Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/Maj

Artikel om Englas mördare?

Namnet på Englas mördare Anders Eklund har redan publicerats i media. Kanske dags för en artikel om honom? Men det finns redan en artikel om en boxare som tyvärr har samma namn. Så hur gör vi för att hålla reda på de båda med detta namn? Boxaren kallas också för Anders Lillen Eklund. Man kanske borde flytta boxaren dit istället? Det namnet är faktiskt enligt pommf när det gäller honom. Men vad ska artikeln om mördaren heta? Anders Eklund (mördare) verkar kanske lite konstigt? Eller kan man kalla en artikel så?--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 14.38 (CEST)

Media och media, Excessen och Aftonbluddret har gjort det. /Yvwv [y'vov] 15 april 2008 kl. 14.45 (CEST)

I sådana här fall skadar det nog inte att vänta tills en eventuell dom vinner laga kraft, innan man skapar en artikel om personen. Vid det tillfället är det nog klarare hur pass relevant en eventuell artikel är, och vilket artikelnamn som passar bäst. --  boivie  ✎ 15 april 2008 kl. 14.53 (CEST)

Det är inte bara kvällstidningar som har det. DN brukar anses vara en seriös tidning och de har publicerat hans namn [1]. Och det är nog bara en tidsfråga till SVT gör det också. Hur som helst är hans namn känt och det lär inte dröja länge förrän all media publicerat hans namn. Hur som helst så är det inte fel om vi redan nu vet hur vi ska göra med hans namn och hur vi ska hålla isär mördaren ifrån den boxare som olyckligtvis råkat ha samma namn. Därför som jag föreslår att boxarens artikel flyttas till Anders Lillen Eklund istället för att undvika olyckliga förväxlingar--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 14.55 (CEST)

Om sidan görs om till en förgreningssida, så kan mördaren omnämnas på den sidan, utan egen artikel tv. Wanpe 15 april 2008 kl. 14.57 (CEST)

Smeknamn brukar vi inte ha i artiklar, däremot artiklar "Anders Eklund (boxare)". Men behövs verkligen artikel om mördaren, räcker inte artikel om mordet för det är ju det som är intressant och inte personernas namn? Tänk om folk tror det är boxaren. Det är det ju inte. Sedan kan vi skriva i artikeln "skall dock ej förväxlas med boxaren" med samma namn. J 1982 15 april 2008 kl. 15.03 (CEST)

Smeknamn finns visst på Wikipedia. För att bara ta ett par exempel så titta på Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren eller Leif "Smoke Rings" Anderson. På samma sätt kunde man kanske döpa artikeln om boxaren till Anders "Lillen" Eklund och på så vis förhoppningsvis undvika att han blir förväxlad med mördaren--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 15.16 (CEST)

I söndags - och precis just nu - var det en intervju med pressombudsmannen Yrsa Stenius om just hur pressen förhåller sig till att namnge brottslingar och - har jag för mig - även brottsoffer. Nyligen har tydligen PO:s årsberättelse utkommit där detta tas upp, och praktiker kritiseras. Stenius sa att det inte var olagligt av en tidning (hur det är för oss är förstås en annan femma) att gå ut med namn, men att om man gör det i all framtid, så väcker man de svåra minnena hos anhöriga, som aldrig känner att de kan gå vidare. Hon sa därför att det kunde vara oetiskt att göra kändisar av brottslingar (mina ord, hon använde andra). Hon nnämnde också internet och forum där det inte finns en redaktör som förhandsgranskar, men jag minns inte vad hon sa, så det var nog inte så viktigt. Ska man ta detta som utgångspunkt, borde vi bli mycket mer restriktiva att ha artiklar både om brottslingar, brott och offer. Detta är en etisk aspekt, och inte den juridiska. Hur det är med den juridiska biten är mycket komplicerat.//--IP 15 april 2008 kl. 15.24 (CEST)

I vilket fall så är 42-åringen inte något ämne för en egen artikel (ännu). Allt som är verifierbart får plats i Englamordet. /Yvwv [y'vov] 15 april 2008 kl. 15.27 (CEST)

I vilket fall har vi en artikel om ett brott vilket väcker svåra minnen hos anhöriga. Bortsett från den juridiska biten. Praxis från NE, Bonniers lexikon, Encyclopedia britannica, etc., ger att det inte är tillräckligt historiskt för att vi ska kunna hävda någon sådan rätt.//--IP 15 april 2008 kl. 15.30 (CEST)

Jag tycker inte ens att vi skall ha artikeln om mordet, och mycket mindre en artikel om mördaren... MiCkE 15 april 2008 kl. 15.32 (CEST)

Jag ifrågasätter inte att det kanske skulle vara för tidigt att göra en artikel om mördaren just nu. Det kanske är helt rätt slutsats just nu. Men trots detta så har namnet på mördaren redan börjat bli känt. Folk som läser Wikipedia kanske söker på mördarens namn och istället kommer till en boxare som förmodligen är en alldeles vanlig hederlig människa som aldrig ens skulle kröka ett hårstrå på ett barn. Därför är det mycket olyckligt att denne boxare råkar ha samma namn som mördaren. Så det är därför jag förespråkar att flytta boxaren till Anders "Lillen" Eklund istället för att skydda boxaren och hans anhöriga från denna olyckliga risk för förväxlingar. Detta kunde man göra redan nu även om vi väntar med att skriva om just mördaren. Det är alltså av hänsyn till boxarens olyckliga situation som jag förespråkar denna artikelflytt--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 15.39 (CEST)

Kalla den då Anders Eklund (boxare). J 1982 15 april 2008 kl. 15.41 (CEST)

Ett förslag skulle kunna vara att flytta artikeln om boxaren till Sten Anders Gunnar Eklund. Det är så han presenterar sig själv i en artikel i SvD [2]--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 15.49 (CEST)

Jag tycker Bruno Rosta har en poäng i förväxlingsfrågan. Jag håller med Micke men tyvärr får vi nog finna oss i situationen nu så det är nog lika bra att göra det bästa av den. Den misstänkte kan jag dock inte i nuläget se hur han kan förtjäna en artikel på Wikipedia. Mitt förslag: Redirect av Anders Eklund till Anders "Lillen" Eklund eftersom boxaren är pommf i båda fallen. Den misstänkte i fallet kommer aldrig någonsin att bli pommf framför en person som har internationella idrottsmeriter av hög klass. Därefter en hänvisning till Englamordet högst upp i den artikeln, utan nämnande av ordet "mördare" eftersom ingen ännu är dömd (Se WP:BLP). //StefanB 15 april 2008 kl. 15.51 (CEST)

Jag genomförde en flytt nu till Anders "Lillen" Eklund och utgick från WP:VD för att få något gjort. Detta kan ju ändras om andra inte är nöjda. Anders Eklund gjorde jag till förgrening också enligt WP:VD. Jag kanska var lite för djärv men avsikten var att jag gjorde detta av hänsyn till boxaren för att undvika olyckliga förväxlingar--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 16.06 (CEST)

Jag gjorde om förgreningen till en transportsida igen. Det framgår av Lillens artikel att han inte har gripits för eller erkänt några barnamord, och transportsidan är WP:POMMF. En hänvisning i hans artikel räcker gott, om det nu är så att mördaren anses vara så känd. —CÆSAR 15 april 2008 kl. 21.12 (CEST)

