Wikipedia:Bybrunnen
Kontakta Wikipedia | |
Frågor |
Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor |
Kontakt |
Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar |
|
|
Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.
Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv
Kategori som möjliggör rensning av artiklar flyttade utan omdirigeringar till användarundersidor? redigera
Vi har som bekant som praxis att i vissa fall flytta artiklar som publicerats utan att leva upp till artikelstandarden. Flytten sker då utan omdirigering, dvs att artikeln i samband med flytten raderas från artikelnamnrymden. Detta som ett alternativ till att radera bristande artiklar rakt av.
När jag själv genomför sådana flyttar lägger jag i regel inte in de på min bevakningslista. Jag vet med andra ord inte vad som sker med de här artiklarna efter flytten.
Min erfarenhet är att det inte sällan är till nyregistrerade användare eller oregistrerade användare (IP-nummer) som det är vanligast att den här typen av flyttar sker. Sannolikheten för att de då faktiskt förbättrar artiklarna och sedan publicerar de i artikelnamnrymden är därför kanske inte överdrivet stor.
Vad jag funderar på är om man skulle kunna placera artiklar som flyttas på detta sätt i en särskild kategori, till exempel genom att malla dem med en informativ mall, och sedan rensa dem efter kanske ett halvår eller ett år om någon ytterligare förbättring inte skett som gör de redo att publiceras i artikelnamnrymden.
På så sätt skulle vi slippa ha en massa användarundersidor liggandes till ingen nytta. Å andra sidan är det kanske inte heller ett problem att vi har de här användarundersidorna liggandes obevakade och öppna? I mig skaver det dock litet. / Lucie Manette (Diskussion) 28 mars 2024 kl. 15.40 (CET)
- Bra idé med mall inför flytt, som innehåller en sån dold kategori (kategori "artikelutkast i användarasandlåda", kanske). Nackdel att det är lätt för alla att glömma lägga till den.
- (Går det at automatisera så att flytt från artikelnamnrymden till användarrymden så finns bocken "skapar kategori 'artikelutkast i användarasandlåda'" förbockad, med möjlighet att bocka bort?) LittleGun (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.42 (CET)
- En teknik som finns redan nu är Mall:Bäst före som tillåter att en sida hamnar i en kategori på ett framtida datum. Nirmos (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.51 (CET)
- Jag såg att engelska Wikipedia har en utkastfunktion (utkastnamnrymd?), där artiklarna får "Draft:" i rubriken. Undrar om den kan fylla något av den funktion som efterlyses här. Monosynaptic reflex (diskussion) 28 mars 2024 kl. 19.25 (CET)
- Tack för era inspel, tycker särskilt din idé med förbockade ruta är bra LittleGun. Hur får man till en sån tro? Är det något en gränssnittsadministratör kan göra? Lucie Manette (Diskussion) 28 mars 2024 kl. 21.40 (CET)
- @EnDumEn, JohanahoJ, Larske, Rasmus 28, Svensson1: Vad säger våra gränssnittsadministratörer, är det ni eller andra som skulle kunna göra en sån sak? Tänker att det är bra att veta för fortsatt diskussion. / Lucie Manette (Diskussion) 29 mars 2024 kl. 20.18 (CET)
- Tack för era inspel, tycker särskilt din idé med förbockade ruta är bra LittleGun. Hur får man till en sån tro? Är det något en gränssnittsadministratör kan göra? Lucie Manette (Diskussion) 28 mars 2024 kl. 21.40 (CET)
- Jag såg att engelska Wikipedia har en utkastfunktion (utkastnamnrymd?), där artiklarna får "Draft:" i rubriken. Undrar om den kan fylla något av den funktion som efterlyses här. Monosynaptic reflex (diskussion) 28 mars 2024 kl. 19.25 (CET)
- En teknik som finns redan nu är Mall:Bäst före som tillåter att en sida hamnar i en kategori på ett framtida datum. Nirmos (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.51 (CET)
En gränssnittsadministratör kan gå till MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage.js och lägga till
//<nowiki>
$( () => {
'use strict';
const v = mw.config.get();
if (
v.wgNamespaceNumber === 0 &&
$( '#ca-move' ).length
) {
let buttontext = 'Move to sandbox';
let buttontitle = "Move to the creator's sub page";
if ( v.wgUserLanguage === 'sv' ) {
buttontext = 'Flytta till sandlåda';
buttontitle = 'Flytta till skaparens användarundersida';
}
mw.util.addPortletLink(
'p-cactions',
'#',
buttontext,
'ca-movearticletousersubpage',
buttontitle
);
$( '#ca-movearticletousersubpage' ).click( e => {
e.preventDefault();
const api = new mw.Api();
api.get( {
prop: 'revisions',
titles: v.wgPageName,
rvdir: 'newer',
rvlimit: 1,
formatversion: 2
} ).done( data => {
if (
data &&
data.query &&
data.query.pages &&
data.query.pages[ 0 ] &&
data.query.pages[ 0 ].revisions &&
data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ] &&
data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].user &&
data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].timestamp &&
( ( new Date( data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].timestamp ) ).getTime() + 1000 * 60 * 60 * 24 * 3 ) > Date.now()
) {
let comment = 'Adding';
let cat = 'Category:Drafts';
if ( v.wgContentLanguage === 'sv' ) {
comment = 'Lägger till';
cat = 'Kategori:Utkast';
}
api.postWithToken( 'csrf', {
action: 'edit',
title: v.wgPageName,
summary: comment + ' [[' + cat + ']].',
appendtext: '\n[[' + cat + ']]',
nocreate: true
} ).done( () => {
const creator = data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].user;
api.postWithToken( 'csrf', {
action: 'move',
from: v.wgPageName,
to: 'User:' + creator + '/' + v.wgPageName,
noredirect: true
} ).done( () => {
location.reload();
} );
} );
}
} );
} );
}
} );
//</nowiki>
på den sidan. I huvudnamnrymden lägger det till en knapp i samma meny som "Flytta", dvs under "Mer". När man klickar på knappen kollar skriptet vem som har skapat sidan, lägger till [[Kategori:Utkast]] i slutet av sidan och flyttar den sedan till skaparens användarundersida. Sedan behöver en administratör skapa en kort beskrivning på MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage som ska visas på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Slutligen definieras finessen på MediaWiki:Gadgets-definition så här *MoveArticleToUserSubpage[ResourceLoader|dependencies=mediawiki.api,mediawiki.util|namespaces=0]|MoveArticleToUserSubpage.js
Eftersom det här är en väldigt obskyr funktion som är väldigt inn jår fejjs, och eftersom finessen inte kollar om användaren kan flytta sidan innan den lägger till knappen, skulle jag inte rekommendera att sätta den till default
. Skriptet flyttar inte sidor som är äldre än tre dygn. Nirmos (diskussion) 30 mars 2024 kl. 11.07 (CET)
- Utfört Tack för koden Nirmos! Finessen är nu inlagd, jag placerade den sist i avsnittet "Övrigt", längst ner på fliken Finesser i Inställningar. Jag mig friheten att ändra kategorinamnet från [[Kategori:Utkast]] till [[Kategori:Wikipedia:Utkast]] eftersom det inte handlar om en kategorisering av innehållet på sidan utan en kategorisering av "typ av sida". Vem vet, i framtiden kanske det dyker upp artiklar om berömda/relevanta utkast av till exempel författare, talskrivare, tecknare, uppfinnare etcetera som kan behöva kategoriseras som "Utkast".
- Nu går det alltså bra att prova den nya finessen. Det är ganska få användare som gör de flesta flyttar av den här typen.
- @Yger, Disembodied Soul, Riggwelter: som förekommer på 70 procent av raderna i inventeringen nedan, se #Inventering av sidor flyttade från artikelnamnrymden som fortfarande ligger kvar som en användarundersida, så era synpunkter väger förstås tungt. Bra om ni kan prova och se om denna finess är till hjälp för ert patrullerande.
- @LucieManette, Adjoka:, ni tillhör också de flitigaste sidflyttarna under de senaste två åren. Larske (diskussion) 31 mars 2024 kl. 11.28 (CEST)
- Tack Larske, då återstår att fundera på någon riktlinje för hur länge vi ska ha artiklar liggandes på användarundersida utan åtgärd. 6 månader och sedan möjligt att radera, hur låter det? Lucie Manette (Diskussion) 31 mars 2024 kl. 11.49 (CEST)
- Fullt rimligt med 6 månader. Ser inte heller något problem med att se en påbörjad artikel som övergiven redan vid 3 månaders inaktivitet, men de gör inte heller någon skada med att ligga lite längre. Tack förresten för taggningen, skulle nog missat denna diskussion annars. --adjoka diskussion 31 mars 2024 kl. 15.42 (CEST)
- Bör detta skrivas in någon polcy eller riktlinje, t.ex. Wikipedia:Raderingar eller Wikipedia:Flytta sida? / Lucie Manette (Diskussion) 2 april 2024 kl. 21.43 (CEST)
- @LucieManette m.fl.: Jag har uppdaterat WP:Raderingar samt lagt in en blänkare på dess diskussionssida i förhoppning om att jag inte missrepresenterat denna diskussion. Har även uppdaterat Larskes petscan-sökning med dagens ändringar samt gjort listan sorterbar (för att enklare hitta de äldsta sidorna) här. --adjoka diskussion 6 april 2024 kl. 23.51 (CEST)
- Tack! Tycker ändringen av WP:Raderingar ser bra ut. / Lucie Manette (Diskussion) 7 april 2024 kl. 07.32 (CEST)
- WP:RF samt MediaWiki:Deletereason-dropdown kanske även bör uppdateras för att reflektera detta... --adjoka diskussion 7 april 2024 kl. 00.00 (CEST)
- @LucieManette m.fl.: Jag har uppdaterat WP:Raderingar samt lagt in en blänkare på dess diskussionssida i förhoppning om att jag inte missrepresenterat denna diskussion. Har även uppdaterat Larskes petscan-sökning med dagens ändringar samt gjort listan sorterbar (för att enklare hitta de äldsta sidorna) här. --adjoka diskussion 6 april 2024 kl. 23.51 (CEST)
- Bör detta skrivas in någon polcy eller riktlinje, t.ex. Wikipedia:Raderingar eller Wikipedia:Flytta sida? / Lucie Manette (Diskussion) 2 april 2024 kl. 21.43 (CEST)
- Fullt rimligt med 6 månader. Ser inte heller något problem med att se en påbörjad artikel som övergiven redan vid 3 månaders inaktivitet, men de gör inte heller någon skada med att ligga lite längre. Tack förresten för taggningen, skulle nog missat denna diskussion annars. --adjoka diskussion 31 mars 2024 kl. 15.42 (CEST)
- Tack Larske, då återstår att fundera på någon riktlinje för hur länge vi ska ha artiklar liggandes på användarundersida utan åtgärd. 6 månader och sedan möjligt att radera, hur låter det? Lucie Manette (Diskussion) 31 mars 2024 kl. 11.49 (CEST)
- Går det att lägga in nåt i samma kod som kommenterar ut andra kategorier? Många av användarsandlådorna i artikelkategorier verkar ha tillkommit efter flyttar från artikelnamnrymden, och jag har själv glömt att kommentera bort kategorierna vid såna flyttar. //Essin (diskussion) 4 april 2024 kl. 19.19 (CEST)
Inventering av sidor flyttade från artikelnamnrymden som fortfarande ligger kvar som en användarundersida redigera
Jag tittade igenom loggen över sidflyttningar och noterade alla sidor som
- har flyttats från artikelnamnrymden till en undersida i användarnamnrymden
- fortfarande finns kvar i användarnamnrymden (det kan dock vara en annan sida med samma namn som den som flyttats, men det är nog mycket ovanligt)
Det finns totalt mer än två tusen sådana sidor som har ackumulerats under de senaste mer än 18 åren med följande fördelning: Antal sidor flyttade...
