der geschmiedete Himmel av Harald Meller finns på UB i Umeå och Gbg samt på Vitterhetsakademiens bibliotek. I LIBRIS ger författaren 21 träffar, som vid en snabb blick ser ut som vetenskaplig arkeologisk och antropologisk litteratur. I EBSCOhost ger han 12 träffar, i JSTOR två träffar, liksom i Gale, bl.a. en recension i American Antiquity av The archaeology of cult and religion där han är medförfattare och som också finns på tre svenska vetenskapsbibliotek. Av detta vågar åtminstone jag dra slutsatsen att teorin är framförd av en etablerad vetenskapsman samt att det finns goda möjligheter att förse artikeln med adekvata källor. /Ascilto (disk) 15 januari 2013 kl. 14.55 (CET)

Ja, det knepiga är ju att klura ut hur vedertagen teorin är, den kan ju t.ex. vara omnämnd som ett kuriosaexempel i boken, och vem som ligger bakom den, författaren behöver ju inte vara upphovsman till teorin. Har vi svaren på dessa frågor borde det gå att formulera om artikeln på ett rimligt vis. Jag hoppas någon med ett universitetsbibliotek i näheten och tyskakunskaper vill göra en insats! Niklas R (D^#) 15 januari 2013 kl. 18.43 (CET)

Det har du självklart rätt i. Det skall bli intressant att se resultatet om någon har möjlighet att gå till botten med detta. /Ascilto (disk) 15 januari 2013 kl. 21.28 (CET)

Jag har fixat boken och fortsätter diskussionen på artikelns egen sida.--Skogsfrun (disk) 16 januari 2013 kl. 13.38 (CET)

Nyhetsverket.se

Ett ip-nummer har under natten lagt in några länkar till http://www.nyhetsverket.se/. Dessa länkar behandlar ämnet men är det verkligen en bra källa att länka till en sida som säger om sig själva: "Vi är en användargenererad webbplats där vem som helst kan publicera nyheter med text, bild och video."? Det känns inte så mycket nyheter för mig och jag har aldrig hört talas om denna webbplats förut. /Hangsna (disk) 13 januari 2013 kl. 01.04 (CET)

Nej, för tusan. Ta bort allt som är inlagt som källor till sakuppgifter. Jag är också tveksam till att ha platsen som källa till någons åsikter, för vem vet om det namn som står vid artiklarna verkligen är det rätta? Jag tittade på deras registreringssida och hittade inget om kontroll av att man är den man utger sig för. Sjö (disk) 13 januari 2013 kl. 09.06 (CET)

Jag håller helt med Sjö. Det enda tillfälle som det kan finnas anledning att referera till webbplatser av detta slag - som på många sätt är att likna med anonyma bloggar - är när webbplatsen i sig är en relevant uppgift i artikelinnehållet. Det kan kanske finnas skäl att t ex berätta att en för sammanhanget relevant uppgift uppmärksammades för första gången på just denna webbplats. Men annars? Självklart inte. Källor där vem som helst kan påstå vad som helst duger helt enkelt inte. Janders (disk) 13 januari 2013 kl. 13.21 (CET)

Varsågod, här är alla länkar dit (passar på att göra reklam för en kanske lite okänd specialsida): Special:Länksökning/www.nyhetsverket.se. Nej, det verkar inte vara en användbar källa för Wikipedia. /NH 13 januari 2013 kl. 22.39 (CET)

Är www.crimenews.se en bra källa? Ser att IP som lagt in nyhetverket även lagt in den som källa. /Hangsna (disk) 16 januari 2013 kl. 13.58 (CET)

Om något ändras "enligt diskussion på bybrunnen" så bär det lämpligt att en länk infogas från artikelns diskussionssida! med aktuell ämnesrad och datum. Det förekommer en massa diskussioner på WP. Tar man dessutom bort en uppgift för att källan åkar vara dålig så får man iaf försöka säka efter andra källor.. Schh (disk) 16 januari 2013 kl. 15.47 (CET)

Könsneutralt emeritus

Jag ser att en del kvinnliga yrkespersoner, till exempel professorer, som gått i pension fått titeltillägget emerita, det vill säga med feminin böjning. Då könsneutrala yrkesroller används genomgående, borde även inte alla emeritus kallas för just sådana, oavsett kön? Jobbaren (disk|bidr) 21 december 2012 kl. 13.17 (CET)