Jag är lite tveksam till din ändring och återställde med min motivering i Diskussion:Anders "Lillen" Eklund. Min ändring kanske inte är den bästa. Men på något sätt måste det framgå mycket tydligt för den som söker på Anders Eklund för att få information om den misstänkte mördaren och istället kommer till boxaren att det inte rör sig om samma person utan två helt olika personer. Det måste framgå MYCKET tydligt av hänsyn till boxarens olyckliga situation på grund av det gemensamma namnet med den misstänkte mördaren--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 21.28 (CEST)

Bra att det blir lite diskussion om det här! Just nu har vi vad jag vet ingen sida i wikipedia-namnrymden som handlar om hur man skall göra med brott och brottslingar (det finns ett stycke i WP:BLP, men det handlar snarare om hur man gör när kändisar begår brott). Är det kanske läge att skapa WP:Brott eller liknande?

andejons 15 april 2008 kl. 16.23 (CEST)

Ja, det vore nog bra. För fall när brottet i sig är det relevanta skulle det vara bra med en vägledning om vad som bör och inte bör skrivas och när det i så fall kan skrivas. --Njaelkies Lea 15 april 2008 kl. 16.30 (CEST)

Konstig diskussion. Finns det inga andra argument för att Anders Eklund ska få en artikel än att hans namn publicerats i medierna? Det finns massor av personer vars namn tryckts i tidningen men bara det innebär inte att de förtjänar en artikel. /Dewil 15 april 2008 kl. 16.27 (CEST)

Är väl cirka 100 mord i Sverige om året, alla mördare är knappast relevanta. Fallet är relevant pga mediabevakningen, men knappast Anders. \GhostRider♠ 15 april 2008 kl. 16.33 (CEST)

Det handlar snarare om vad han har gjort. Personer som begått vidriga saker kan "förtjäna" en artikel i Wikipedia just för deras vidriga handlingar som blivit välkända. Englas mördare skulle alltså kunna jämföras med Jeffrey Dahmer, Jack Uppskäraren, Thomas Quick eller andra ökända mördare--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 16.35 (CEST)

Mediabevakningen och uppmärksamheten från folk i allmänhet gör honom i min mening relevant, inte nödvändigtvis brotten i sig. Att hans namn står i tidningen har mest betydelse för diskussionen om vi ska ha hans namn eller inte, för relevansen har det inte stor betydelse. --Njaelkies Lea 15 april 2008 kl. 16.37 (CEST)

Är inte alla de som du just räknade upp seriemördare? Kan det inte vara så att de finns med just för det? (Och jag tycker inte att "Anders" ska ha en egen artikel. Inte i närheten.) SKORPAN 15 april 2008 kl. 16.38 (CEST)

Det är knappast för att de just är serimördare som de finns med. Det är nog snarare för att deras mord är välkända. Tony Olsson, Jackie Arklöv och Mattias Flink är andra exempel på välkända mördare som på olika sätt väcker avsky hos folk, men de räknas inte som seriemördare. Det är kanske relevant att ha med mördare som begått handlingar som väcker starka känslor. Mordet på Engla kommer inte glömmas första taget. En mördare som kanske liknar Englas mördare är Ulf Olsson och det finns som alla ser en artikel om honom också--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 16.48 (CEST)

Förstår hur du menar men ärligt talat är jag tveksam till huruvida Ulf Olsson ens ska ha en artikel på svenskspråkiga Wikipedia. SKORPAN 15 april 2008 kl. 20.56 (CEST)

Jag fattar inte varför det ska vara så jäkla bråttom? Det här är fortfarande Wikinews-material. Om ungefär ett år kan vi utvärdera om personen är relevant, är både han och Engla då bortglömda vet vi. Just nu kommer jag inte på exemplet, men vi hittade en uråldrig artikel med ett namn typ "Värdetransportrånet" som ingen kunde koppla med någonting, eftersom det inte framgick mer än när det hände och vad som hände. Det var helt enkelt ingen som mindes något så pass "vanligt" längre. Wikipedia är inte en nyhetssida. /Grillo 15 april 2008 kl. 17.16 (CEST)

Det är ingen alls som sagt att det är bråttom. Läs inläggen ovan så ser du att det inte alls handlar om det och att alla som deltar i diskussionen är beredda på att vänta. Det är andra saker som istället är viktiga här--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 17.19 (CEST)

Jag håller med Grillo. Om det inte är personens artikel som diskuteras här bör den diskussionen föras under en annan rubrik (tex Wikipediadiskussion:Brott. Jag håller dessutom med om att det verkar finnas ett behov av att få skriva journalistiska artiklar istället för encyklopediska. Wikinews är avsett för just det och vi behöver fler skribenter där. /Ainali 15 april 2008 kl. 21.38 (CEST)

Jag har nu skapat Wp:Brott. Självklart är sidan långt ifrån färdig, och är formulerad utifrån min ganska restriktiva inställning, och den kan således behöva förbättras. Jag tycker att en sida som kan klargöra vad det finns, och vad det inte finns, konsensus för vore mycket nyttig, så var djärva!

andejons 15 april 2008 kl. 22.02 (CEST)

Som jag redan nämnt i Diskussion:Anders_"Lillen"_Eklund så sökte jag efter Anders Eklund på Wikipedia för att se om det fanns information om mördaren utan att veta om att det fanns en boxare med samma namn. Som jag ser det blir det alltså bäst med en förgreningssida med en länk till Englamordet och en till boxaren. Alternativt (om man nu vill att man ska komma direkt till boxarens artikel när man söker efter "Anders Eklund") skulle man kunna ha en text överst på boxarens sida: "Ej att förväxla med den misstänkte mördaren av samma namn i Englamordet". /Jiiimbooh 17 april 2008 kl. 13.47 (CEST)

EXAKT

EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (EXAKT) är ett forskningsprojekt om "formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer för lärande" vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås inlett den 1 februari 2008 med tre års finasiering från Vetenskapsrådet. "... Ett par välkända exempel är uppslagsverket Wikipedia och bloggar", säger projektbeskrivningen. Det verkar som om 2008 är året då den akademiska forskningen får upp ögonen för Wikipedia på allvar, och vi har mycket helgläsning att se fram emot. --LA2 17 april 2008 kl. 19.46 (CEST)

Förslag till svar på "Faktafrågor"

Jag har gått på pumpen! (dock inte bybrunnens pump). Jag gav mig in i en faktafrågediskussion efter att endast ha läst tidigare inlägg, alltså utan att ha läst den artikel som innehöll svaret på frågan. Eftersom mitt beteende inte är unikt, så skrev jag ett förslag på Faktafrågors diskussionssida och blev då uppmanad att lägga fram förslaget här på Bybrunnen.

Mitt förslag till ”Rekommendation för svar på faktafrågor” är att första meningen i svaret bör (där så är möjligt) utformas enligt följande: Ett utförligt svar på din fråga finner du här: artikellänk.

Därefter kan (och bör) diskussionen föras som hittills, men sannolikt med färre missförstånd. Jag har också en idé om att den föreslagna meningen kan skrivas ut automatiskt när en fråga har ställts, för att styra svaret. Men där har jag inte fått medhåll ännu.