- 2024: 104
- 2023: 413
- 2022: 279
- 2021: 217
- 2020: 193
- 2019: 157
- 2018: 160
- 2017: 232
- 2016: 194
- 2015: 83
- 2014: 165
- 2013: 31
- 2012: 14
- 2011: 21
- 2010: 21
- 2009: 23
- 2008: 12
- 2007: 23
- 2006: 15
- 2005: 4
Totalt: 2 361 sidor
- Länk till Sandlådan där alla flyttade artiklar som finns kvar som användarundersidor finns i tabellform med
- Namn på den sida i artikelnamnrymden som sidan flyttades från
- Namn på den undersida i användarnamnrymden som sidan flyttades till
- Vem som gjorde flytten
- När flytten gjordes
Adminval 2024-04 redigera
Nytt kvartal 2024-04 - och därmed går mandatperioden ut för flera administratörer. För närvarande (1 april 2024) pågår på sidan WP:AAB omröstning för administratörer för 1 omval, 0 nyval samt 0 återval. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd! |
ANHN ✎ 1 april 2024 kl. 00.47 (CEST)
- 1 omval, 0 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 1 april 2024 kl. 21.59 (CEST)
345 omval, 0 nyval samt 1 återval. Dessutom görs även "tillval" av roller som IP-kontrollant och presskontakt. / ANHN ✎ 4 april 2024 kl. 09.25 (CEST)- 5 omval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roller som IP-kontrollant och presskontakt. / ANHN ✎ 7 april 2024 kl. 22.12 (CEST)
- 4 omval, 1 nyval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 8 april 2024 kl. 11.25 (CEST)
- 4 omval, 1 nyval samt 1 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 9 april 2024 kl. 02.24 (CEST)
- 3 omval, 1 nyval samt 1 återval samt ett "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 10 april 2024 kl. 01.28 (CEST)
- 1 omval, 1 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 12 april 2024 kl. 00.31 (CEST)
245 omval, 1 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 12 april 2024 kl. 09.52 (CEST)- 5 omval, 0 nyval samt 0 återval. / ANHN ✎ 16 april 2024 kl. 14.09 (CEST)
- 1 omval, 1 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 12 april 2024 kl. 00.31 (CEST)
- 3 omval, 1 nyval samt 1 återval samt ett "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 10 april 2024 kl. 01.28 (CEST)
- 4 omval, 1 nyval samt 1 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 9 april 2024 kl. 02.24 (CEST)
- 4 omval, 1 nyval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 8 april 2024 kl. 11.25 (CEST)
- 5 omval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roller som IP-kontrollant och presskontakt. / ANHN ✎ 7 april 2024 kl. 22.12 (CEST)
Ny åtgärdsmall som kanske behövs? redigera
Ibland hittar man en artikel (oftast om personer) där den faktiska informationen stämmer och är källbelagd, men där informationen är så rudimentär att det är troligt att något inte stämmer. Som exempel tar jag kompositören John Hastings. Utifrån de få källorna så stämmer artikeln, men förmodligen är han avliden och kanske är namnet en pseudonym? Hans faktiska produktion är förmodligen mycket större och kanske är han mer känd för något annat? Jag anser definitivt att artikeln (även i sin nuvarande form) är relevant - men att den skulle behöva någon typ av mall som beskriver de beskrivna problemen. Vad säger ni? AHA (diskussion) 1 april 2024 kl. 19.07 (CEST)
- Kan inte mallen
{{Brister}}
användas för sådana ändamål redan idag? Alternativt att man lägger till en parameter i den? / Lucie Manette (Diskussion) 1 april 2024 kl. 22.20 (CEST) - Jag tolkar din text som att du tar upp flera problembeskrivningar. Dels om uppgifterna är korrekta (i detta fallet personens namn, som nu har gjort att artikeln är mallad med faktakoll), dels om uppgifterna i artikeln på ett bra sätt beskriver vad som är mest relevant (i detta fallet att urvalet kan ha ett fokus på låtar som använts i svenska filmer). Jag är tämligen kluven till att ha en mall för det senare (utöver de mallar som finns för allvarliga fall som t.ex. Mall:POV). Det beror dels på att det är svåravgränsat när en artikel blir heltäckande, framförallt för artiklar som handlar om geografiskt eller tidsmässigt avlägsna saker (platser, personer m.m.) som inte är jättekända. Risken är då att mallarna aldrig tas bort. Dels på att sättet vi bygger samman uppslagsverket till stor del är genom att fylla på artiklar efter hand med vad vi kan om någon del snarare än att någon förväntas kunna allt om artikelsubjektet. Det är bra om vi fortsätter att göra så och ser till att bygga nät mellan våra artiklar. Gunnar Larsson (diskussion) 1 april 2024 kl. 22.37 (CEST)
- Det finns kanske någon stubbmall som passar? Det finns ju visserligen en del information, men är artikeln för kort för att förstås behövs ju mer. Smetanakaviar (diskussion) 2 april 2024 kl. 15.19 (CEST)
- Stubbmallar är vad jag förstår under avveckling. Mallen
{{Information saknas}}
kan användas i stället, jämför med den här diskussionen på Bybrunnen i december 2022. Jag uppmärksammades själv på detta av andra användare rätt nyligen. / Lucie Manette (Diskussion) 2 april 2024 kl. 19.15 (CEST)- Tack för upplysningen! Då ska jag försöka använda den mallen i framtiden. Smetanakaviar (diskussion) 3 april 2024 kl. 09.49 (CEST)
- Stubbmallar är vad jag förstår under avveckling. Mallen
Kvalitetsmätningen april 2024 redigera
Kvalitetsmätningen det senaste året (tidigare mätningar) | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Datum | Kval. | Fakta | Fluff | Förvirr. | POV | Plag. | Rel. | Språkv. | Ifrågas. | Ickewiki | Städa | Infoga | Glob. | Ouppdat. | Subst. | Totalt (exkl. Källor) |
Källor | Totalt (inkl. Källor) |
Andel |
2023-04-01 | 12 | 179 | 52 | 8 | 45 | 0 | 86 | 303 | 396 | 0 | 140 | 265 | 425 | 2 021 | 3 | 3 935 | 55 716 | 59 651 | 2,33 % |
2023-05-01 | 8 | 153 | 53 | 9 | 47 | 1 | 89 | 266 | 397 | 0 | 151 | 256 | 429 | 1 947 | 3 | 3 809 | 56 009 | 59 818 | 2,33 % |
2023-06-01 | 9 | 151 | 46 | 8 | 46 | 0 | 72 | 274 | 391 | 0 | 144 | 251 | 425 | 1 950 | 4 | 3 771 | 56 590 | 60 361 | 2,35 % |
2023-07-01 | 7 | 114 | 52 | 6 | 51 | 0 | 71 | 251 | 374 | 0 | 147 | 265 | 427 | 1 936 | 4 | 3 705 | 56 883 | 60 588 | 2,36 % |
2023-08-01 | 9 | 105 | 48 | 4 | 28 | 0 | 66 | 249 | 372 | 0 | 131 | 270 | 428 | 1 964 | 6 | 3 680 | 57 860 | 61 540 | 2,4 % |
2023-09-01 | 7 | 104 | 51 | 3 | 34 | 0 | 62 | 233 | 370 | 0 | 134 | 277 | 425 | 1 990 | 14 | 3 704 | 58 272 | 61 976 | 2,41 % |
2023-10-01 | 5 | 112 | 52 | 2 | 37 | 0 | 97 | 235 | 330 | 0 | 139 | 280 | 427 | 2 035 | 16 | 3 767 | 58 475 | 62 242 | 2,42 % |
2023-11-01 | 8 | 108 | 48 | 1 | 37 | 0 | 114 | 250 | 330 | 0 | 147 | 285 | 430 | 2 071 | 18 | 3 847 | 59 436 | 63 283 | 2,46 % |
2023-12-01 | 11 | 105 | 45 | 3 | 39 | 0 | 118 | 243 | 332 | 6 | 148 | 281 | 428 | 2 077 | 16 | 3 852 | 59 898 | 63 750 | 2,47 % |
2024-01-01 | 12 | 126 | 51 | 3 | 42 | 0 | 80 | 249 | 322 | 0 | 150 | 284 | 425 | 2 094 | 15 | 3 853 | 60 409 | 64 262 | 2,5 % |
2024-02-04 | 15 | 125 | 53 | 4 | 42 | 0 | 75 | 258 | 341 | 1 | 150 | 301 | 424 | 2 130 | 4 | 3 923 | 60 946 | 64 869 | 2,52 % |
2024-03-01 | 23 | 113 | 56 | 5 | 44 | 0 | 53 | 263 | 345 | 1 | 156 | 310 | 423 | 2 140 | 3 | 3 935 | 61 250 | 65 185 | 2,53 % |
2024-04-02 | 28 | 111 | 58 | 8 | 50 | 1 | 30 | 290 | 354 | 2 | 166 | 320 | 421 | 2 110 | 31 | 3 980 | 61 724 | 65 704 | 2,55 % |
Förklaring |
---|
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i. |
Här kommer kvalitetsmätningen för april 2024! En god minskning av relevanskontroll och även en minskning av ouppdaterat kan noteras, men också ökningar finns, som substubbar som gått från 3 till 31. Grevar, hertigar och kungar eller järnväg i Frankrike, gör en insats och hjälp en substubbe att växa under april månad om ämnet tilltalar! :) Höstblomma (diskussion) 2 april 2024 kl. 15.35 (CEST)
- Stadigt upp även i "Städa", "POV" och "Infoga". Kanske snart dags igen för en Veckans tävling med fokus på Kvalitetsmätningen. Estrellato (diskussion) 3 april 2024 kl. 10.33 (CEST)
- Blir det en lucka i tävlingsschemat så absolut! Nästa vecka kommer faktiskt en veckans tävling om artiklar som behöver förtydligas, vi får hoppas att många deltar i den! :) Höstblomma (diskussion) 3 april 2024 kl. 20.22 (CEST)
- Jag deltar gärna. Nu har jag sagt A, och då brukar det bli lättare att säga B. :) Estrellato (diskussion) 3 april 2024 kl. 20.36 (CEST)
- Tävlingssidan till nästa vecka är nu uppe. Men poängräkning m.m. är inte helt spikat. Ni som tror att ni kommer delta får gärna peta i det om ni tror att det ökar intresset att delta (bör grundpoängen vara högre? Ska även artiklar som blev mallade 2015 få extrapoäng? osv.)! Dock är ju "Artiklar som behöver förtydligas" inte med i kvalitetsmätningen, även om jag kommer inkludera "Förvirrade".
- Jag har även bokat vecka 22, men (även) då är fokus på de åtgärdskategorier som INTE ingår i kvalitetsmätningen. Upplevs det som att det finns ett starkt behov av en tävlingsvecka med fokus på just kvalitetsmätningens kategorier kan jag såklart överlämna den veckan till den som visar sådant intresse. sollentuna (diskussion) 3 april 2024 kl. 22.09 (CEST)
- Jag tycker att även artiklar som mallades 2015 kan få extrapoäng om du som tävlingsledare vill det. Eftersom 2011-2014 får två extrapoäng skulle 2015 t.ex. få ett extrapoäng. Eller om du vill, t.ex. 2015-2020. Mvh Höstblomma (diskussion) 6 april 2024 kl. 09.59 (CEST)
- Jag deltar gärna. Nu har jag sagt A, och då brukar det bli lättare att säga B. :) Estrellato (diskussion) 3 april 2024 kl. 20.36 (CEST)
- Blir det en lucka i tävlingsschemat så absolut! Nästa vecka kommer faktiskt en veckans tävling om artiklar som behöver förtydligas, vi får hoppas att många deltar i den! :) Höstblomma (diskussion) 3 april 2024 kl. 20.22 (CEST)
Månadens artiklar redigera
Det blev arbete på fälten, på kasern och vid skrivmaskinen när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under februari. Bomullsplockningsmaskin (skapad av Episcophagus) och Uddevalla garnison (skapad av Joshua06) blev bästa nya artiklar, medan Jean-Joseph Rabearivelo (av Tanzania) utsågs till bästa utökning.