Det är latin och bör behandlas som sådant. De gamla romarna kände av naturliga skäl inte till dagens genusdiskussioner. Tostarpadius (disk) 21 december 2012 kl. 13.20 (CET)

Finns det några rekommendationer från till exempel Språkrådet eller annan någorlunda upphöjd institution att gå efter? Det är varken latinet eller romarna jag diskuterar, utan de pensionerade kvinnorna. Jobbaren (disk|bidr) 21 december 2012 kl. 13.32 (CET)

Ja. "I regel får emeritus stå även för kvinnliga pensionerade professorer. Språkvårdare brukar normalt inte rekommendera att vi i svenskan ska böja ord på latinskt vis. När nu professor fungerar könsneutralt finns dessutom ingen anledning att försöka könsbestämma emeritus." /Julle (disk) 21 december 2012 kl. 13.38 (CET)

Snabbt funnet, Julle! Kändes dessutom bra att läsa. Jag tycker nog att en feminin böjning känns omodern. Jag föreslår att vi hädanefter rättar oss efter språkrådets rekommendation. Någon däremot? Jobbaren (disk|bidr) 21 december 2012 kl. 13.41 (CET)

Plural då? "Professorer emeritus" eller "Professorer emeriti"? /ℇsquilo 21 december 2012 kl. 14.00 (CET)

Enligt Språknämndens rekommendationer ("Språkvårdare brukar normalt inte rekommendera att vi i svenskan ska böja ord på latinskt vis") blir det rimligtvis emeritus. /Julle (disk), som själv använder sig av emerita, emeriti och emeritae till vardags, 21 december 2012 kl. 15.32 (CET)

Använder man emerita bör man för övrigt benämna en grupp bestående av enbart kvinnor som professorer emiritae, inte professorer emiriti, som är den maskulina formen (och som används vid blandade grupper). /Julle (disk) 21 december 2012 kl. 15.39 (CET)

Språkrådets åsikt har tyvärr inte nått fram till dem det berör. Jag skulle tro att de flesta lärosäten tillämpar benämningen professor emerita trots den språkliga anomalin. Man kan förstå bara spekulera i orsaken, och min uppfattning är att maskulinändelsen -or, som i doktor, lektor, etc. numera har en svagare maskulin klang än -us-ändelsen, som ju är vanlig inte minst i namn, Magnus, Pontus, Justus, etc. Ordet dekanus, som ännu lever kvar vid universiteten byts ofta mot dekan, i synnerhet då befattningshavaren är en kvinna, just därför att -us-ändelsen upplevs maskulin. En kvinnlig professor emerita ser konstigt ut för den som kan latin, en kvinnlig professor emeritus kanske upplevs ännu konstigare. Hur man än beter sig blir båda varianterna språkligt stötande för vissa. Plural bör man inte ge sig på över huvud taget - då blir det bara värre! Rex Sueciæ (disk) 21 december 2012 kl. 17.22 (CET)

Tja, å andra sidan finns det väl ingen kvinnlig professorform? Till skillnad från till exempel doctor/doctrix eller, som var aktuellt i Uppsala när Eva Åkesson nyligen tillträdde, rector/rectrix. /Julle (disk) 21 december 2012 kl. 18.00 (CET)

Jag tycker vi bör följa lärosätenas praxis vad gäller kvinnor. Någon måtta på den politiska korrektheten får det allt vara! (Å andra sidan säger jag själv alltid "Pauli brev" och det vet jag anses oerhört föråldrat.) Pluralformen är sällan aktuell och går att lösa med omskrivningar. Tostarpadius (disk) 23 december 2012 kl. 00.02 (CET)

Latinska och grekiska böjningar bör normalt undvikas i svenskan. Dock kan det finnas vissa äldre fasta former där det kan låta konstigt att "modernisera". Det finns i Stockholm t ex Berzelii park, Danelii stiftelse och liknande. Då får det vara så. Men sådana former bör inte användas i nykonstruktioner. --Andhanq (disk) 23 december 2012 kl. 00.44 (CET)