Med detta överlämnar jag frågan till allmän diskussion. --Elav W 17 april 2008 kl. 22.16 (CEST)

Helgläsning

Den 4 april lade Maria Mattus fram sin doktorsavhandling "De länkade orden: Den digitala arenans dynamik" (fulltext tillgänglig) vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet. Avhandlingen omfattar fyra delstudier, varav den fjärde handlar om Wikipedia. Men huvudämnet för avhandlingen är konflikten mellan sajten Levande historia och det nynazistiska plagiatet Sann historia. "Diskussionen tar upp nyhetsmediernas förhållningssätt till Internet, vad som kan tillskrivas den bakomliggande agendan, samt mediernas påverkan på människor. Dessutom berörs Internets pluralism och hur den kan inverka på sättet att se på 'sanning'. Wikipedia framhålls som en förebild genom att visa på hur engagerade användare tillsammans kan skapa en konkurrenskraftig produkt." Trevlig helg med god läsning! --LA2 11 april 2008 kl. 18.09 (CEST)

Ja, den var intressant. Du vet inte om man kan hitta delstuide 4 i fulltext? /Ainali 13 april 2008 kl. 18.08 (CEST)

Avhandlingens författare meddelar: "Artikeln om Wikipedia är inte publicerad elektroniskt ännu eftersom den inväntar en publicering i tidskriften Nordicom Review. I den tryckta avhandlingen finns den med." Så ge dig till tåls eller se till att ditt universitetsbibliotek beställer ett tryckt exemplar. --LA2 17 april 2008 kl. 23.52 (CEST)

Börja med en/ett

En liten sak jag funderat över: Ska man börja en artikel med en/ett om det är en sak? Båda förekommer, se t ex cykel och duttpenna. --Melo man (Snax! • Va görru!?) 14 april 2008 kl. 20.51 (CEST)

Man bör, tycker jag, skriva så god svenska som möjligt. I de angivna exemplen innebär det att börja med obestämd artikel ("en"). /dcastor 14 april 2008 kl. 21.01 (CEST)

Jag utvecklar mitt svar lite till. I en encyklopedi är det vad ett begrepp står för som är huvudsaken, medan det i en ordbok är begreppet som sådant. En artikel som börjar "Duttpenna är en penna..." ser i mina ögon ut som inledningen på en ordboksdefinition; formuleringen förefaller gå ut på att definiera ordet "duttpenna". Artikelinledningen "En duttpenna är en penna..." sätter ordet i ett semantiskt sammanhang och fungerar bättre för att inleda en beskrivning av duttpennans funktion, historia etcetera, det vill säga encyklopedisk information. /dcastor 14 april 2008 kl. 21.52 (CEST)

Att ha med en/ett tycker jag kommer naturligt om man ska ha med ett verb i första meningen, som ju stilguiden råder. Jag tycker däremot att man kan snåla in på formuleringar som "är namnet på" eller "är en benämning på", som jag har sett ibland, det enkla "är" räcker gott. //Essin 14 april 2008 kl. 21.58 (CEST)

Jag motsätter mig kraftigt postmoderna ansatser att lösa upp genrer. Uppslagsverk och encyclopedier har en litterär form, bland annat att de börjar artikeln med uppslagsordet i fetstil, vanligen följt av kommatecken. Jag reagerar mycket negativt när jag kommer till artiklar som inte följer den encyclopediska genrern.//--IP 15 april 2008 kl. 09.38 (CEST)

Uppslagsverk trycks ofta på papper. Papper kostar pengar, och därför måste man snåla så mycket som möjligt med utrymmet. Databasplats kostar i och för sig också pengar, men långt ifrån lika mycket som papper. Därför behöver vi inte snåla med bokstäverna och kan tillåta oss att skriva hela meningar, skriva ut förkortningar och inte förkorta uppslagsordet med dess första bokstav varje gång det nämns. /Grillo 15 april 2008 kl. 17.20 (CEST)

Det som IP kallar genreupplösning ser jag som anpassning till medium. I ett tryckt uppslagsverk har man dels att ta hänsyn till utrymmeseffektivitet som Grillo anger ovan, men viktigare i just den här frågan är nog att artikelordet inte enbart utgör första ordet i texten, utan även rubrik. När man söker i ett tryckt uppslagsverk fyller det en praktisk funktion för sökningen att varje post börjar med uppslagsordet i fetstil. Den funktionen finns inte på Wikipedia, där sökningen sker maskinellt och inte okulärt. Dessutom står artikelrubriken ovanför texten. /dcastor 15 april 2008 kl. 17.50 (CEST)

Då tycker jag att man antingen följer genrern och använder fetstil som markör, eller slopar den och kan börja ingressen som det behagar. Att ha fetstil som andra eller tredjeord är varken hackat eller malt.//--IP 15 april 2008 kl. 18.28 (CEST)

Jag skulle snarare säga att en praxis där vi både har uppslagsordet fetstilt och som tvunget förstaord är som hängslen och livrem på samma gång. Poängen med fetstil i ett tryckt verk är, som dcastor skriver, att snabbt leda ögat till uppslagsorden. I en artikel om uppslagsordet gör fetstilen att det är lätt att känna igen uppslagsordet även om det inte står först. Däreot ska man inte fyra av en halv mening innan man kommer till uppslagsordet. Redan när det är två ord innan uppslagsordet bör man tänka sig noga för om det verkligen är nödvändigt. I artiklar som även omfattar omdirigeringar från andra artiklar gör fetstilningen(?) att även de omdirigerade uppslagsorden blir lättfunna vilket är i enlighet med WP:POMMF. Se exempelvis Hypermobilitet som sedan även är en redirect från skomakartumme. Jorva 17 april 2008 kl. 22.51 (CEST)

Det hade stilistiskt sett varit bättre med "Hypermobilitet avser /.../" eftersom det är in medias res. Det finns inga aegument för att använda fetstil, eftersom, som Dcastor påpekar, artikelnamnet redan står som rubrik. Notera att det inte förekommer på någon annan språkversion att börja artiklar med artikel och sedan huvudordet i fetstil. Detta är en genrefråga, och en stilistisk.//--IP 17 april 2008 kl. 23.12 (CEST)

Jag vet inte vad "in medias res" betyder - är det att använda aktiv verbform istf passiv? Men "Hypermobilitet avser..." tycker jag inte låter så bra. Bättre med "Begreppet hypermobilitet avser..." och allra bäst med "Hypermobilitet är..."! CalleC 18 april 2008 kl. 09.59 (CEST)

Jag tror att IP i det här fallet avser ungefär "börja med ordet det gäller direkt utan kringsnack", in medias res används vanligen när man ska återberätta något och börjar i mitten istället för kronologiskt. Jag ska passa på att förtydliga mig själv också: Anledningen att jag nämnde artikeln hypermobilitet var för att illustrera hur fetstilning av hänvisade uppslagsord längre ned i texten kan se ut och inte för att inledningen var påtagligt bra eller dålig. Jorva 19 april 2008 kl. 10.26 (CEST)

Att det inte förekommer artiklar som inledds med artikel följt av uppslagsordet i fet stil på andra språkversioner stämmer inte. Många artiklar på de största wikipediorna (en, de och fr) inleds med bestämd artikel utan fet stil. Även obestämd artikel förekommer ganska ofta, t.ex. börjar engelska och tyska wikipediornas artiklar om planeter med "A planet" och "Ein Planet". /EnDumEn ✍ 18 april 2008 kl. 15.28 (CEST)

De har tydligen börjat med det. Jag såg nu att de till och med rekommenderar att börja artiklar: "I filosofin är bevis en term som..." vilket jag tycker ser illa ut. Man kan hellre skriva "Bevis är en filosofisk term som betyder...".//--IP 19 april 2008 kl. 06.04 (CEST)