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (72 stycken) respektive utökningar (26 stycken) under mars. Här stod Slånbär och Hans Frörum även denna månad för insatserna. Totalt listades under förra månaden 364 nya och 89 utökade artiklar i projektet. I listningen för mars inkluderades även en hel del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 5 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.
Nu är det april, och vi kan rösta på mars månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 85 nya och 32 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera, och här finns bland annat resultaten från årets "gymnasieprojekt" med fokus på kulturhistoria. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 april 2024 kl. 21.50 (CEST)
Raderingsanmälan ifrågasatt redigera
Detta är bara en uppmaning i all vänlighet. Om ni ifrågasätter en snabbraderingsmall, eller annan raderingsmall, kan ni snälla lägga ifrågasattraderingsmallen över raderingsmallen. Jag gjorde nu i morse som jag brukar med botskapade geografiartiklar som fått snabbraderingsmallen:
- läs motiveringen (ungefär som den vanliga vid botartiklar)
- kontrollera vem som anmält (betrodd anmälare)
- (vid övriga artiklar läs den för att själv göra en bedömning)
- radera/ta bort mallen/lägg sit ifrågasatt raderingsmall
Vad jag missade, för det kom längre ner på mobilskärmen var att detta var ifrågasatt, så jag raderade 4 artiklar som återskapades nästan direkt efter. Hade ifrågasattmallen varit överst hade jag ändå sätt artikelarna under snabbradera, men läst det ifrågasatta först och inte raderat dem. Mvh Adville (diskussion) 4 april 2024 kl. 07.58 (CEST)
- Mycket bra uppmaning! Detta förfarande, att lägga
{{låtvara}}
över{{radera}}
, framgår sedan 2022 som en rekommendation på låt vara-mallens informationssida av just det skäl du nu lyfter här Adville. Bra om fler tar intryck av det och placerar mallen överst så den syns lättare för oss som ofta använder mobilen för redigeringar. Har nu även justerat Wikipedia:Snabbraderingar#Hjälp, någon vill radera min artikel! enligt detta. / Lucie Manette (Diskussion) 4 april 2024 kl. 08.21 (CEST)
Alla högstadieskolor är relevanta? redigera
I relevanskriterierna om skolor står det: "Utbildningsinstitutioner är i regel relevanta om de haft kulturhistorisk betydelse i sig själva, inte bara som en undervisningslokal." och "Kommunala grundskolor och liknande kan i allmänhet beskrivas i artikeln om kommunen eller dess skolförvaltning." Det är logiskt då det begränsar antalet skolartiklar. Dessutom skulle väldigt många bli likvärdiga och ha lågt allmänintresse för personer utan intressekonflikt. Det finns omkring 5 000 grundskolor bara i Sverige. Det kan jämföras med omkring 50 universitet och högskolor i Sverige.
När jag besökt en skolartikel tidigare har det också funnits ett tydligt och utmärkande kulturhistoriskt värde. Jag har även sett hur skolartiklar (även gymnasieskolor) ifrågasatts just för att relevansen kring vad som utmärker den inte varit tydlig. Många av artiklarna skrivs också med misstänkt intressekonflikt.
Nu hittade jag av en tillfällighet en artikel om en grundskola, Gärdesskolan, som ansågs relevant trots att den till synes inte utmärkte sig nämnvärt. I Diskussion:Gärdesskolan hävdas att relevanskriterierna inte har någon betydelse och att alla högstadieskolor som funnits i några år och inte består av baracker är relevanta. Efter att jag startade diskussionen tillkom reklamaktiga inslag i artikeln med ett citat: "ett pampigt, fullt tidsenligt skolpalats".
Diskutera artikeln i Diskussion:Gärdesskolan och den generella bedömningen här. Kyllo (diskussion) 5 april 2024 kl. 11.37 (CEST)
- Praxis för skolor har över åren blivit alltmer generösa. Detta har avspeglats i de många SFFR ärenden som förevarit. Skolor med imponerande skolbyggnader har hela tiden setts som relevanta, men sedan har detta först blivit mer genröst för byggnaden och det räcker att den varit unik och uppmärksammad som arkitektritad. Samma med skolnivå, först var inte ens alla etablerade gymnasier sedda som relevanta medan det ändrades till nästan alla. Sedan började även etablerade högstadieskolor ses som relevanta. Det är möjligt slutsatsen från dessa SFFR omröstningar inte förts in i relevansskrivningen, och då har i en diff mellan praxis och dess skrivna regler. Om praxis skall ändras behövs några SFFR utslag som går åt annat håll Yger (diskussion) 5 april 2024 kl. 12.17 (CEST)
- Stämmer det, så borde relevanskriterierna uppdateras. I tråden har relevanskriteriers existens överhuvudtget ifrågasatts. Det var nog ett tag sedann en sådan diskussion togs upp, så det kanske är läge igen. LittleGun (diskussion) 5 april 2024 kl. 12.53 (CEST)
- Artikeln är som synes från 2011. Som jag ser det är väl ett problem snarast att alla arkitektritade byggnader ansetts som relevanta - det sammanhanget ser jag ju skolverksamheten i byggnaderna ofta som mer relevant - och det finns många gånger fler arkitektritade byggnader än grundskolor. Alla byggnader med någon form av kulturklassning har ju också ansetts som relevanta. FBQ (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.04 (CEST)
- Jag tror inte det "kulturhistoriska värdet" alls har framgått förrän idag.--LittleGun (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.06 (CEST)
- Relevanskriterierna kan (möjligen) ha ett värde, men bara om de enbart används i det syfte som de är avsedda: Som ett stöd när man bedömer om det föreligger automatiskk relevans. De är alltså en "ventil", som släpper igenom det "självklara", men i övrigt inte påverkar vad som ska betecknas som relevant. Både Relevanskontrollen och SFFR har till syfte att pröva det som inte ligger inom ramen för det som släpps inom genom ventilen. Därför är argumentet, att ett ämne inte klarar relevanskriterierna, ointressant i dessa processer. Det är ju grunden för en eventuell inkludering som prövas – inte i vilken mån som ämnet lever upp till kriterierna. Det avgörs ju på annat sätt, genom att stämma av direkt mot kriterierna. Men de är trubbiga och inkonsekventa med stora brister. Därför ser jag gärna en mer genomgripande diskussion, både om deras existens och utformning, och hur de ska användas och tolkas om de ändå blir kvar. Janders (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.12 (CEST)
- Det är ju vanligt att artiklar är stubbar som sällan beskriver artikelämnet utförligt. Samtidigt är ju inte den här skolan ovanlig i sitt kulturhistoriska värde. FBQ (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.59 (CEST)
- Enligt min mening fyller kriterierna sin funktion, men det är onödigt att alltför detaljerat diskutera deras innehåll. Praxis väger tyngre, även om den inte är kodifierad. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2024 kl. 18.38 (CEST)
- Beträffande relevanskriterier, så har de en roll att spela vad gäller övergripande bedömning av om en artikel har en plats på Wikipedia, men sedan behöver det göras individuella bedömningar av artiklar, som inte uppfyller kriterierna. I samtliga fall är det viktigt att relevansen framgår av artikeltexten, samt att det är källbelagt. Relevansdiskussionerna är viktiga för att utveckla praxis, samt för att få fram relevansen för artiklarna genom diskussion och utökning. Historiker (diskussion) 5 april 2024 kl. 18.51 (CEST)
- Högstadieskolor kan nog inte bara ge relevanskriterier för egna artiklar, mer om skolan är omtalad, fått priser, berömd arkitekt, långvarig historia etc. AleWi (diskussion) 6 april 2024 kl. 10.23 (CEST)
- Det är just därför att man ändå ofta måste diskutera enskilda fall som det är förspilld möda att lägga mycket energi på att finjustera. De kan omöjligen täcka allt. Samtal om konkreta exempel har större värde. Efter en tid kan framvuxen praxis införas i kriterierna. Tostarpadius (diskussion) 6 april 2024 kl. 10.31 (CEST)
- Jag har anat en speciell orsak till att skolor inte släppts fram. Det är att sådana artiklar i Wikipedias barndom fullkomligt översköldes av klotter och listor över elever, särskilt homosexuella sådana. Jag vet inte om det fortfarande är ett problem. Det finns ju numer bättre verktyg för sidskydd och annan praxis för blockering av ip nummer med många individer bakom. 213.112.54.246 7 april 2024 kl. 09.47 (CEST)
- Snarare är det så att det skrivits en stor mängd artiklar med gott uppsåt men smala kunskaper: "Centralskolan är en skola i Svendala". Skolor är väldigt intressanta för de som gått i dem, men vanligen ganska ointressanta utanför lokalsamhället. Godtaglig lågstadieskola är för mig inte speciellt mer intressant än godtaglig vårdcentral eller bibliotek, men de senare skapas mycket mer sällan eftersom extremt få spenderat lika stor del av sin barndom i dem.
- andejons (diskussion) 7 april 2024 kl. 10.57 (CEST)
- Jag ser det mer som med präster... en skola på landsbygden, ex min pappas gamla låg-mellanstadieskola som jag fotat till artikeln Bjäraryd, har varit samlande för byggden förr. Utifrån det tankesättet skulle de flesta skolor från Sölvesborgs kommun i denna pdf med skolor verksamma från 1860-1971 vara relevanta.
- Nya moderna grundskolor grundade efter friskolereformen, ofta friskolor i nedlagda industribyggnader i storstäder, däremot har inte samma encykolpediska värde (exempelvis min sista arbetsplats innan jag studerade till medtech-ingenjör: Distra skola Syd som låg i en byggnad i Slakthusområdet. Byggnaden är kulturhistoriskt intressant och i en artikel om den kan skolan nämnas, men inte som egen artikel).
- Ser man till högstadieskolor så ser jag det på samma sätt, Realskolor, senare omvandlade till högstadie eller gymnasieskolor, som grundades innan friskolereformen bör alla i stort sett ha ett encyklopediskt värde, men efter det så bör man vara mer restriktiv.
- Dock så bör det enligt mig gälla: mycket uppmärksamhet i media bör ge relevans lättare. Exempelvis, ännu en av mina gamla arbetsplatser Al-Azharskolan i Stockholm som var väldigt omskriven och hade studiebesök från ex Turkiet när jag jobbade där. Att rektorn (efter jag slutat) dömdes för ekonomisk brottslighet i samband med skolans arbete mm (det finns många källor om skolan) gör den ju också intressant.
- Slutsats. Som Tostarpadius skriver: Relevanskriterierna är för en första gallring, men vi måste samtidigt kunna se från fall till fall, och Yger att vi är mer genomsläppliga nu.