Så är knappast fallet här. Vi har haft akademiker av kvinnligt kön i över ett århundrade. Jag har inte kontrollerat när den första professorn pensionerades, men det torde ha varit för ett halvsekel sedan eller mer. "Biskop emerita" är en betydligt nyare företeelse, men det följer en sedan länge etablerad praxis. Tostarpadius (disk) 23 december 2012 kl. 07.29 (CET)

Jag tycker vi borde eftersträva det könsneutrala och benämna båda könen som professor emeritus. Professor emerita är väl dessutom någon form av halvlatin? Borde det inte heta ”professora emerita” om man vill ha en ”korrekt” latinsk böjning. --Lundgren8 (d · b) 23 december 2012 kl. 20.12 (CET)

Visst är det halvlatin, men det är etablerat språkbruk. Vi bör som vanligt hålla oss till det och inte införa en könsneutralitet som inte slagit igenom ännu. Tostarpadius (disk) 23 december 2012 kl. 20.22 (CET)

Jag skulle säga att båda är etablerat språkbruk. Det är möjligen att man i äldre tider alltid sagt ”professor emerita”; inte vet jag, men jag stöter ofta på båda och i de flesta sammanhang jag har varit med i så avråds ”emerita”. Jag försöker ingalunda få igenom en icke-etablerad form. Sen att jag personligen tycker det är fånigt att hålla fast vid former som är inkorrekta enligt latinsk grammatik och har en onödig femininform är en annan sak, men det är min personliga åsikt. Både ”skådespelerska” och ”skådespelare” är etablerade former, men Wikipedia håller väl sig till könsneutrala former i sådana här sammanhang som ”sångerska” och ”skådespelerska”, eller har jag fel? Vänligen, --Lundgren8 (d · b) 23 december 2012 kl. 20.29 (CET)

Det har inte gått att nå konsensus om de "könsneutrala" formerna. Särskilt vad gäller äldre tider anser jag själv att det ser direkt illa ut med maskulina beteckningar. Vad gäller nutiden talar vi exempelvis om "lärare" oavsett kön, men Selma Lagerlöf var "lärarinna" som ung. Jag skulle också kalla henne författarinna, men räknar henne som en av våra främsta författare. Tostarpadius (disk) 23 december 2012 kl. 20.36 (CET)

OK, då antar jag att det är en generationsfråga, för jag skulle sällan använda femininformerna (med några få undantag), så jag ställer mig på Språkrådets sida i frågan, som Wikipedia dessutom följer i många fall, så det är ju inte riktigt fråga om en ”könsneutralitet som inte slagit igenom” om den dels rekommenderas och dels används vid universitet. --Lundgren8 (d · b) 23 december 2012 kl. 20.44 (CET)

Angående Språkrådets rekommendationer: Språkrådet blandar (liksom SAOL) i viss mån sitt i huvudsak deskriptiva förhållningssätt med ett normativt. Med andra ord: Ibland anger de mer vad de skulle önska vore faktiskt språkbruk än det dominerande faktiska språkbruket.

Ett typiskt exempel är användningen av främmande böjningsparadigm i svenska. Många språkvårdare föredrar att vi skriver ett faktum, flera faktum i stället för att använda det latinska böjningsmönstret ett faktum, flera fakta. De har dock knappast gått så långt att de hävdar att användningarna av latinska former vore felaktiga.

Min personliga åsikt: Att använda maskulinformer som könsneutrala är något som främst många kvinnor har reagerat mot i många sammanhang. Orsaken borde vara rätt uppenbar! Jag har svårt att tro att inte rätt många pojkar skulle reagera, om lärarna till en könsblandad skolklass konsekvent och alltid kallar eleverna för "flickorna". ("Nej, sitt stilla nu, flickor! kan någon flicka svara på frågan?" Et cetera.) Det finns skäl till att vi i dag hellre talar om riksdagsledamöter än riksdagsmän".