Jag kollade på ett antal versioner i historiken för både engelska och tyska planetartiklarna. Den engelska började ett tag 2006 med "The International Astronomical Union defines "planet" as", men både före (sen 2001) och efter började alla versioner jag tittade på med "A planet" (utom de allra första som hade "A (major) planet"). På tyska började alla versioner jag såg, utom den allra första, med "Ein Planet". --  boivie  ✎ 19 april 2008 kl. 08.13 (CEST)

Jag har inte läst så mycket naturvetenskapliga artiklar, medger jag, men tyska Substantiv börjar som jag förordar, med fler. Jag motsätter mig era exempel efter att ha läst Åkermalms Modern svenska ett antal gånger, framför allt beträffande att spetsställa vad som inte är artikelämnet som i mitt föregående inlägg.//--IP 19 april 2008 kl. 09.08 (CEST)

Olof Thotell börjar Svensk ordbildningslära (s. 1) med att slå fast att det finns ord i två former: textord och uppslagsformer. Textord är ord som används i en text, och uppslslagsord är orden i grundform, såsom de uppträder i t.ex. lexikon. Som exempel ger han "tavla". Skriver man "En tala" "En tavla" skulle det med Thorells syn innebära att det inte är upslagsord utan textord.//--IP 19 april 2008 kl. 09.58 (CEST)

(Deindenterar) Det handlar nog inte främst om naturvetenskap vs humaniora utan om fysiska ting vs abstrakta begrepp. Sopskyffels syskonartiklar har till exempel artikel före uppslagsordet både på engelska och tyska. Den sista meningen i första stycket i ditt inlägg försår jag faktiskt inte alls; kan du utveckla vad du menar? Thorells/Thotells (känner inte till författaren och vet inte vilken stavning som är den riktiga) rent grammatiska definition är inte särskilt tillämplig i ett uppslagsverk. Många artiklar om djur och växter har pluraländelse och skulle således diskvalificera sig. Jorva 19 april 2008 kl. 10.16 (CEST)

Thorell brukar räknas som en av de främsta språkvetarna i Sverige under 1900-talet, och han har skrivit flera verk som är standardverk, eller kanske snarare regelsamlingar. Jag känner inte till en person med större auktoritet i sådana frågor än han. Han tar f.ö. även verb som exempel på uppslagsord, så din tolkning stämmer inte. Skrivs orden i vad han kallar textform, är det inte uppslagsord utan essäer.//--IP 19 april 2008 kl. 11.03 (CEST)

Hur menar han skall göras med fall som sill och sillfiskar, där skillnaden mellan plural och singular bär på en betydelse?

andejons 19 april 2008 kl. 11.29 (CEST)

Det står inget om det, men antagligen skall plural användas om det är kollektivet som avses.//--IP 19 april 2008 kl. 11.33 (CEST)

Jag tror det följer av Wikipedias samarbetsform att vi inte kan standardisera den här frågan. Förutom rena sabotörer kommer vi alla att formulera oss så som vi anser bäst. I det här fallet anser vi lite olika. Man kan ju ändra lite här och där för att dra åt det håll man tycker är bäst. Men för sämjans skull bör vi avhålla oss från redigeringskrig (förstås). Diskussionen kan ju också fortsätta, men tycks redan ganska låst. --Ettrig 19 april 2008 kl. 12.56 (CEST)

Stor matematikdatabas övergår till fri licens

Den stora bilddatabasen The Oberwolfach Photo Collection med massor av bilder på berömda matematiker har börjat lägga en hel del av sina bilder under den fria licensen CC-by-sa, vilket betyder att vi snart får fler bilder till våra matteartiklar. De som är intresserade av ämnet får gärna botanisera och lägga över de mest relevanta bilderna till Wikimedia Commons. Ni får säkert hjälp av tyskarna.

Det här har skett tack vare förhandlingar mellan Oberwolfach och de:Benutzer:Kmhkmh och Philipp Birken från Wikimedia Deutschland. //Hannibal 18 april 2008 kl. 11.37 (CEST)

Jag vet inte hur insatt du är i skeendet, men borde man inte sätta upp en gemensam commonssida där man kan följa upp arbetet tillsammans? På det slipper varje wikipedia leta själva. Om du vet att det redan finns en sådan sida får du gärna länka till den. //moяlist 19 april 2008 kl. 13.46 (CEST)

Man kan köra http://tools.wikimedia.de/~magnus/fist.php på kategori:matematiker och underkategorier för att se vilka det finns bilder för och vilka som saknas. /Pieter Kuiper 19 april 2008 kl. 16.17 (CEST)

Många bilder har redan laddats upp, men inte kategoriserats i en speciell kategori, något jag nu bett dem göra på de:Portal:Mathematik. //moяlist 19 april 2008 kl. 16.40 (CEST)

Jo jag har knackat på på diverse Commons användarsidor och bett om samma sak. Eftersom jag inte talar tyska så undrar jag om uppladdningen är organiserad via de:Portal:Mathematik/Projekt eller om det bara laddas upp allt eftrsom. /Lokal_Profil 19 april 2008 kl. 17.03 (CEST)

Ok, såg nu att du inte helelr verkar prata tyska. Om någon annan vet så skulle det uppskattas. Skapade commons:Category:Pictures from Oberwolfach Photo Collection åtnminstonne. /Lokal_Profil 19 april 2008 kl. 17.13 (CEST)

Nej, jag talar inte heller tyska, men tack så jättemycket för att du hjälper till! Jag har i alla fall gått igenom listan Pieter Kuiper länkade till nu. Blev ett tjugotal bilder till. //moяlist 19 april 2008 kl. 17.22 (CEST)

Kvalitetsmätningen - april

Nu har det gått ett bra tag sedan förra kvalitetsmätningen, och man kan konstatera att de projekt som sedan startade, som Wikipedia:Projekt wikifiering och Wikipedia:Projekt relevanskontroll har givit goda resultat. Nu kanske det vore dags för fler kvalitetsprojekt, så vi även kan sänka antalet fluffartiklar, antalet som behöver faktakollas, infogas, kvaliteskontrolleras, språkvårdas etc? Tävlingar har också visat sig ge goda resultat. Är det kanske din tur att vara tävlingsledare? Skriv gärna upp din tävling på Wikipedia:Veckans tävling#Kommande tävlingar.Elinnea (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kvalitetskontroll	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ugglan	Ickewiki	Städa	Infoga
28 december	539	355	144	153	198	12	679	342	114	1115	192
26 januari	653	347	154	140	207	13	664	322	114	949	192
20 april	653	375	171	195	214	12	378	341	104	181	260	847

Angående plagiatartiklarna bör dessa ständigt hållas på noll. Radera först, fråga sen, har användaren ordentligt tillstånd kan man alltid återställa. Det är total katastrof att vissa plagiat jag tittat på nu legat här i ett halvår för att ingen vågar radera eftersom "det kan vara den personen som skrivit originalet". Radera plagiat så fort ni ser dem, de får under inga omständigheter ligga på Wikipedia så länge. /Grillo 20 april 2008 kl. 12.39 (CEST)

Då bör någon, t.ex. jag ta tag och fixa åtgärdsmallarna så de inte får sidor som ej är artiklar att dyka upp i kategorierna? Annars så kommer de ligga på ~1... \/_К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 20 april 2008 kl. 12.47 (CEST)

Som Grillo säger borde plagiat ligga på noll då det är upphovsrättsbrott. Nu har vi nästan rensat klart kategorin dock.