- Ser vi till exempelskolan Gärdesskolan så är det en högstadieskola som grundades innan friskolereformen och med tanke på dess placering så har den nog haft många elever som nu är relevanta för egna artiklar där skolan kan nämnas och ge upphov till nyfikenhet. Även en egen kategori "tidigare elever på Gärdesskolan i Stokcholm" skulle kunna vara relevant i framtiden. Adville (diskussion) 7 april 2024 kl. 12.38 (CEST)
- Jag ser också gärna en förflyttning i våra diskussioner från fasta kriterier till en mer holistisk bedömning, utgående ifrån tillgången på WP:Trovärdiga källor (i linje med enwp:s WP:GNG). Relevanskriterierna bör oavsett praxis fortsatt vara kvar som ett riktmärke för vad som inte i onödan behöver dras upp för diskussion. Draken Bowser (diskussion) 7 april 2024 kl. 15.23 (CEST)
- Ja, jag ser ju egentligen att många folkskolor är lika intressanta som läroverk eller realskolor, där vi nu har alla som gett studentexamen. Nu menar jag ju inte att vi därmed skall masskapa dem, det skulle nog ofta bli ganska futtiga artiklar, när jag skrivit biografier är det egentligen mera lantbruksskolorna som jag saknat att vi inte har artiklar om. Men precis som Adville funderade jag på vilka mina egna skolor var och hur de skulle förhålla sig till Gärdeskolan. Nu kan jag väl börja med mina föräldrars, min far gick på Lindesbergs folkskola, senare Kristineskolan. En tämligen imponerande skola uppförd 1910, jag konstaterade nu att de sista eleverna lämnade skolan 2021 och att de nu skall bli bostadsrätter i huset [1], men om det är skolverksamhet där nu skall ju inte spela någon roll, jag menar att den väl kvalificerar sig. Jag har för mig att jag funderade på att skriva om den i samband med att jag utökade artikeln om Lindesbergs samrealskola och kommunala gymnasium, men tror jag avstod då jag främst hade källor som behandlade tiden som skola fram till 1950-talet. Min mor gick i Harbo skola vid Trekanten, nu har jag skrivit lite om den för länge sedan i artikeln om Harbo, nu är den riven, men den var uppförd på 1880-talet och hann stå i 130 år innan den revs. Den var ju en ganska enkel landsbygdsskola (förvisso större än byskolorna), jag kan tycka den är lika relevant som många andra byggnader vi har artiklar om, men nu tror jag inte att det är något jag kommer att ta i brådrasket. Själv hade jag Edsskolan [2] som min lågstadieskola. Kanske är den inte jättespännande, ett typiskt utslag av de skolor som tillkom i samband med att storkommunerna skapades i början av 1970-talet, men jag kan fortfarande se att den borde kunna försvara sin plats med en artikel efter 50 års skolverksamhet i byggnaden, sedan skulle ju i så fall den behöva innehålla information om dess roll i Östhammars skolpolitik. Min mellanstadieskola, Kyrkskolan i Leksand som uppfördes 1945 har ingen artikel. Det har däremot gymnasieskolan som sedan 1990-talet inryms i byggnaden, Leksands gymnasium. Den ser jag egentligen som ganska usel, då den egentligen bara innehåller information om olika program och jag är osäker på om den är uppdaterad, inget om byggnadens historik eller om gymnasiets. Är den relevant? Det slog mig ju att föregångaren i gamla skolprästbostället [3] nog är mer relevant, men knappast mindre än mycket vi har. Min högstadieskola Sammilsdalsskolan har inte heller någon artikel, men i det fallet däremot samrealskolan som fanns i byggnaden till 1970, Leksands samrealskola. Behövs här en separat artikel om senare skolverksamhet? Det blev en tämligen personlig tirad, men ofta blir det väldigt abstrakt när frågor om skolbyggnaders relevans kommer upp - skolor anses generellt sett inte relevanta - men när det väl kommer till kritan med exempel brukar det mesta trots allt anses relevant. FBQ (diskussion) 11 april 2024 kl. 16.50 (CEST)
- En byskola passar bättre nämna i artikeln om byn, än en separat, då det var dessa kontext, Och byggnaden var i stort sett alla utifrån standardritning. SÅ ingen anledning ha separata artiklar om byskolor. Yger (diskussion) 11 april 2024 kl. 18.41 (CEST)
- Jag håller väl med om det, sedan kan jag fortfarande se skäl om byggnaden är byggnadsminnesmärkt, utgör ett skolmuseum eller något annat liknande som gör att den sticker ut så pass att den förtjänar en egen artikel. FBQ (diskussion) 11 april 2024 kl. 19.53 (CEST)
- Jo, i princip håller jag med Yger, med det förbehållet som FBQ skriver. Kanske även de skulle kunna bli relevanta om de haft någon berömd person som gått där? Lite som små idrottsföreningar och fotbollsklubbar som blir relevanta av den anledningen (ex Gammalstorps IF som har haft en trefaldig SM-guldmedaljör i stavhopp i klubben, Bertil Gustavsson). Jag är inte för masskapande av skolartiklar med bot (men skulle kunna tänka mig att man på wikidata utgick från ex min fil om Sölvesborgs skolor och skapade objekt för att öka sökbarheten mm, men det är ju en annan fråga). Adville (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.22 (CEST)
- Hm, att kända personers relevans borde ärvas baklänges till skolor de gick i under barndomen är jag tveksam till. Idrottsklubben är iaf direkt kopplad till vad som senare gjorde Gustavsson relevant. Draken Bowser (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.30 (CEST)
- Det är ju en ganska vanlig rubrik för skolor, se ex Åva gymnasium. Därför jag tänkte så. Men det kanske är lite långsökt? Adville (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.40 (CEST)
- Tänkte det var värt att förtydliga - Harbo skola var ju ingen byskola, den var ju egentligen kyrkskola, jag gissar att Yger ändå gör skillnad mellan dessa. Sedan vet jag inte om alla kyrkskolor nödvändigtvis är relevanta. Man skulle ju givetvis kunna ha en separat artikel "skolundervisning i Harbo socken" om såväl kyrkskola, byskolor, ambuöerande skolor med mera, ämnet känns för mig tämligen snävt, men vi har ju tidigare skapat liknande artiklar. ege FBQ (diskussion) 13 april 2024 kl. 10.56 (CEST)
- Ja jag kortade mitt inlägget. Kyrkskolor kan ju kallas sockenskola, men de är ändå bara (i normal fall) av intresse lokalt, och kan beskrivas i socken/byartikeln. Yger (diskussion) 13 april 2024 kl. 11.00 (CEST)
- Jag instämmer med Yger. Endast om det finns mycket att skriva om byggnaden är en egen artikel relevant. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2024 kl. 11.06 (CEST)
- Jag håller väl huvudsakligen med, men tycker nog att det är ett lite väl enkelt resonemang, ofta är det mer komplext. Är därmed automatiskt att stadsskolor är relevanta? Vanligen är de ju betydligt större, oftare stenbyggnader än i trä särskilt från början av 1900-talet, oftare arkitektritade, men det finns ju inga entydiga gränser, förortsskolor har ju också ofta varit betydligt enklare, och vi har en rad mellanting i bruksskolor, stationssamhällesskolor, köpingars och municipalsamhällens skolor. Jag ser det som att det handlar om en glidande skala, hur stor har skolan varit, hur betydelsefull har den varit i sin formgivning och vilken betydelse har den haft för en förändrad skolundervisning, hur länge har skolan funnits kvar med mera.
- Men jag tycker ju att det är relevant att föra in andra typer av byggnader. Sjukhus har vi ju ofta riktigt dåliga artiklar om, här skulle det ju behöva skapas betydligt fler och bättre artiklar, bibliotek är ju ett annat område där artiklarna ofta är dåliga. Stationshus upplever jag att det däremot skapats en hel del artiklar om. FBQ (diskussion) 13 april 2024 kl. 19.28 (CEST)
- Ett litet tillägg: Begreppet skola kan ha flera olika betydelser: Byggnaden, verksamheten (t ex storlek, utbildningens stadier och inriktning samt historien), samt skolans organisation/huvudman/ägande. Jag menar att alla dessa aspekter måste granskas individuellt och att det inte går att tillämpa samma typ av kriterier i alla dessa fall. I det aktuella fallet med Gärdesskolan ser jag byggnaden och de historiska perspektiven som avgörande. Janders (diskussion) 16 april 2024 kl. 11.10 (CEST)
- Jag instämmer med Yger. Endast om det finns mycket att skriva om byggnaden är en egen artikel relevant. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2024 kl. 11.06 (CEST)
- Ja jag kortade mitt inlägget. Kyrkskolor kan ju kallas sockenskola, men de är ändå bara (i normal fall) av intresse lokalt, och kan beskrivas i socken/byartikeln. Yger (diskussion) 13 april 2024 kl. 11.00 (CEST)
- Tänkte det var värt att förtydliga - Harbo skola var ju ingen byskola, den var ju egentligen kyrkskola, jag gissar att Yger ändå gör skillnad mellan dessa. Sedan vet jag inte om alla kyrkskolor nödvändigtvis är relevanta. Man skulle ju givetvis kunna ha en separat artikel "skolundervisning i Harbo socken" om såväl kyrkskola, byskolor, ambuöerande skolor med mera, ämnet känns för mig tämligen snävt, men vi har ju tidigare skapat liknande artiklar. ege FBQ (diskussion) 13 april 2024 kl. 10.56 (CEST)
- Det är ju en ganska vanlig rubrik för skolor, se ex Åva gymnasium. Därför jag tänkte så. Men det kanske är lite långsökt? Adville (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.40 (CEST)
- Hm, att kända personers relevans borde ärvas baklänges till skolor de gick i under barndomen är jag tveksam till. Idrottsklubben är iaf direkt kopplad till vad som senare gjorde Gustavsson relevant. Draken Bowser (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.30 (CEST)
- Jo, i princip håller jag med Yger, med det förbehållet som FBQ skriver. Kanske även de skulle kunna bli relevanta om de haft någon berömd person som gått där? Lite som små idrottsföreningar och fotbollsklubbar som blir relevanta av den anledningen (ex Gammalstorps IF som har haft en trefaldig SM-guldmedaljör i stavhopp i klubben, Bertil Gustavsson). Jag är inte för masskapande av skolartiklar med bot (men skulle kunna tänka mig att man på wikidata utgick från ex min fil om Sölvesborgs skolor och skapade objekt för att öka sökbarheten mm, men det är ju en annan fråga). Adville (diskussion) 11 april 2024 kl. 20.22 (CEST)
- Jag håller väl med om det, sedan kan jag fortfarande se skäl om byggnaden är byggnadsminnesmärkt, utgör ett skolmuseum eller något annat liknande som gör att den sticker ut så pass att den förtjänar en egen artikel. FBQ (diskussion) 11 april 2024 kl. 19.53 (CEST)
- En byskola passar bättre nämna i artikeln om byn, än en separat, då det var dessa kontext, Och byggnaden var i stort sett alla utifrån standardritning. SÅ ingen anledning ha separata artiklar om byskolor. Yger (diskussion) 11 april 2024 kl. 18.41 (CEST)