Vill man verkligen på sikt genomföra en könsneutralitet här, som syns som sådan (och också torde upplevas som sådan även av exempelvis flickor som läser klassiska språk) så får man nog antingen (som i engelskan) gå in för ändelselösa former, eller använda neutrumformerna. Alltså i detta fall "professor emerit" respektive "professor emeritum". Ingendera är i dag använda former i svenskan och det är (som vanligt) inte wikipedias sak att etablera ett nytt språkbruk. Jörgen B (disk) 23 december 2012 kl. 22.40 (CET)

Återigen är inte detta något som Språkrådet endast rekommenderar, utan det är något som används i praktiken också. Att inte föredra maskulina former som könsneutrala handlar främst om ord som ”riksdagsman” och de flesta svenskar har inte sådana kunskaper i latin att man genast associerar ett latinskt ord som maskulint. Det är inte uppenbart för ett barn att professor emeritus är en man på samma sätt som att brandman är en man. Därför är det också irrelevant att dra en parallell till att kalla en skolklass för endast ”flickor”. Återigen, detta är ett latinskt ord, och former som ”professor” och ”rektor” är också maskulina men är etablerade som könsneutrala i språket i alla fall. Jag förstår inte hur parallellen mellan ”professor” och ”flicka” är relevant. Som jag sa förut är detta inte heller ett sätt att försöka införa nya former, det är inte Wikipedias sak, men det är inte heller det det handlar om utan detta är, som sagt, en form som används. Det kanske bär emot för dig om du har läst klassiska språk att maskulina former används för båda könen på svenska, men det gäller många ord sedan innan, så jag tycker inte att det är något konstigt över huvud taget att säga ”emeritus” om kvinnor. --Lundgren8 (d · b) 24 december 2012 kl. 09.51 (CET)

Jag ställer mig bakom JörgenB:s resonemang vad gäller "emeritus/a". Däremot är "-man" könsneutralt (=människa). Tostarpadius (disk) 27 december 2012 kl. 02.38 (CET)

Man kan också gå ett steg längre från latinet och ge ordet någon av de vanligaste avledningsändelserna för adjektiv. Och förstås ändra till svensk ordföljd. Fördelen med detta är förstås att då blir hela frasen svensk samt att adjektivet fungerar som ett normalt adjektiv och låter sig kongruensböjas enligt vanliga svenska mönster, t ex i plural. I det här fallet skulle t ex -iv kunna fungera. Emeritiv professor. Emeritiva professorer. --Micke Andersson (disk) 27 december 2012 kl. 12.51 (CET)

Man kan tänka sig det mesta, men nytt språkbruk får lanseras någon annanstans än här. Tostarpadius (disk) 27 december 2012 kl. 21.40 (CET)

Märklig kommentar. Diskussionsrubriken är "Könsneutralt emeritus" och detta existerar inte i latinet. Att i svenska texter använda sig av ett försvenskat begrepp är väl ett av de få rimliga sätt detta kan hanteras. Jag inser också att Wikipedia givetvis alltid ska sträva efter att använda gängse språk, snarare än att uppfinna nya ord eller fraser. I den här situationen är det ju dock så att det språkbruk universiteten använder helt enkelt inte går ihop med principen om könsneutralitet - hela diskussionen handlar om detta. Vad jag kan se så är detta problem svårlöst så länge man måste hålla sig inom gränserna för ett rustikt, i praktiken oanvänt språk (latinet). Antingen får vi 1)uppfinna nya tolkningar/översättningar för latinet (t ex låtsas att emiritus också kan vara feminint/neutralt), 2)uppfinna nya latinska ord eller böjningar, 3)försvenska latinet ytterligare 4)använda en helt svensk fras eller 5)strunta i könsneutraliteten. Jag kommer inte på fler än dessa alternativ. Jag tyckte mitt förslag var rimligt, åtminstone värt att diskuteras, tillsammans med de andra förslagen tidigare i tråden. Den föreslagna titeln är intuitiv, väldigt lik de titlar som används idag, följer etablerade svenska mönster och anknyter samtidigt till "det högtidliga latinet" samt är könsneutral. De tidigare förslagen uppfyller inte alla dessa kriterier och är därför i mitt tycke sämre språk.