Något som jag la märke till när jag fixade ett par artiklar där var att många hade tre-fyra mallar på sig (wikifieringsbehov, språkvård o.s.v.) vilket betyder att om vi fixar alla artiklarna är det färre än vad tabellen ovan visar! Många artiklar finns ju i flera av kategorierna. //moяlist 20 april 2008 kl. 12.52 (CEST)

Jag tycker det är väldigt positivt att se att projekten varit såpass framgångsrika, och håller med om att fler bör skapas, mend tydliga mål och engagerade deltagare. Leo Johannes 20 april 2008 kl. 13.09 (CEST)

Icke-wiki projektet blev ju riktigt bra! Hoppas folk orkar hålla nere artiklarna nu när vi närmar oss 0. Bra upplägg att ansvara för en bokstav, fast det kanske fungerar sämre på vissa andra kategorier där ämneskunskaper är viktigare. --Njaelkies Lea 20 april 2008 kl. 16.02 (CEST)

Klockproblem i versionshistorik av Wahhabism

För några minuter återställde jag en IP-editering i Wahhabism (disk • historik • logg). Den bokfördes med samma kockslag som IP-numrets editering, fast jag gjorde den minst en kvart senare. Mystisk. /Pieter Kuiper 19 april 2008 kl. 18.58 (CEST)

Snabb, snabbare, Pieter.. :) --Njaelkies Lea 19 april 2008 kl. 18.59 (CEST)

Det är visst fler än Pieter som har problem med detta. Kanske skall man lämna in en bugzilla? MiCkE 19 april 2008 kl. 19.30 (CEST)

Stötte på samma sak när jag laddade upp en bild på Commons. Den senare versionen av bilden klassades som uppladdad före den tidigare... Eftersom hitoriken inte riktigt klarade det så trillade den första versionne bort. /Lokal_Profil 19 april 2008 kl. 21.04 (CEST)

Det verkar som om en av servrarnas klocka var felinställd. Det har rättats till nu. MiCkE 21 april 2008 kl. 12.29 (CEST)

Vad kan klassas som en vettig, relevant källa?

Jag lade under gårdagen märke till att några påståenden lades in i artiklar med hänvisning till en källa som visade sig vara en sorts nyhetsblogg där konkreta, kortfattade nyheter presenterades (med källa) parallellt med krönikor av betydligt friare karaktär och utan vettig källhänvisning. Det fick mig att fundera lite på vad vi egentligen bör anse vara en godkänd källa. Har vi några riktlinjer kring detta? - Tournesol 22 april 2008 kl. 11.14 (CEST)

Ja, det finns en hel del nedskrivet i riktlinjen Wikipedia:Källhänvisningar och policyn Wikipedia:Verifierbarhet och på dess diskussionssidor sparade diskussioner runt t.ex privata bloggar, som ofta kan anses ha en mindre auktoritet. Det beror förstås helt vad det handlar om, då en blogg i en del fall kan vara en mycket trovärdig källa (om det handlar om okontroversiell basfakta skriven av någon, som kan förmodas veta).
/Ronny 22 april 2008 kl. 11.38 (CEST)

Många artiklar behöver källor

Källbrist	Fotnoter	Källor	Ospec. källor.
20 april	2998	1784	3

Det finns nästan 3000 artiklar i kategorin Kategori:Artiklar som behöver fotnoter och över 1700 artiklar i kategorin Kategori:Artiklar som behöver källor. Det är många som lägger in dessa mallar, men få som går igenom kategorierna och försöker åtgärda artiklarna med dessa märkningar. Om ett påstående märkts med "källa behövs" och ingen källa läggs till inom rimlig tid borde påståendet tas bort. Dessutom kan det vara lite rörigt med alla dessa mallar och kategorier och det är inte helt tydligt att förstå var de olika mallarna leder. Det finns t.ex {{Källa behövs}}, {{Källor behövs}}, {{Källor}} och {{Fler källor}}. Dessutom finns kategorierna Kategori:Artiklar med ospecificerade källor och Kategori:Artiklar utan fotnoter och mallarna {{Inga fotnoter}} och {{specificera källa}}. Detta skulle behöva struktureras upp och de tusentals artiklarna med dessa märkningar behöver gås igenom. Kanske ett projekt? Tävling? / Elinnea 21 april 2008 kl. 09.25 (CEST)

Jag tror kvalitet/tillförlitlighet handlar om tre saker:

• se till att inte skräp och povpush och marknadsvinklat material smyger sig in. Här tycker jag stordåd har skett i projekten wikifiering och relevanskontroll, dvs vi är på god väg.
• Förstärka artiklarnas kompletthet/ta itu med svaga stubmarkerade artiklar. Här tror jag det behövs fler aktiva ämneskunniga, och att förbättringsprojekt bör drivas ämnesmässigt, se tex Mickes insats inom arkeologi, eller LA2 för småorter i Finland. Det du, Elinnea gjort att föra över stubgrupper till projektsidor är nog det som kan göras just nu generellt. Substubbar ser jag som dels oartiklar (=skräp) och dels ämnesstubbar i likhet med andra stubbar.
• Bristande verifierbarhet av uppgifter i artiklar - svaga källförteckningar. Här är vi på sv:wp klart efter andra wp som tex den engelska, och det vore nog ett mycket bra område att börja jobba med.

Ett projekt tror jag skulle vara bra, där ett första setg blir att reda upp soppan med mallar etc. Tävling tror jag blir en senare grej när det finns lite mer ordning och reda i soppan. Wanpe 21 april 2008 kl. 10.18 (CEST)

Ett alternativ för att ta bort påståendet, kan ibland vara att ta bort mallen "källa behövs". Ofta finns det belägg via wikilänkar eller i språklänkar. Men det finns en starkare mall "ifrågasatt". Vi har nåstan hundra artiklar där den används. Där handlar det nog ofta om ifrågasatt neutralitet och ibland om rena felaktigheter. Jag ska kolla några. /Pieter Kuiper 21 april 2008 kl. 11.03 (CEST)

Ja, ibland sätts de ut på självklara saker, där kan man nog ta bort mallen istället tillsammans med en vettig redigeringskommentar. Men är det inte självklart och det inte verkar enkelt att hitta en källa så tycker jag att vi ska ta bort påståendet rakt av, i alla fall om mallen har legat längre än en månad eller två. Det är bättre utan påstående än ett som mycket väl kan vara felaktigt. Om någon vill lägga tillbaka det igen så får de leta upp en källa först eller eventuellt försöka förklara varför det inte behövs. --Njaelkies Lea 21 april 2008 kl. 11.22 (CEST)

Inom några dagar kommer det en ny databasdump av svenska Wikipedia. De kommer med ungefär en månads mellanrum. Då är det dags att ta ett djupt andetag och läsa "tio tankar om kvalitet" på nytt och se hur långt vi har kommit. Just nu känner jag att det största problemet är alla dessa substubbar. När de minskar, kommer andra problem att bli viktigare. Men jag tror vi har mycket förbättringsarbete kvar att göra på lägre nivåer innan vi börjar ställa frågor på den nivå som antyds av följande två exempel:

Nyligen fick vi en "läsvärd" översättning från engelska av Guldrushen i Kalifornien 1848-49, men återger den artikeln verkligen en neutral historik av händelserna? Den verkar vara USA:s version. Men hur beskrivs händelsen i Mexiko, som ju förlorade Kalifornien i USA:s erövringskrig 1845-48? Källorna och litteraturlistan verkar genomgående ha engelska efternamn. Detta är inte en kritik av översättningen, som är välgjord, utan ett ifrågasättande av den engelska artikeln. Märkligt nog verkar den spanska artikeln också vara en ordagrann översättning av den engelska, med enbart engelskspråkiga litteraturreferenser! Är det inga svenska historiker som skrivit om Guldruschen?