- Ja, jag ser ju egentligen att många folkskolor är lika intressanta som läroverk eller realskolor, där vi nu har alla som gett studentexamen. Nu menar jag ju inte att vi därmed skall masskapa dem, det skulle nog ofta bli ganska futtiga artiklar, när jag skrivit biografier är det egentligen mera lantbruksskolorna som jag saknat att vi inte har artiklar om. Men precis som Adville funderade jag på vilka mina egna skolor var och hur de skulle förhålla sig till Gärdeskolan. Nu kan jag väl börja med mina föräldrars, min far gick på Lindesbergs folkskola, senare Kristineskolan. En tämligen imponerande skola uppförd 1910, jag konstaterade nu att de sista eleverna lämnade skolan 2021 och att de nu skall bli bostadsrätter i huset [1], men om det är skolverksamhet där nu skall ju inte spela någon roll, jag menar att den väl kvalificerar sig. Jag har för mig att jag funderade på att skriva om den i samband med att jag utökade artikeln om Lindesbergs samrealskola och kommunala gymnasium, men tror jag avstod då jag främst hade källor som behandlade tiden som skola fram till 1950-talet. Min mor gick i Harbo skola vid Trekanten, nu har jag skrivit lite om den för länge sedan i artikeln om Harbo, nu är den riven, men den var uppförd på 1880-talet och hann stå i 130 år innan den revs. Den var ju en ganska enkel landsbygdsskola (förvisso större än byskolorna), jag kan tycka den är lika relevant som många andra byggnader vi har artiklar om, men nu tror jag inte att det är något jag kommer att ta i brådrasket. Själv hade jag Edsskolan [2] som min lågstadieskola. Kanske är den inte jättespännande, ett typiskt utslag av de skolor som tillkom i samband med att storkommunerna skapades i början av 1970-talet, men jag kan fortfarande se att den borde kunna försvara sin plats med en artikel efter 50 års skolverksamhet i byggnaden, sedan skulle ju i så fall den behöva innehålla information om dess roll i Östhammars skolpolitik. Min mellanstadieskola, Kyrkskolan i Leksand som uppfördes 1945 har ingen artikel. Det har däremot gymnasieskolan som sedan 1990-talet inryms i byggnaden, Leksands gymnasium. Den ser jag egentligen som ganska usel, då den egentligen bara innehåller information om olika program och jag är osäker på om den är uppdaterad, inget om byggnadens historik eller om gymnasiets. Är den relevant? Det slog mig ju att föregångaren i gamla skolprästbostället [3] nog är mer relevant, men knappast mindre än mycket vi har. Min högstadieskola Sammilsdalsskolan har inte heller någon artikel, men i det fallet däremot samrealskolan som fanns i byggnaden till 1970, Leksands samrealskola. Behövs här en separat artikel om senare skolverksamhet? Det blev en tämligen personlig tirad, men ofta blir det väldigt abstrakt när frågor om skolbyggnaders relevans kommer upp - skolor anses generellt sett inte relevanta - men när det väl kommer till kritan med exempel brukar det mesta trots allt anses relevant. FBQ (diskussion) 11 april 2024 kl. 16.50 (CEST)
- Jag ser också gärna en förflyttning i våra diskussioner från fasta kriterier till en mer holistisk bedömning, utgående ifrån tillgången på WP:Trovärdiga källor (i linje med enwp:s WP:GNG). Relevanskriterierna bör oavsett praxis fortsatt vara kvar som ett riktmärke för vad som inte i onödan behöver dras upp för diskussion. Draken Bowser (diskussion) 7 april 2024 kl. 15.23 (CEST)
- Jag har anat en speciell orsak till att skolor inte släppts fram. Det är att sådana artiklar i Wikipedias barndom fullkomligt översköldes av klotter och listor över elever, särskilt homosexuella sådana. Jag vet inte om det fortfarande är ett problem. Det finns ju numer bättre verktyg för sidskydd och annan praxis för blockering av ip nummer med många individer bakom. 213.112.54.246 7 april 2024 kl. 09.47 (CEST)
- Det är just därför att man ändå ofta måste diskutera enskilda fall som det är förspilld möda att lägga mycket energi på att finjustera. De kan omöjligen täcka allt. Samtal om konkreta exempel har större värde. Efter en tid kan framvuxen praxis införas i kriterierna. Tostarpadius (diskussion) 6 april 2024 kl. 10.31 (CEST)
- Enligt min mening fyller kriterierna sin funktion, men det är onödigt att alltför detaljerat diskutera deras innehåll. Praxis väger tyngre, även om den inte är kodifierad. Tostarpadius (diskussion) 5 april 2024 kl. 18.38 (CEST)
- Jag tror inte det "kulturhistoriska värdet" alls har framgått förrän idag.--LittleGun (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.06 (CEST)
- Artikeln är som synes från 2011. Som jag ser det är väl ett problem snarast att alla arkitektritade byggnader ansetts som relevanta - det sammanhanget ser jag ju skolverksamheten i byggnaderna ofta som mer relevant - och det finns många gånger fler arkitektritade byggnader än grundskolor. Alla byggnader med någon form av kulturklassning har ju också ansetts som relevanta. FBQ (diskussion) 5 april 2024 kl. 13.04 (CEST)
- Stämmer det, så borde relevanskriterierna uppdateras. I tråden har relevanskriteriers existens överhuvudtget ifrågasatts. Det var nog ett tag sedann en sådan diskussion togs upp, så det kanske är läge igen. LittleGun (diskussion) 5 april 2024 kl. 12.53 (CEST)
Bildhistoria ser gärna att wikipedia har alla skolor och företag 6143 Skolor (historiska och existerande (Wiki)
- vi har gjort en del på wikidata att samla in skolor men som sagt en artikel i wikipedia är enklare att konsumera se d:Wikidata:WikiProject_Sweden/Schools
- Blog wikimedia Sverige "Skolinformation på Wikidata"
”Uttömmande” som kvalitetskriterium för ”Utmärkta artiklar” redigera
Ett av de kriterier som ska uppfyllas för att en artikel ska vara ”utmärkt” och inte bara ”bra” är att den ska vara ”uttömmande; den saknar inga större faktauppgifter”. Jag tycker att ett sådant krav riskerar att motverka de krav på balans och tillgänglighet som jag ser som grundläggande i ett uppslagsverk. Risken är också stor att en artikel bedöms efter sin omfattning och inte efter relevansen hos de uppgifter som förmedlas.
Jag menar alltså att ordet ”uttömmande” leder fel som kvalitetskriterium för en artikel i ett uppslagsverk. En doktorsavhandling, en biografi om en person eller en bok som presenterar landet XX:s historia kan förväntas vara uttömmande. Men en WP-artikel läses på ett helt annat sätt och ska vara lättillgänglig. Enligt min uppfattning är strukturen och läsbarheten avgörande för en encyklopedisk artikels kvalitet. Om texten innehåller en mängd detaljer så är det svårare att hitta de viktigaste uppgifterna. Texten får inte heller vara alltför lång.
Vad som är ”alltför lång” är naturligtvis beroende av artikelämnet. Jag ser det till exempel som rimligt att en artikel om en världsdel eller en historisk epok är längre än den som behandlar en enskild person eller ett specifikt konstnärligt eller vetenskapligt verk.
Jag skulle alltså vilja se en översyn av kriterierna för ”utmärkt artikel” så att de uppmuntrar större stringens och ett hårdare urval av vilka uppgifter som presenteras. Jag har just nu inget konkret förslag på hur detta ska formuleras, men om fler än jag tycker att översynen behövs så kan vi nog knåda fram någonting tillsammans. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 10.27 (CEST)
- Gillar Instämmer med denna åsikt och idé. Jag tror att en omformulering skulle kunna lösa problemet, exempelvis som "uttömmande, utan att den blir obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer". Paracel63 (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.09 (CEST)
- Intressanta synpunkter! Men jag håller inte med (Chandra Varena). Så här står det i Wikipedia:Artikellängd: "En artikel bestående av 100 000 tecken wikikod brukar omfatta ungefär 12-25 sidor vid utskrift och tar omkring 2 timmar att läsa. En artikel som är längre än så förbättras med stor sannolikhet om den brytes upp i mindre artiklar, som ett riktmärke." (12 A4 tar iofs inte två timmar att läsa.) Annars tycker jag policyn är ganska klok. 100 000 tecken är ett bra riktmärke (+/- 20 %). Om ett ämne kräver märkbart mer än så för att vara uttömmande så går det nog att dela upp artikeln. Jämförelsen med avhandlingar haltar, eftersom en avhandling består av väldigt mycket formalia. Kärnan i en avhandling behöver ofta inte vara särskilt omfångsrik. Själv tycker jag alltså "uttömmande" är ett bra kriterium och enligt min, iofs rätt ringa, erfarenhet hamnar det på omkring 100 000 tecken max. Jag har bara skrivit en utmärkt artikel, Pudel, och den är på omkring just 100 000 tecken och blir 24 A4 i utskrift. Den är ett illustrativt exempel på uttömmande eftersom den tar upp nästan alla aspekter av hundrasen pudel (det som saknas är pälsvård, inser jag nu) och är det mest omfattande som skrivits om pudeln på svenska och då har det getts ut böcker om rasen. I mitt pausade projekt med artiklar om tolv av Shakespeares pjäser så kommer också de artiklarna uppskattningsvis hamna på omkring 100 000 tecken när de är klara. Med dessa exempel vill jag illustrera att jag uppfattar "uttömmande" som ett rimligt kriterium och att omkring 100 000 tecken är där man mentalt hamnar när man avhandlar något uttömmande. Jag har tidigare varit engagerad i artikelnomineringarna och jag tyckte då att "uttömmande" var ett kriterium som det gick att luta sig mot när jag bedömde en artikel. Jag uppfattade "uttömmande" som något som skilde utmärkta artiklar från bra. Kanske kan Larske bidra med en tabell över utmärkta respektive bra artiklars längd? Då skulle vi ha något konkret att utgå från i diskussionen. Paracel63:s förslag är också intressant, men om en artikel är "obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer" så uppfyller den enligt mig inte villkoren för att vara utmärkt ändå, oavsett hur uttömmande den är i övriga avseenden. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.14 (CEST)
- Jag instämmer med Ascilto. Det är just detta som är det viktigaste kännetecknet för de utmärkta artiklarna, att det inte finns mycket mer att säga som inte är sådana kringfakta som kan behövas i en bok men som vi här tillför genom att länka till andra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.19 (CEST)
- Följande listor över Utmärkta respektive Bra artiklar, sorterade i fallande storleksordning, behöver läsas med beaktande att storleken är storleken på wikitexten och den kan avvika från den "av en läsare upplevda storleken". Den upplevda storleken kan vara
- mindre – om det finn en massa "död kod" i form av omfattande mallanrop med många oanvända parametrar i wikitexten. Exempel:
{{Geobox}}
som används i den Utmärkta artikeln Terrakottaarmén. - större – om det finns omfattande text som visas i artikeln och som skapas via mycket korta mallanrop i wikitexten. Exempel:
{{Wikidatautmärkelser}}
som används i den Bra artikeln The Beatles.
- mindre – om det finn en massa "död kod" i form av omfattande mallanrop med många oanvända parametrar i wikitexten. Exempel:
- Här är PetScanfrågorna:
- Länk till fråga som ger en lista över artiklarna i Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar i fallande storleksordning, från Karl XII (med 223 684 bytes) till Bä, bä, vita lamm (med 11 909 bytes).
- Länk till fråga som ger en lista över artiklarna i Kategori:Wikipedia:Bra artiklar i fallande storleksordning, från Alexandria Ocasio-Cortez (med 162 314 bytes) till Waldemarsudde (med 7 599 bytes).
- Larske (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.50 (CEST)
- Varmt tack, Larske! /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.56 (CEST)
- Efter en snabb blick på Bä, bä, vita lamm och Karl XII tycker jag nog att artikeln om visan jämfört med artikeln på enwp kan vara utförligare och att artikeln om kungen nog skulle tjäna på att kortas ner till ungefär hälften och låta merparten av krigsskildringarna koncentreras till de olika underartiklarna. Det pågår en diskussion om artikeln om Karl XII, ser jag. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.24 (CEST)
- Artikeln om visan är i nuvarande form "bra" men inte mer enligt min mening. Det gäller troligen om en del andra av de kortaste artiklarna också. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.30 (CEST)
- Anglosaxarna har också valt att ha ungefär samma kriterium: 1b - "comprehensive: it neglects no major facts or details and places the subject in context" jfr. utmärkt-1 "uttömmande; den saknar inga större faktauppgifter." Lite olika formulering, men samma grundtanke.