I princip alla språkorgan vill vara deskriptiva snarare än normativa, så det kommer aldrig att komma ett konstruktivt nytt förslag (liknande mitt) från de hållen. En publikation (som Wikipedia) däremot kan välja att förhålla sig till en märklig och omdiskuterad gängse språknorm, till exempel genom att pröva att använda sig av en egen och invänta reaktioner. Hela den ursprungliga wikitekniken är ju skapad för att enkelt kunna göra just detta - enkelt tillhandahålla en beskrivning av icke allmänt kända begrepp direkt i texter, ursprungligen typiskt teknik- eller andra fackord (med den numera knappt använda kapitaliseringsprincipen för att automatiskt skapa nya eller länka till andra wikisidor). Andra publikationer och medier som tryckta tidningar, saknar ju denna fantastiska möjlighet. Wikipedia (och andra webmedier) däremot har ju perfekt tillrättalagda möjligheter för att ligga i framkant i språkutvecklingen. Hela diskussionen har ju uppkommit på grund av att många anser att det gängse språket är bristfälligt i någon aspekt.--Micke Andersson (disk) 29 december 2012 kl. 14.11 (CET)

När blev könsneutraliteten en av Wikipedias principer? Att upphöja den till det skulle definitivt strida mot själva grundprincipen om neutralitet. Nya begrepp av detta slag är POV. Tostarpadius (disk) 29 december 2012 kl. 14.20 (CET)

Användare:Jobbaren har tagit sig före att föregripa resultatet av diskussionen och ändra alla emerita till emeritus, vilket jag både finner olyckligt och provocerande. Jag förespråkar ett könsneutralt språk, men menar att det alltid finns undantag. Här nedan är lite statistik över en sökning på "emerita" på några av de större lärosätenas webbplatser.

Som vanligt är det inte Wikipedias uppgift att införa ett visst språkbruk utan snarare att i möjligaste mån följa det gängse. Till exempel ger "sångerska" för närvarande 4000 träffar på svenska Wikipedia, medan Jobbaren har likviderat samtliga "emerita". Varför ine ta bort sångerskorna också? Och de 3700 skådespelerskorna?

• Uppsala 62000
• Lund 585
• Stockholm 1100
• Göteborg 9000
• Linköping 200
• Umeå 1800
• Karlstad 76
• Örebro 39

Rex Sueciæ (disk) 28 december 2012 kl. 22.20 (CET)

Att kalla kvinnliga sångartister för sångare är ett exempel på en könsneutralitet som inte slagit igenom i allmänt språkbruk. Det torde också föreligga konsensus för att Wikipedia inte skall gå i bräschen för språkförändringar.

För någon vecka sedan noterade jag en användare som ändrade ordet "väninna" till "vän" med motiveringen "könsneutralt". Har "väninna" också blivit ett fult ord? Är en väninna inte någon riktig vän? Skall ett ord som "judinna" också förbjudas? Hur blir det med begrepp som "svenskor", "tyskor" och "fransyskor"? Skall de sistnämnda bli "kvinnliga fransmän" till följd av den språkpolitik som vissa användare bedriver på Wikipedia? /Annika (disk) 28 december 2012 kl. 22.34 (CET)

Eftersom de så tydligt stred mot konsensus tillät jag mig att rulla tillbaka redigeringarna. Jag borde kanske ha använt AWB istället, men det verktyget kommer jag nog aldrig att lära mig använda. Jag ansluter mig helt till Annikas funderingar. Eller skall vi vända på det och kalla Hollande för en "manlig fransyska"? Tostarpadius (disk) 29 december 2012 kl. 14.17 (CET)

Jag har i detta ämne uppfattat att vi använder "författare" istället för "författarinna" och "skådespelare" istället för "skådespelerska", är detta något jag har missuppfattat? /Hangsna (disk) 29 december 2012 kl. 14.38 (CET)

Jag har inget emot att använda det om nutida personer, särskilt om de själva föredrar den beteckningen, men i historiska sammanhang är det enligt min mening olämpligt. Tostarpadius (disk) 29 december 2012 kl. 14.41 (CET)

Skådespelerska är fortfarande mycket vanligt och används i likhet med sångerska även i till exempel Nationalencyklopedin. Något konsensus för att slopa dessa ord har aldrig funnits, inte ens vad gäller nutida personer./Annika (disk) 29 december 2012 kl. 14.46 (CET)