I januari blev artikeln om Erik Gustaf Geijer tio gånger längre än den var tidigare, med flera källhänvisningar till trovärdiga författare. Källorna är huvudsakligen från 1924-1976, och det är ju bättre än Nordisk familjebok, men vad har hänt inom historie- och litteraturforskningen mellan 1976 och 2008? Den artikeln som nu är "utmärkt", håller alla forskare med om att den är utmärkt, eller utmärker den sig enbart genom att vara längre och bättre än andra Wikipedia-artiklar? Här kan vi inte förlita oss på engelska eller tyska Wikipedia, för blott Sverige den svenske Geijer har. Jag har inte svaren, men detta är exempel på högnivåfrågor som vi hade kunnat ställa oss, om vi inte hade substubbar, wikifiering, total frånvaro av källhänvisningar och andra triviala problem att brottas med. --LA2 21 april 2008 kl. 11.47 (CEST)

OT, men artikeln om Geijer är avstämd mot (angivna) källor som används som kurslitteratur i litteraturvetenskap, och dessutom finns anföringar till bl.a. Maja Hagermans Det rena landet, och andra verk som inte anges i själva källförteckningen. Alla noter är heller inte uppförda i källförteckningen.//--IP 21 april 2008 kl. 12.40 (CEST)

Låt oss fortsätta den diskussionen på diskussion:Erik Gustaf Geijer! Att jag nämnde detta här och nu var enbart för att illustrera vilken sorts frågor jag önskar att vi kunde ge oss hän åt, i stället för att behöva städa stubbar och annat tråkigt. --LA2 21 april 2008 kl. 13.02 (CEST)

Jag tycker att det låter som ett bra initiativ, oavsett om det blir i tävlingsform eller något annat. Ett tips till de som kommer att engagera sig är att försöka prioritera och åtgärda de gravaste bristerna först. En kort artikel om ett vardagsföremål som finns i de flesta hem är IMO inte i lika stort behov av källredovisning som en längre artikel om ett historiskt skeende även om de är uppmärkta med samma mall. Jorva 21 april 2008 kl. 12.37 (CEST)

Jag upplever flera inlägg ovan som utanför ämnet. Vi har flera problem och prioriteringsordningen får varje användare välja själv. Den som tycker att prioriteringen är felaktig behöver inte delta i diskussionen. Ett stort problem med källa behövs-mallarna är att de används felaktigt. Man behöver inte övernotera en artikel där självklarheter förekommer, man behöver det vill säga inte sätta en not efter "Stockholm är Sveriges huvudstad", där räcker det med en allmän hänvisning längst ner i artikeln till exempelvis nån lärobok i Sveriges geografi, eller så stuntar man helt i källhänvisning, eftersom det är en självklarhet. Exempel på en övernoterad artikel är Nanjie och Sibel Redzep, som knappt går att läsa pga alla noter. Den senare artikeln är dessutom så pass allmänt hållen att källhänvisningar inte behöver anges på det sättet, varenda en som sett Idol vet ju ändå att det stämmer. Informationen ska gå att verifiera, men det kan göras då behov uppstår, exempelvis då fakta ifrågasätts. Speciellt på enwp är övernotering ett problem eftersom de inte har funktionen som vi har som drar ihop raderna, så där har var och varannan rad i många artiklar en och en halva radavstånd, vilket gör att man blandar ihop styckeändringar med vanliga radbrytningar. /Grillo 21 april 2008 kl. 20.54 (CEST)

Har vi några riktlinjer över "korrekt" källhänvisande? Personligen föredrar jag källor när det rör sig om tex citat, specifika sifferuppgifter (jag vill veta varifrån befolkningssiffra X kommer ifrån) och generellt sådant som kan ifrågasättas eller som är oklart. Exempelvis är ju födelsedatum ofta inte alls så självklara som man kan tro. Förutom detta så ser jag också gärna källhänvisningar när det rör sig om större resonemang "X gjorde Y på grund av Z" - detta är ju inget artikelförfattaren själv ska ha kommit på. --Bomkia 22 april 2008 kl. 09.25 (CEST)

Här måste jag tyvärr säga att jag absolut inte håller med dig Grillo! Nanjie och Sibel Redzep ser jag snarast som föredömen! Fakta som i alla fall inte är självklar för mig (jag är tyvärr inte alls så insatt i kinesiska byar som jag borde:) (eller för den delen Idol) vederläggs med källor. Endast genom god källhänvisning går det ju att kontrollera att information i en text stämmer. Att det däremot inte har gått att finna igen en heltäckande källa som täcker upp större delen av texten är ju förstås synd, men det är knappast något man kan kritisera. Det enda detta pekar på är ju att ordentligt arbete har lagts ned. Så mycket sämre blir inte läsbarheten, men däremot blir tilliten till artikeln oerhört mycket större. Självklarheter behöver man inte källbelägga, men vad är självklart? Hellre en extra not än en för lite. Då slipper vi att folk smyger in fel som inte upptäcks på lång tid. Jopparn 22 april 2008 kl. 19.01 (CEST)

Håller med Jopparn. Det är ju inte alla som tittar på t.ex Idol eller för den delen har koll på andra saker som för många är självklara, kanske framför allt inom populärkulturen. Bara för att (gissningsvis) majoriteten av de som skriver här är 15-40 år så bör ju artiklarna vara utformade så att alla kan läsa och verifiera dem. //FredrikLähnn (Feffe) 22 april 2008 kl. 19.38 (CEST)

Ibland finns det dock för många referenser. Artikeln Aspergers syndrom har 125 referenser (det är en översättning från enwp). /Pieter Kuiper 23 april 2008 kl. 09.13 (CEST)

Ny användarmall: Användare Wikipedia

Jag har nu gjort en användarversion av huvudsidaintrot. Den placeras högst upp på användarens sida (se exempel). Titta gärna på den här och kolla gärna på kodningen för mallen och se om jag har gjort något fel. /Poxnar 21 april 2008 kl. 19.00 (CEST)

Hmm, den sista förstår jag inte. Är den tänkt att göra något speciellt förutom att bara kategorisera användarsidan? –dMoberg 21 april 2008 kl. 18.52 (CEST)

Ja, det var tänkt att användaren skulle hamna i den kategorin (Kategori:Wikipedia:Användare) när dem lägger in mallen på deras sida. /Poxnar 21 april 2008 kl. 19.00 (CEST)

En närbesläktad, eller åtminstone namnlik, användarmall är {{Wikipediaanvändare}}. Den placerar inte användaren i någon kategori, men kanske borde? --MagnusA 21 april 2008 kl. 19.27 (CEST)

Ja jag vet inte, en kategori med alla användare känns lite värdelöst på något sätt, men jag bryr mig inte. Jag tycker mallarna är ganska olika, så det kan nog finnas intresse för att ha kvar båda. Om nu inte alla vill slå ihop dem... –dMoberg 21 april 2008 kl. 20.32 (CEST)

Alla användare finns ju redan på specialsidorna så en kategori känns ju rätt överflödig... /NatoX 21 april 2008 kl. 20.40 (CEST)