- Jag vet inte riktigt. För mig ingår det att väga artikeln mot alla våra standarder, även de som inte är explicit inskrivna i våra kriterier. Som jag ser det förväntas en skribent eller granskare väga "uttömmande" mot skriv specifikt och koncist och därigenom uppnå en balans. Men jag motsätter mig inte att vi skriver in det i kriteriet, men i så fall i någon mer koncis form än den nu föreslagna. Draken Bowser (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.37 (CEST)
- Artikeln om visan är i nuvarande form "bra" men inte mer enligt min mening. Det gäller troligen om en del andra av de kortaste artiklarna också. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.30 (CEST)
- Efter en snabb blick på Bä, bä, vita lamm och Karl XII tycker jag nog att artikeln om visan jämfört med artikeln på enwp kan vara utförligare och att artikeln om kungen nog skulle tjäna på att kortas ner till ungefär hälften och låta merparten av krigsskildringarna koncentreras till de olika underartiklarna. Det pågår en diskussion om artikeln om Karl XII, ser jag. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.24 (CEST)
- Varmt tack, Larske! /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.56 (CEST)
- Följande listor över Utmärkta respektive Bra artiklar, sorterade i fallande storleksordning, behöver läsas med beaktande att storleken är storleken på wikitexten och den kan avvika från den "av en läsare upplevda storleken". Den upplevda storleken kan vara
- Jag instämmer med Ascilto. Det är just detta som är det viktigaste kännetecknet för de utmärkta artiklarna, att det inte finns mycket mer att säga som inte är sådana kringfakta som kan behövas i en bok men som vi här tillför genom att länka till andra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.19 (CEST)
- Intressanta synpunkter! Men jag håller inte med (Chandra Varena). Så här står det i Wikipedia:Artikellängd: "En artikel bestående av 100 000 tecken wikikod brukar omfatta ungefär 12-25 sidor vid utskrift och tar omkring 2 timmar att läsa. En artikel som är längre än så förbättras med stor sannolikhet om den brytes upp i mindre artiklar, som ett riktmärke." (12 A4 tar iofs inte två timmar att läsa.) Annars tycker jag policyn är ganska klok. 100 000 tecken är ett bra riktmärke (+/- 20 %). Om ett ämne kräver märkbart mer än så för att vara uttömmande så går det nog att dela upp artikeln. Jämförelsen med avhandlingar haltar, eftersom en avhandling består av väldigt mycket formalia. Kärnan i en avhandling behöver ofta inte vara särskilt omfångsrik. Själv tycker jag alltså "uttömmande" är ett bra kriterium och enligt min, iofs rätt ringa, erfarenhet hamnar det på omkring 100 000 tecken max. Jag har bara skrivit en utmärkt artikel, Pudel, och den är på omkring just 100 000 tecken och blir 24 A4 i utskrift. Den är ett illustrativt exempel på uttömmande eftersom den tar upp nästan alla aspekter av hundrasen pudel (det som saknas är pälsvård, inser jag nu) och är det mest omfattande som skrivits om pudeln på svenska och då har det getts ut böcker om rasen. I mitt pausade projekt med artiklar om tolv av Shakespeares pjäser så kommer också de artiklarna uppskattningsvis hamna på omkring 100 000 tecken när de är klara. Med dessa exempel vill jag illustrera att jag uppfattar "uttömmande" som ett rimligt kriterium och att omkring 100 000 tecken är där man mentalt hamnar när man avhandlar något uttömmande. Jag har tidigare varit engagerad i artikelnomineringarna och jag tyckte då att "uttömmande" var ett kriterium som det gick att luta sig mot när jag bedömde en artikel. Jag uppfattade "uttömmande" som något som skilde utmärkta artiklar från bra. Kanske kan Larske bidra med en tabell över utmärkta respektive bra artiklars längd? Då skulle vi ha något konkret att utgå från i diskussionen. Paracel63:s förslag är också intressant, men om en artikel är "obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer" så uppfyller den enligt mig inte villkoren för att vara utmärkt ändå, oavsett hur uttömmande den är i övriga avseenden. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.14 (CEST)
- Det är nog svårt att skriva en uttömmande artikel om breda ämnen utan att artiklarna blir alldeles för långa. De är kanske därför de flesta av våra utmärkta artiklar handlar om ganska smala ämnen? Jag tycker artiklar om breda ämnen hör till de viktigare för Wikipedia, så jag uppskattar Chandra Varenas ansats om att ändra formuleringen. Och jag hoppas att en ändrad formulering kommer göra det mer tacksamt att jobba på artiklar om breda ämnen. Boivie (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.41 (CEST)
- @Boivie Jag håller med om den aspekten. Tyvärr finns många artiklar om "stora" ämnen som är relativt obearbetade, och ibland rent undermåliga. Om det skulle vara lättare att få dem utvalda så skulle det kanske vara en sporre att jobba med dem. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.58 (CEST)
- Ja, var går gränsen för "uttömmande"? Det finns hundratals biografier om Hitler. Är någon av dessa ofta mycket tjocka böcker uttömmande i meningen att allt är beskrivet och det inte finns något att tillägga? I så fall vore alla utom just den boken överflödiga. Nej, det som bör betonas och premieras är urvalet av fakta, och hur det disponeras i artikeln. Det handlar inte om att skriva långt eller kort – alla ämnen kan hanteras i olika format, med både utmärkt och uselt resultat – utan om att sammanfatta en relevant och rättvisande bild av ämnet, vara noggrann med fakta genom att verifera med stöd av goda källor, samt skapa en lättläst artikel. Kvaliténsbedömningarna kommer ändå alltid att vara subjektiva, och en strävan efter att artikeln vara just uttömmande riskerar att skapa onödigt långa, omotiverat detaljerade och svårtillgängliga texter. Janders (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.15 (CEST)
- @Draken Bowser. Jag tycker att de engelskspråkiga artiklarna ofta misslyckas med balansen mellan "uttömmande" och "specifikt och koncist" och därmed blir alltför långa. Jag kan just nu inte ge något exempel, utan det är mera en allmän iakttagelse. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.32 (CEST)
- Enligt min mening är det inte självklart att utmärkta artiklar är de bästa vi har sett ur alla aspekter. Korta biografier är ofta mer värdefulla för uppslagsverket därför att de är mer lättlästa och kan produceras i större mängd. Det som bedöms vid artikelnomineringar är en typ av kvalitetskriterier. Det finns andra. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.35 (CEST)
- Jag tror inte att kriteriet har någonting med statusen på artikler gällande "stora ämnen" att göra. Det är väldigt svårt att skriva bra om dem, jag skulle aldrig ge mig på t. ex. sjukdom, och den handlar om ett ämne jag jobbar med och filosoferar över varje dag. Men, det vore för svårt. Draken Bowser (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.55 (CEST)
- Jag följer gärna Janders linje angående urval av fakta, som förvisso även det skapar subjektiva bedömningar. En sund kombination av "uttömande" och "faktaurval" är båda lämpliga ledord som huvudskribenterna redan behärskar i flesta fall - särskilt inom kultur (t.ex. film, musik, spel) och sport. /Mvh Vostok (disk.) 15 april 2024 kl. 14.13 (CEST)
- "Uttömmande" är nog ett av de mest subjektiva bland våra kriterier. Jag motsätter mig alltså inte att vi ändrar i skrivningen, men jag tror samtidigt att det mest slagkraftiga sättet man kan bidra till att upprätthålla balansen mellan "koncist" och "uttömmande" är att delta i granskningsprocessen. Vi är för det mesta så få att man får "20% av rösterna" bara genom att sätta sig vid bordet på WP:AN. Draken Bowser (diskussion) 15 april 2024 kl. 14.21 (CEST)
- (Tänkt som tillägg direkt på min förra kommentar...)
- "Uttömmande", hur det än uppfattas, uppmuntrar till att skriva [substantiellt] innehållsrika artiklar i allmänhet. Jag anser att det passar som kriterium för Utmärkt, alltså de mest föredömliga artiklarna, men kanske behöver ett litet förtydligande. /Mvh Vostok (disk.) 15 april 2024 kl. 14.51 (CEST)
- För Wikipedia:Bra artiklar använder vi ordet "heltäckande". Det upplever jag som snäppet bättre än uttömmande. Heltäckande ger mer fokus på att alla aspekter av artikelämnet finnas med på ett bra sätt (med en hög lägstanivå) medan "uttömmande" trycker på en stor textmängd. Gunnar Larsson (diskussion) 15 april 2024 kl. 17.49 (CEST)
- Man skulle kunna skriva "tillräckligt omfattande för att inkludera alla större sakuppgifter". Chandra Varena (diskussion) 15 april 2024 kl. 20.08 (CEST)
- Det finns ofta en konflikt mellan alla varianter av "uttömmande" och absolut begränsning av mängden text. Det gör att nuvarande kriterier är självmotsägande. Det blir en konflikt när en uttömmande beskrivning skulle överskrida gränsen. Jag förordar absolut begränsning. Min motivering har formulerats av andra ovan: Då känns det lättare att ta sig an stora ämnen, som också tenderar att vara de mest angelägna. Kriterierna bör utformas så att kritik som Den här viktiga aspekten tas inte upp. är ogiltig om artikeln är nära storleksgränsen men giltig annars. Giltig kritik bör vara av typen Den här aspekten saknas och är klart viktigare än den minst viktiga i artikeln. Jag tycker också att gränsen ska sänkas. Det innbär inte att mängden fakta i Wikipedia minskas, bara att indelningen i artiklar ändras. Lägre gräns gör det lättare både för skrivare och läsare.--Ettrig (diskussion) 16 april 2024 kl. 08.18 (CEST)
- Jag håller fortfarande inte med. För mig är huvudpoängen med utmärkta artiklar att de en gång om året visas upp i vårt skyltfönster på huvudsidan. Därför bör vi hålla fast vid nuvarande krav. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.27 (CEST)
- @Tostarpadius Jag menar i stället att just därför så borde kriterierna ändras så att flera sorters artiklar kunde visas i vårt skyltfönster. Artiklar som har god kvalitet enligt andra kriterier än de nu formulerade, och som därmed breddar den utåtriktade bilden av vad Wikipedia är och kan. Chandra Varena (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.46 (CEST)
- Jag håller inte alls med. Nomineringsprocessen fungerar väl som den nu ser ut. Det är den typen av artiklar som passar för det ändamålet. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 13.17 (CEST)
- Apropå det. Vi borde göra någon koll på att "huvudsidestexten" för de utmärkta artiklarna är uppdaterad. Jag har märkt några fall där det som stod inte stämde längre (som Liverpool-fan var deras senaste titel för gammal), eller såg konstigt ut (någon annan artikeln där det var formulerat som att 2010 var nu). Gunnar Larsson (diskussion) 16 april 2024 kl. 14.25 (CEST)
- @Tostarpadius Jag menar i stället att just därför så borde kriterierna ändras så att flera sorters artiklar kunde visas i vårt skyltfönster. Artiklar som har god kvalitet enligt andra kriterier än de nu formulerade, och som därmed breddar den utåtriktade bilden av vad Wikipedia är och kan. Chandra Varena (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.46 (CEST)
- Jag håller fortfarande inte med. För mig är huvudpoängen med utmärkta artiklar att de en gång om året visas upp i vårt skyltfönster på huvudsidan. Därför bör vi hålla fast vid nuvarande krav. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.27 (CEST)
- Det finns ofta en konflikt mellan alla varianter av "uttömmande" och absolut begränsning av mängden text. Det gör att nuvarande kriterier är självmotsägande. Det blir en konflikt när en uttömmande beskrivning skulle överskrida gränsen. Jag förordar absolut begränsning. Min motivering har formulerats av andra ovan: Då känns det lättare att ta sig an stora ämnen, som också tenderar att vara de mest angelägna. Kriterierna bör utformas så att kritik som Den här viktiga aspekten tas inte upp. är ogiltig om artikeln är nära storleksgränsen men giltig annars. Giltig kritik bör vara av typen Den här aspekten saknas och är klart viktigare än den minst viktiga i artikeln. Jag tycker också att gränsen ska sänkas. Det innbär inte att mängden fakta i Wikipedia minskas, bara att indelningen i artiklar ändras. Lägre gräns gör det lättare både för skrivare och läsare.--Ettrig (diskussion) 16 april 2024 kl. 08.18 (CEST)
- Man skulle kunna skriva "tillräckligt omfattande för att inkludera alla större sakuppgifter". Chandra Varena (diskussion) 15 april 2024 kl. 20.08 (CEST)
- För Wikipedia:Bra artiklar använder vi ordet "heltäckande". Det upplever jag som snäppet bättre än uttömmande. Heltäckande ger mer fokus på att alla aspekter av artikelämnet finnas med på ett bra sätt (med en hög lägstanivå) medan "uttömmande" trycker på en stor textmängd. Gunnar Larsson (diskussion) 15 april 2024 kl. 17.49 (CEST)
- "Uttömmande" är nog ett av de mest subjektiva bland våra kriterier. Jag motsätter mig alltså inte att vi ändrar i skrivningen, men jag tror samtidigt att det mest slagkraftiga sättet man kan bidra till att upprätthålla balansen mellan "koncist" och "uttömmande" är att delta i granskningsprocessen. Vi är för det mesta så få att man får "20% av rösterna" bara genom att sätta sig vid bordet på WP:AN. Draken Bowser (diskussion) 15 april 2024 kl. 14.21 (CEST)
- Jag följer gärna Janders linje angående urval av fakta, som förvisso även det skapar subjektiva bedömningar. En sund kombination av "uttömande" och "faktaurval" är båda lämpliga ledord som huvudskribenterna redan behärskar i flesta fall - särskilt inom kultur (t.ex. film, musik, spel) och sport. /Mvh Vostok (disk.) 15 april 2024 kl. 14.13 (CEST)
- Jag tror inte att kriteriet har någonting med statusen på artikler gällande "stora ämnen" att göra. Det är väldigt svårt att skriva bra om dem, jag skulle aldrig ge mig på t. ex. sjukdom, och den handlar om ett ämne jag jobbar med och filosoferar över varje dag. Men, det vore för svårt. Draken Bowser (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.55 (CEST)
- Enligt min mening är det inte självklart att utmärkta artiklar är de bästa vi har sett ur alla aspekter. Korta biografier är ofta mer värdefulla för uppslagsverket därför att de är mer lättlästa och kan produceras i större mängd. Det som bedöms vid artikelnomineringar är en typ av kvalitetskriterier. Det finns andra. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.35 (CEST)
- @Boivie Jag håller med om den aspekten. Tyvärr finns många artiklar om "stora" ämnen som är relativt obearbetade, och ibland rent undermåliga. Om det skulle vara lättare att få dem utvalda så skulle det kanske vara en sporre att jobba med dem. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.58 (CEST)
Nominering av utvalda artiklar är en intern process mellan oss själva. För att det skall vara en levande process bör vi inte bli för rigida. Om några tycker det skall vara mycket uttömande för utmärkt och andra inte så hårt, så berikar det processen att denna nyansskiland får finnas kvar. Vi hade tidigare en motsvarande diskussion om hur hårt kräva full källbelläggning eller ej, som mest resulterade i att några som brukade vara med i denna nomineringsprocess lämnade. Lita på våra olika omdömen och tvinga inte alla att resonera på samma sätt.Yger (diskussion) 16 april 2024 kl. 14.48 (CEST)
- Att tolkningen och tillämpningen av reglerna kan skifta ser jag också som en rikedom. Det är att ordalydelsen ändras jag är emot. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 17.27 (CEST)
- Om vi ska diskutera skrivningen tänker jag att vi bör dela frågan i två delar:
- Vilket ord fångar bäst uppdraget att skriva en tillräckligt komplett artikel inom ramen för vårat uppdrag som referensverk? (uttömmande, heltäckande, urval etc.)