Visst är det så, men om en nu levande person ändrar jag själv normalt inte benämningen i dessa fall. Däremot skulle jag givetvis rätta om någon skrev "kronprins Victoria" eller "prins Estelle" (liksom jag gjort med "emeritus" om kvinnor). Tostarpadius (disk) 29 december 2012 kl. 15.37 (CET)

Tack Tostarpadius för återställningen! Mina slutord i denna diskussion: I Norstedts svensk-latinska ordbok (Vilborg, Ebbe (2009). Norstedts svensk-latinska ordbok: [28.000 ord och fraser] (2. uppl.). Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Libris 11281789. ISBN 978-91-7227-572-0 ), som alltså är en ordbok över så kallat nylatin och baserad bland annat på Vatikanens utökning av det latinska ordförrådet för modernt bruk, har ordet professor (och även lector) dubbla genus, maskulinum och femininum, till skillnad från andra ord för lärare som getts separata genusformer (magister - magistra, doctor - doctrix). Vi kan alltså med gott samvete hävda att professor inte bara på svenska utan även på (ny)latin också är femininum. Därvid faller min tidigare tes att professor emerita skulle vara grammatiskt inkorrekt, vilket däremot professor emeritus är då det används för en kvinna.

Med tanke på hur frekvent bruket av professor emerita är inom den akademiska världen – och hur få personer det berör utanför denna – tycker jag att vi närmast gör oss löjliga om vi envisas med att följa Språkrådets rekommendation i denna fråga. Låt därför dem det berör hantera ärendet.

Nämnas bör också att både NE och SAOL använder formen professor emerita.

Rex Sueciæ (disk) 29 december 2012 kl. 15.54 (CET)

Kanske enklast att undvika latinska ordformer helt - veteranprofessor.--Larske (disk) 29 december 2012 kl. 16.26 (CET)

I Sveriges Radio kallades Caroline Krook nyligen "seniorbiskop". Detta är dock inte etablerade termer på svenska, vilket böjningarna av "emeritus" de facto är. Tostarpadius (disk) 29 december 2012 kl. 19.00 (CET)

Med tanke på att latinska böjningar överlag är på väg ur det svenska språket så har jag lite svårt att acceptera argumentet att "professor emeriuts" är olämpligt eftersom det är dåligt latin. Jag tror det lämpligaste helt enkelt hade varit att konstatera att bruket är vacklande och låta bli att försöka införa en standard.

andejons (disk) 29 december 2012 kl. 19.48 (CET)

Att systematiskt ändra är att försöka införa en standard, i detta fall en som (ännu?) inte fått fullt genomslag. Jag håller dock med Andejons om att bruket är vacklande (något jag inte var medveten om innan detta samtal startade), liksom vad gäller exempelvis skådespelerskor och sångerskor, och kan i framtiden tänka mig att agera på motsvarande sätt som i de fallen, det vill säga acceptera båda formerna men inte försök till total könsneutralisering. Tostarpadius (disk) 31 december 2012 kl. 09.03 (CET)

Professor är maskulinum och eventuella bestämningar till professor skall därför stå i maskulinum, alltså professor emeritus (möjligen professora emerita). --Episcophagus (disk) 5 januari 2013 kl. 22.26 (CET)

Det är givetvis det mest korrekta men på svenska är (och förblir?) "professor emerita" etablerat språkbruk. Tostarpadius (disk) 7 januari 2013 kl. 11.54 (CET)

Förblir? Se till att kvinnliga professorer kallas Professora i stället! Varför bara gå halvvägs och skapa ett barbarspråk? ;-) --Episcophagus (disk) 8 januari 2013 kl. 14.10 (CET

Mär att kungen valt att kalla den nya kategorin för betjänta dansare. Alla kallas hovdansareee. Jämför hovsångerska/hovsångare. Jag tycker man ska dela upp titlarna efter kön. Ingen vän aav "hen".

Carl XVI Gustaf har i fyra årtionden regerat under devisen "För Sverige i tiden". Med det mottot krävs en viss anpassning till det för tillfället gångbara, till det politiskt korrekta språkbruket. Hans ordval är därför säkerligen synnerligen medvetet. "Hovdanserskor" anno 2013 vore en omöjlighet. Då hamnar tankarna ofelbart två tusen år tillbaka i tiden, hos Salome. Tostarpadius (disk) 17 januari 2013 kl. 21.46 (CET)