Ja en kategori kanske var lite onödigt. /Poxnar 21 april 2008 kl. 20.43 (CEST)

Eller alltså, kategorin finns ju, men det känns lite onödigt att befolka den; inte för att jag tror någon tar direkt illa upp men... (Mallen inkluderar åtminstone kategoriseringen korrekt nu) –dMoberg 21 april 2008 kl. 20.45 (CEST)

Vad skall {{Användare Wikipedia}} vara bra för? Jag tycker den känns aningen överflödig. --Petter 22 april 2008 kl. 07.12 (CEST)

Det var bara en mall som man kan ha som en slags välkomning till användarens sida. Jag gjorde en version av huvudsidans intro. /Poxnar 22 april 2008 kl. 15.07 (CEST)

Det finns en hel uppsjö av välkomstmallar, så ännu en gör nog ingen skada. De läggs dock normalt på användarens diskussionsida och inte på användarens "huvudsida". Jag fick själv en sådan "välkommen" när jag kom och det kändes väldigt trevligt, så någon form av "hej, jag ser att du är ny här" är bara bra tycker jag.. :-) --MagnusA 23 april 2008 kl. 09.35 (CEST)

Anledningen till att den här är menad att ha på "huvudsidan" och inte diskussionsidan är för att det är en version av huvudsidaintrot och den mallen används ju på huvudsidan inte på huvudsidans diskussion. /Poxnar 23 april 2008 kl. 15.35 (CEST)

Pettern och Magnus -> Poxnar har nog helt enkelt gjort en mall att lägga högst upp på sin användarsida. Det är ganska vanligt och jag har också byggt upp min användarsida med hjälp av mallar. Det vanliga är dock att sådana mallar läggs i den egna anvädnarnamnrymnden och inte i den almänna mallnamnrymden. Poxnar vill nog bara meddeala att h*n tillverkat mallen och att andra var välkomna att använda den om så önskas. MiCkE 23 april 2008 kl. 16.01 (CEST)

Aah, that makes sense... jag hängde upp mig på orden "som en slags välkomning". Så det kan bli. :-) --MagnusA 23 april 2008 kl. 16.12 (CEST)

Micke -> Du har helt rätt./Poxnar 23 april 2008 kl. 16.19 (CEST)

Markering av omdirigerade ord i artikeln

I diskussionen "börja med en/ett" ovan nämndes fetstilning av "skomakartumme" i hypermobilitet, eftersom skomakartumme är en omdirigering till hypermobilitet. Detta är inte praxis vad jag vet. Borde det bli det? Jag är lite skeptisk. En massa fetstilade ord i artiklar för att de är omdirigeringar till artikeln lär leda till att folk börjar fetstila alla ord som de uppfattar som "viktiga" - för inte går alla in i "vad länkar hit" och ser att det fetstilade är omdirigeringar. Man ser ändå sånt ibland, att alla "viktiga ord" fetstilas eller kursiveras. Om artikeln däremot har flera underrubriker, kan omdirigeringen gärna länkas till rätt underrubrik, exempelvis #REDIRECT[[Hypermobilitet#Typer av hypermobilitet]]. // habj 22 april 2008 kl. 12.18 (CEST)

Jag tycker man kan ha feta ord i artikeln, men däremot tycker jag att man alltid ska skriva olika namn med fetstil, t ex Klasstimme eller klasstund är en..... --Meloman 22 april 2008 kl. 12.30 (CEST)

Fetstilningar och kursiveringar av "viktiga" ord i den löpande texten är IMO ett oskick och bör inte förekomma eftersom det stör flödet i läsningen. Jag håller med Habj om att omdirigeringar gärna kan länkas till en underrubrik, särskilt i långa artiklar.Sjö 22 april 2008 kl. 12.33 (CEST)

Fetstil bör i min mening användas för just alternativa namn, men annan fetstil i löptexten brukar jag normalt sett ta bort. --Njaelkies Lea 22 april 2008 kl. 12.51 (CEST)

(redigeringskonflikt) Om det är en väsentlig omdirigering, som t ex Skomakartumme->Hypermobilitet, och inte en stavningsvariant eller en ren synonym tycker jag att man kan fetstila även det omdirigerade uppslagsordet. Däremot kan jag hålla med om att man i möjligaste mån bör låta den typen av omdirigeringar utgöra egna avsnitt eller åtminstone egna stycken där ordet står i början på en rad. Vill man markera andra viktiga ord i artikeln kan man använda kursivstil. Jorva 22 april 2008 kl. 12.56 (CEST)

Jag kör aldrig med fetstil i löpande text, men ibland med kursiv. Ett exempel är artikeln Vevhusventilation, andra stycket, där jag kursiverade orden öppen respektive sluten för att markera att det var två principiellt olika sätt att utforma konstruktionen. Kanske kommer inspirationen från de äldre fackböcker jag har läst och som förklarar så bra. CalleC 23 april 2008 kl. 10.01 (CEST)

Jag anser att fetstil i en artikel kan användas för alternativa namn, och för begrepp som är omdirigerade till artikeln själv - i de fall då de bäst beskrivs i samma artikel (exempel egenvektor, egenvärde). Annars bör fetstl undvikas. /Yvwv [y'vov] 22 april 2008 kl. 20.09 (CEST)

Jag har konsekvent använt felstilsmarkering för ord som omdirigeras till den aktuella artikeln. Eftersom artikelns namn alltid (?) fetstilsmarkeras är det det naturligt att även fetstilsmarkera andra ord som omdirigeras till artikeln. Det blir en signal till läsare och redigerare av artiklen att artiklen beskriver flera olika närliggande begrepp. Ett exempel på en sådan artikel: Meromiktisk. --Kr-val 23 april 2008 kl. 11.39 (CEST)

Jag gjorde också så tidigare, men det blir ohållbart när exempelvis 20 bynamn, efter ihopslagning av substubbar, redirectar till en kommunartikel där det finns en lista över byar. Vad sägs om en tumregel om högst cirka 5 fetstilade ord per artikel, så får man använda dem till det som passar bäst? Ibland passar kursivering bättre. Jag har såg någon artikel med 15-20 fetstilade ord utströdda i texten och det ser ju inte bra ut. Tyvärr minns jag inte nu vilken artikel det var. --LA2 23 april 2008 kl. 16.54 (CEST)

Jag instämmer med Sjö och Njaelkies Lea. Leo Johannes 23 april 2008 kl. 17.05 (CEST)

Fetmarkering är väl endast till hjälp om man kan se det när man direkt kommer in på sidan. Om det nämns i de inledande styckena kan det nog fetstilas, annars bör man se till att rubrikerna hjälper en så att man kan hitta rätt. Om man sökt efter något obskyrt geografiskt namn bör det framgå var de finns listade i artikeln. Andra omdirigeringar bör förmodligen ha en egen rubrik (t.ex. sjunde korståget).

andejons 23 april 2008 kl. 17.22 (CEST)

Britannica WebShare

När folk frågar varför Wikipedia behövs, och den frågan får jag ofta, har jag brukat svara att man från webbsajter, bloggar, e-post kan länka till artiklar i Wikipedia, för man vet att den som kan klicka på länken också får läsa artikeln. Så är ju inte fallet med Nationalencyklopedin, för NE.se släpper bara in den som har ett betalt abonnemang, privat eller genom skolan, biblioteket eller arbetsgivaren. Men kanske måste jag börja omformulera det svaret. För nu har Encyclopædica Britannica lanserat tjänsten WebShare, som innebär att en bloggare eller sajtägare som registrerar sig hos Britannica.com (och gratis får tillgång till hela innehållet) kan länka till artiklar där och då får bloggens läsare också läsa den artikeln. Men givetvis inte nästa artikel. I brist på spännande initiativ från NE får vi hålla ögonen på vad EB hittar på. Det vore intressant att veta om Britannica-artiklarna också blir synliga i Google-cachen. --LA2 23 april 2008 kl. 14.31 (CEST)