- Vilken koncis förtydligande beskrivning ska göra sällskap med ordet?
- Draken Bowser (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.02 (CEST)
- Någon förtydligande beskrivning behövs inte. Det minskar det tolkningsutrymme Yger så förtjänstfullt pekar på. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.52 (CEST)
- "Tillräckligt omfattande för att på ett tydligt sätt inkludera alla större sakuppgifter" Chandra Varena (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.53 (CEST)
- Om vi ska diskutera skrivningen tänker jag att vi bör dela frågan i två delar:
Listor hela vägen redigera
- Veckans tävling!
- Ambition:
- Skapa listor
- Uppdatera listor
- Komplettera listor
- Välkomna och lycka till!
Ön eller øya? redigera
Fick en fråga på min användardiskussion, [4]: På norska ö-namn bör vi skriva -ö eller -øya, som i t ex Barentsö eller Barentsøya? Jag hejar på Barentsö, om inte -øya etablerats. Som i Utøya. LittleGun (diskussion) 15 april 2024 kl. 23.03 (CEST)
- Den normala hanteringen är väl att använda lokalt namn förutom då det finns ett annat etablerat svenskt namn. Jag ser ingen anledning till att göra på något annat sätt för norska öar. Boivie (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.26 (CEST)
- Exakt. Wikipedia ska aldrig vara först med namn på svenska. Finns etablerat svenskt namn ska det användas, annars lokalt namn. Kitayama (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.35 (CEST)
- @VinglandeAnanasen08, diskussionen förs nu här, om du missat det.
- Min åsikt är som de övrigas: finns etablerade svenska namn skall dessa användas som artikelnamn (och det lokala skrivas efter), men saknas svenska namn så skall det utländska, här norska, namnet användas. Vi skall aldrig hitta på egna namn. Adville (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.51 (CEST)
- -øya i de flesta fall alltså. Aningen hårdraget tycker jag, men svaren här är entydiga. Tack för svar! LittleGun (diskussion) 16 april 2024 kl. 11.45 (CEST)
- LittleGun hade redan länkat mig till denna diskussionen, med tack ändå.
- Detta hjälpte avsevärt. Ska nu justera de tidigare misstag som jag i sådana fall gjort i ett par artiklar. VinglandeAnanasen08 (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.21 (CEST)
- I vissa artiklar kanske vi ska skriva X-øya (ålderdomligt X-ö) om praxis har ändrat sig. Per W (diskussion) 16 april 2024 kl. 17.20 (CEST)
- Exakt. Wikipedia ska aldrig vara först med namn på svenska. Finns etablerat svenskt namn ska det användas, annars lokalt namn. Kitayama (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.35 (CEST)
ChatGPT - en föraning om framtiden redigera
Jag frågade ChatGPT vad den kan göra i Wikipediaväg. Börja med att titta på slutet. Det är mer än jag förväntade mig. Och det här är bara början. Det är hög tid att fundera på hur Wikipedia ska samverka med kommande artificiell intelligens. Till nyligen var googling och Wikipedia huvudalternativen Nu har ChatGPT tagit över ungefär hälften av det de två gav mig förut. Ettrig (diskussion) 16 april 2024 kl. 08.38 (CEST)
- Men Chat använder det fakta som står i våra Wikipediaartiklar, så det vi skapat återanvänds på ett6 bra sätt men annorlunda gränssnitt. Det är googling som kan minska kraftigt Yger (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.06 (CEST)
- Det går också bra att prata med ChatGPT på svenska.
- Länk till fråga och svar "Kan du ge mig wikitexten för en Wikipediaartikel om tätorten Köping som passar för svenskspråkiga Wikipedia och som innehåller lämpliga wikilänkar och även kategoriseringar."
- Länk till Sandlådan med ChatGPT:s artikel om tätorten Köping.
- Larske (diskussion) 16 april 2024 kl. 09.12 (CEST)
- Det är inte klokt vad AI kan göra...en artikel med länkar och kategorier och allt. Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.54 (CEST)
- Jag upplever WP som mindre vinklat och mer NPOV än flera av de generativa språkmodellerna, som ofta uppvisar en påfallande slagsida åt vänsterideologi och woke/identitetspolitik. Samtidigt ska vi inte glömma att en del av den "kunskap" som ChatGPT återger är hämtad från WP. FWIlkens (diskussion) 16 april 2024 kl. 16.04 (CEST)
- Noterar ett sakfel i Larskes exempel: "Köping ligger vid södra stranden av Mälaren". Det gör det ju inte. Taxelson (diskussion) 16 april 2024 kl. 22.43 (CEST)
- Min erfarenhet av ChatGPT är att hur bra den fungerar beror mycket på typen av frågor. Den är fantastisk på att beskriva t.ex. naturvetenskapliga processer. Det är sällan jag hittar något fel där (om det är något jag vet själv). Dess svar är också balanserade (det här är viktigt, men tänk på att annat som xx och yy också kan påverka). När det gäller faktafrågor som den om Köping så kan det vara alltifrån lite fel (tror den placerade Lunsen i Enköping när jag frågade) till tämligen bisarrt (när jag frågade om halländsk litteratur så slängde den in lite alla möjliga kända svenska författare och Aniara skulle visst ha någon koppling till den halländska naturen :-D) Gunnar Larsson (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.14 (CEST)
- Chat GPT förstår ju egentligen inte vad den skriver om vilket gör att den ibland missar vansinnigt. Handlar det om områden där det finns gott om texter att luta sig emot kan texten se ganska vettig ut. När den inte har det blir den drastikt sämre, och den börjar hitta på. Så för wikipediaarbete kan jag inte se att den är användbar. Det kan ju dock vara värt att hålla utkik efter användare som ber den skriva artiklar som kan se vettiga ut men innehålla en massa konstigheter. Mest påtagligt att de angivna källorna inte säger vad artikeln anger. FBQ (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.36 (CEST)
- Den kan ju vanligen inte ange källor för sina påståenden, den söker av efter hur saker vanligen beskrivs, främst i korta texter då den annars missar kopplingar, den kan om den uppmanas ange källor men den hämtar inte informationen därifrån vilket ofta blir mycket tydligt. FBQ (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.41 (CEST)
- I en del artiklar som jag har redigerat har det funnits helt felaktiga källor, alltså referenser som handlar om något helt annat (t.ex. en vetenskaplig artikel om kemi i en språkvetenskaplig artikel). Jag har tagit bort källorna och mallat de påståenden som de påstås stödja. Jag inser nu att sådant kan vara tecken på att artikeln är AI-skriven och bör kollas extra noga. Chandra Varena (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.53 (CEST)
- Som jag förstår det så har ChatGPT (åtminstone frivarianten 3.5) inte någon källhantering (se t.ex. [5]). Någon gång då jag frågat efter det har jag fått vad som referenser som inte varit till några riktiga källor, men haft titlar som om de vore bra källor och haft författare som åtminstone ibland varit aktiva inom fältet. Gunnar Larsson (diskussion) 17 april 2024 kl. 08.03 (CEST)
- Den kan ju vanligen inte ange källor för sina påståenden, den söker av efter hur saker vanligen beskrivs, främst i korta texter då den annars missar kopplingar, den kan om den uppmanas ange källor men den hämtar inte informationen därifrån vilket ofta blir mycket tydligt. FBQ (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.41 (CEST)
- Chat GPT förstår ju egentligen inte vad den skriver om vilket gör att den ibland missar vansinnigt. Handlar det om områden där det finns gott om texter att luta sig emot kan texten se ganska vettig ut. När den inte har det blir den drastikt sämre, och den börjar hitta på. Så för wikipediaarbete kan jag inte se att den är användbar. Det kan ju dock vara värt att hålla utkik efter användare som ber den skriva artiklar som kan se vettiga ut men innehålla en massa konstigheter. Mest påtagligt att de angivna källorna inte säger vad artikeln anger. FBQ (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.36 (CEST)
- Min erfarenhet av ChatGPT är att hur bra den fungerar beror mycket på typen av frågor. Den är fantastisk på att beskriva t.ex. naturvetenskapliga processer. Det är sällan jag hittar något fel där (om det är något jag vet själv). Dess svar är också balanserade (det här är viktigt, men tänk på att annat som xx och yy också kan påverka). När det gäller faktafrågor som den om Köping så kan det vara alltifrån lite fel (tror den placerade Lunsen i Enköping när jag frågade) till tämligen bisarrt (när jag frågade om halländsk litteratur så slängde den in lite alla möjliga kända svenska författare och Aniara skulle visst ha någon koppling till den halländska naturen :-D) Gunnar Larsson (diskussion) 17 april 2024 kl. 07.14 (CEST)
- Noterar ett sakfel i Larskes exempel: "Köping ligger vid södra stranden av Mälaren". Det gör det ju inte. Taxelson (diskussion) 16 april 2024 kl. 22.43 (CEST)
- Jag upplever WP som mindre vinklat och mer NPOV än flera av de generativa språkmodellerna, som ofta uppvisar en påfallande slagsida åt vänsterideologi och woke/identitetspolitik. Samtidigt ska vi inte glömma att en del av den "kunskap" som ChatGPT återger är hämtad från WP. FWIlkens (diskussion) 16 april 2024 kl. 16.04 (CEST)
- Det är inte klokt vad AI kan göra...en artikel med länkar och kategorier och allt. Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.54 (CEST)
- Det går också bra att prata med ChatGPT på svenska.
- Jag tänkte mer på framtiden. Internet visade sig ha allvarliga avigsidor. I detta har Wikipedia varit en viktig motvikt med nästan bara fördelar. Det är möjligt att det raseras på kort tid. Wikipedia är en mycket attraktiv plattform för reklam. Hittills har den stått emot. Tänk er en framtid där språkmodeller är ännu mycket bättre än de vi ser nu. Flera företag satsar nu 10 ggr så mycket på nästa version. Tänk er också att någon satsar på att göra en bättre version av Wikipedia med smart och omsorgsfull användning av den förbättrade AIn. De översätter allt som finns till alla viktiga språk, förbättrar där de kan och lägger till ett stort antal artiklar som vi inte har kunnat göra. Användare:Ettrig/MCMCMC går att göra redan nu. Den finns inte på engelska Wikipedia. Se det som en föraning av vad som kan komma. En sådan Wikipedia-efterföljare skulle kunna helt överskugga originalet. Som jag ser det är lösningen att vi lär oss att använda AI för att göra en ännu bättre Wikipedia, så att vi kan fortsätta att hålla den fri från kommersiella krafter och deras skadliga inverkan.--Ettrig (diskussion) 17 april 2024 kl. 12.18 (CEST)
- Kan vi försiktigt utnyttja generativ AI för att systematiskt börja gå igenom Wp-artiklar som markerats som inaktuella? Inaktuellt innehåll är Svwp:s största problem e.m.m. och nu har vi en möjlighet att göra något åt det! Man kan få användbara källhänvisningar både av betalversionen av ChatGPT och av gratisversionen av Edge copilot (f.d. Bing chat) - båda de är baserade på GPT version 4 och kan göra Bing-sökningar. I dagsläget bör man aldrig använda gratisversionen av ChatGPT tycker jag, som är baserad på GPT v3.5, eftersom man inte kan kontrollera källorna då. GPT-användning vid Wikipediaförfattande kräver naturligtvis ändå mer försiktighet och handpåläggning än maskinöversättning av text, men är användbart. Ibland är GPT v4:s källor påhittade så det är nödvändigt att kontrolläsa allt, men påhittade källor blir allt mer ovanliga. Man sparar mycket tid ändå av att den är så bra på att hitta källor och förslå referat som oftast stämmer. GPTv4 kan fortfarande ljuga ihop en betydelse av t.ex. en förkortning, men i ett fall märkte jag att Googles Gemini (chattbot) gjorde mer rätt. Så den är på tillväxt. Man kan be GPTv4 att läsa en viss Wikipediaartikel och ange vad som saknas och bör läggas till. Man kan be den berätta vad som har hänt inom ett område sedan ett datum, t.ex. då Wikipediaartikelns senaste källor publicerades.Tomastvivlaren (diskussion) 17 april 2024 kl. 12.50 (CEST)
Omvänt relevanskriterium för skolor redigera
Jag vill lyfta en ny vinkel på diskussionen om skolor, som kan läsas här ovan:
Våra relevanskriterier är i normalfallet formulerade som stöd för automatisk inkludering, så vi ska slippa långa diskussioner om ämnen som redan godtas genom konsensus och praxis. Därför är de i de allra flesta fall beskrivna i temer av att ämnen som klarar vissa kvantiativa eller på annat sätt tydigt definierade krav ses som relevanta. För alla andra ämnnen finns något som kan liknas vid "fri prövningsrätt", där alla egenskaper som kännetecknar ett ämne kan prövas vad gäller relevans. Det är därför som relevanskontrollerna och SFFR träder in för ämnen som inte listas och kan avgöras genom prövning mot de trubbiga relevanskriterierna, men där det finns skäl att pröva om vi ändå bör betrakta ämnet som relevant.
Jag noterar nu att vi av någon anledning inte tillämpar sådana "positiva" och inkluderande kriterier konsekvent. För när det gäller "grundskolor, förskolor, fritidshem och liknande" är kriteriet negativt: De "anses normalt inte relevanta om de inte skiljer sig från mängden."(min kursivering).
Jag ser två stora brister med detta sätt att formulera kriterierna. 1/ Formuleringen vänder på "bevisbördan". Istället för att med så tydliga ord som möjligt formulera det som gäller beskrivs det som inte gäller. 2/ Det sker dessutom med en forulering som ytterligare förstärker otydligheten: – Om de "inte skiljer sig från mängden".
Jag ska inte utveckla min allmänna kritik mot kriterierna och hur de tillämpas. Den har jag tjatat om många gånger tidigare. Men jag ifrågasätter inkonsekvensen och godtyckligheten i just detta fall. Kriterierna ska underlätta bedömningarna och jag anser att det är viktigt att den prövningen sker i positiv anda. Enbart de ämnen som är uppenbart olämpliga att ha med här bör enligt min mening raderas. Men om vi ska ha kriterier i den form som vi har idag, så bör de åtminstonde vara konsekvent uppbyggda och formulerade. Att något "inte skiljer sig från mängden" är alltför vagt, och dessutom omotiverat. En grundskola bör, liksom så gott som alla andra ämnen här, bedömas på sina egna meriter, inte på att de subjektivt och ytligt sett inte "skiljer sig från andra". Varför ställs det kravet på just grundskolor, som ju ofta kan leva upp till grundförutsättningen att vara etablerade, stabila och synliga ämnen som angår fler än de "närmast berörda"? Med den logiken skulle vi exkludera mängder av "rutinämnen", med personer, platser, växter, asteroider o s v, trots att de ofta är värdfulla och självklara delmängder i det stora och dynamiska uppslagsverket. Janders (diskussion) 17 april 2024 kl. 09.13 (CEST)
- Instämmer med ovanstående! /FredrikT (diskussion) 17 april 2024 kl. 10.03 (CEST)
- Det ligger mycket i det du skriver. Någon påpekade i den förra diskussionen att detta är en rest från den allra tidigaste barndom, då relevansbegreppet inte utmejslats. Och då var irritationen stor över all skolklottrare som skrev en trött rad om sin skola och synen var då att bättre var att skriva en rad om skolan i ortsartikeln. Vi har sedan töjt på begreppet för att vara mer tillåtande, men inte gått i botten med frågan på det sött du anger. Kanske dags göra det, Och ge byggnadens samlingsfunktion och dess arkitektur avgörande parameter, tillsammans med dess beständighet/uppmärksamhet. Men inte all skolor, jämför kyrksal för Stefanus koinonia som var relevant när den var i Sankt Sigfrids kyrka, Stockholm men inte när den använde en mer anonym lokal på Gotlandsgatan. Och som organisation är Stefanus koinonia relevant men inte en mindre skola/förskola i Aspudden Yger (diskussion) 17 april 2024 kl. 10.44 (CEST)
- Jag håller med om att dessa negativt formulerade kriterier är olyckliga och bör revideras, även om praxis i mina ögon alltid väger tyngre. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2024 kl. 13.16 (CEST)
- Jag håller med @Janders om att negativt formulerade kriterier inte är bra. Jag är också tveksam till att icke-formulerad praxis ska väga tyngre än de gemensamt formulerade kriterierna, inte bara i denna utan även i andra frågor. Det riskerar att skapa en känsla av avvisande gentemot användare som är nya eller av andra skäl inte känner till praxis, eller som har en annan tolkning av vilken praxis som finns. Man kan uppleva sig rejält tillplattad när det som man har gjort bryter mot oskrivna regler som bara de mest erfarna känner till. Vi kan inte formulera allt, men jag tycker inte att man ska kunna hänvisa till "regler" som inte finns formulerade och som ibland till och med går emot det som är formulerat. Chandra Varena (diskussion) 17 april 2024 kl. 14.27 (CEST)
- Just när det gäller raderingsfrågor har vi ett forum där sådana tas upp och där det därför kan utkristalliseras en praxis. Att ändra kriterierna utan att det först varit ett antal diskussioner på SFFR anser jag vara direkt olämpligt, däremot är det givetvis önskvärt att det sker en kodifiering när utslaget i en viss riktning är tillräckligt många. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2024 kl. 15.57 (CEST)
- Jag håller med @Janders om att negativt formulerade kriterier inte är bra. Jag är också tveksam till att icke-formulerad praxis ska väga tyngre än de gemensamt formulerade kriterierna, inte bara i denna utan även i andra frågor. Det riskerar att skapa en känsla av avvisande gentemot användare som är nya eller av andra skäl inte känner till praxis, eller som har en annan tolkning av vilken praxis som finns. Man kan uppleva sig rejält tillplattad när det som man har gjort bryter mot oskrivna regler som bara de mest erfarna känner till. Vi kan inte formulera allt, men jag tycker inte att man ska kunna hänvisa till "regler" som inte finns formulerade och som ibland till och med går emot det som är formulerat. Chandra Varena (diskussion) 17 april 2024 kl. 14.27 (CEST)
- Jag håller med om att dessa negativt formulerade kriterier är olyckliga och bör revideras, även om praxis i mina ögon alltid väger tyngre. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2024 kl. 13.16 (CEST)
- Det ligger mycket i det du skriver. Någon påpekade i den förra diskussionen att detta är en rest från den allra tidigaste barndom, då relevansbegreppet inte utmejslats. Och då var irritationen stor över all skolklottrare som skrev en trött rad om sin skola och synen var då att bättre var att skriva en rad om skolan i ortsartikeln. Vi har sedan töjt på begreppet för att vara mer tillåtande, men inte gått i botten med frågan på det sött du anger. Kanske dags göra det, Och ge byggnadens samlingsfunktion och dess arkitektur avgörande parameter, tillsammans med dess beständighet/uppmärksamhet. Men inte all skolor, jämför kyrksal för Stefanus koinonia som var relevant när den var i Sankt Sigfrids kyrka, Stockholm men inte när den använde en mer anonym lokal på Gotlandsgatan. Och som organisation är Stefanus koinonia relevant men inte en mindre skola/förskola i Aspudden Yger (diskussion) 17 april 2024 kl. 10.44 (CEST)
- Jag ser inte riktigt problemet. I princip kan man ju säga att skolorna har samma status som en outgiven författare. Inte relevant per default, men fri prövningsrätt finns alltid. Om det fanns några bra mätvärden (som för författare) så ska vi ju så klart skriva ner dem, men jag kan tänka mig att det finns mängder av saker där det helt enkelt inte finns. Annars kan man ju bara hitta på en ny delmängd av vad som helst och kräva en positiv formulering (till exempel skomodeller). Så i princip skulle jag säga att grunden på svenskspråkiga Wikipedia är en negativ kravformulering, ej relevant tills att det har motbevisats, och vår lista är en kodifiering där vi på grund av omständigheterna har tvingats tänka till och sedan haft förmånen att kunna dokumentera undantag. Listan är alltså undantagen, inte regeln. ♥Ainali diskussionbidrag 17 april 2024 kl. 22.54 (CEST)