Avsluta medlemsskap

Hur gör man för att definitivt avsluta sitt konto? Jag inser att man inte kan göra alla sina inlägg, redigeringar och artiklar ogjorda och det är inte en fråga om att det är något fel på mitt alias, men jag vill att eventuella läsare skall förstå att mitt alias, Qlaz, har lämnat Wikipedia. --Qlaz 23 april 2008 kl. 20.52 (CEST)

Om du vill kan jag ta bort sidan Användare:Qlaz. Mer tror jag inte man kan göra. --Andreas Rejbrand 23 april 2008 kl. 21.01 (CEST)

Det låter bra, Andreas. Det stör mig inte om mitt alias står kvar. Jag önskar bara att eventuella läsare skall veta att jag inte längre är en medarbetare och vill att mitt alias och mitt lösenord annulleras. --217.210.126.183 23 april 2008 kl. 22.11 (CEST)

Frågan är om inte det framgår tydligare med den nuvarande texten på Användare:Qlaz än med en icke-existerande sida? --Andreas Rejbrand 23 april 2008 kl. 22.56 (CEST)

Det som kan göras är i stort sett att du kan lämna ett meddelande på din användarsida om att du lämnat. Om du inte längre vill att ditt användarnamn skall finnas kvar kan kontot döpas, dock kommer alla dina bidrag att omattribueras till det nya användarnamnet så det kanske inte är särskillt mycket till hjälp i det här fallet. Annars kan dina användarsida raderas, som Andreas säger. MiCkE 23 april 2008 kl. 21.06 (CEST)

Exakt så, observera också att Qlaz' bidrag dessutom är skrivna under Wikipedia:GNU FDL --Rosp 23 april 2008 kl. 21.16 (CEST)

Innan jag hette Poxnar hade jag en användare som hette Filip93, eftersom jag inte använder filip93 längre gjorde jag så här /Poxnar 23 april 2008 kl. 21.13 (CEST)

Den som önskar avlägsna ett nick från wikipedia, som används i andra sammanhang, kan byta användarnamn och sedan länka om överallt där nicket används. Se Wikipedia:Rätt att försvinna. // habj 24 april 2008 kl. 08.36 (CEST)

Wikipedia på andra språk

det står "Upplagor med mer än 250 000 artiklar" det borde stå FLER istället för MER. Dessutom så har svenskan fler än 250 000 och inte fler än 100 000 193.183.209.240 24 april 2008 kl. 18.08 (CEST)

Svenskan är inte med i listan, eftersom den endast listar andra språk. Annars håller jag med och har ändrat i enlighet med förslaget. -- JIESDEO 24 april 2008 kl. 18.36 (CEST)

Det var visst inte jag, utan Micke, som ändrade. Men ändå. -- JIESDEO 24 april 2008 kl. 18.37 (CEST)

Please fix Mankell

http://sv.wikipedia.org/wiki/Henning_Mankell vandalism

 Fixat MiCkE 24 april 2008 kl. 19.37 (CEST)

tor-proxies

På senaste har en mängd redigeringskrig och annan oönskad verksamhet försegått via Tor-nätet. Dessa blockeras nu snabbt antingen gm anmälan på WP:BOÅ eller genom att administratör själv ser missbruket och blockerar. Det finns dock ett problem med detta: Tor används till att anonymisera trafik för t ex motståndare till diktaturer och brottslighet. Dessa goda syften försvåras genom att nätet missbrukas av troll. Jag har själv deltagit med en router i tor-nätet men kan inte göra det längre eftersom jag isf kanske fåR problem att redigera här (kan jag redigera via en blockerad proxy om jag är inloggad?). Tyvärr så finns det väl ingen lösning på problemet så länge dessa snorisar sätter sina egna egon före kampen mot förtryck och övergrepp. Reflektioner? - Gthyni 17 april 2008 kl. 13.14 (CEST)

Reflektion kolon (som Percy Nilegård skulle sagt), att blockera proxys är det enda val vi har. Nog för att tekniken är bra för personer som lever i diktaturer, men problemet med troll känns värre. Särskilt på SVWP som förmodligen inte drar så jättemycket trafik från länder med nätcensur, kan vara en mer aktuell fråga för ENWP »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 17 april 2008 kl. 13.18 (CEST)

Nog drabbar det den engelskspråkiga världen också om torproxierna blockeras här. Då kan de inte användas av exempelvis diktaturmotståndare som vill nå ut via dessa IP-nummer till andra delar av internet än SVWP. Fiction 17 april 2008 kl. 13.24 (CEST)

Jag tror att Fiction har missupfattat hur saker och ting funkar. Våra blockeringar, som vi gör här har bara giltighet på sv.wiki. I övrigt håller jag med Notwist. MiCkE 17 april 2008 kl. 13.30 (CEST)

Det har gjorts försök med TOR-blockeringsrobotar som ansluter till TOR och kollar vilka noder som finns och sedan loggar in på wikipedia (som administratör) och blockerar ip-adresserna kortvarigt. (TOR-nätverket fungerar så att det har en mängd "utgångar" från varierande ip-adresser - dessa växlar ständigt och nya kommer till hela tiden). Jag tror inte det vore mödan värt att införa en sådan här. På svenskspråkiga wikipedia rör det sig om ett fåtal personer som saboterar. Lyckades man hålla TOR fullständigt blockerat skulle de bara använda någon annan typ av proxies. Däremot påverkar deras blockering på svenskspråkiga Wikipedia inte människors möjlighet att använda dem för legitima saker - utom just om de vill redigera här. 81.232.56.250 17 april 2008 kl. 13.33 (CEST)

Vill förtydliga mig lite: det är inte den direkta konskevensen jag syftar på utan att den indirekta. Personer som kör tor-routers kan också vara personer som redigerar olika WPs. Om tor-router försvårar deras jobb på WP så tvingas de stänga av router och tor-nätet tar på så sätt skada (färre noder) vilket minskar dess användbarhet för legitima syften. Jag tror inte det finns någon enkel lösning, ville bara peka på att det finns ett problem. - Gthyni 17 april 2008 kl. 13.42 (CEST)

PS går det att redigera inloggad från en blockad ip-adress?

En blockad IP-adress är just vad den är, blockad. Det går inte att redigera från den då. Fiction 17 april 2008 kl. 13.46 (CEST)

Sen är ett nummer som är blockerat här fortfarande användbart på andra sajter. Fiction 17 april 2008 kl. 13.49 (CEST)

Det går att "softblocka" så att redan registrerade konton kan redigera och det går också att låta bli att automatiskt blockera alla användare av ett ip-nummer. Det är upp till den blockerande administartören att bedömma vilken typ av block som är lämpligt i varje enskilt fall. Att det är tor-utgångar kan ju vara en del i bedömningen, som jag tror även fortsättningsvis måste göras från fall till fall. MiCkE 17 april 2008 kl. 13.47 (CEST)

När man ska blockera en ip-adress så är rutan "Blockera endast oinloggade användare" för-ikryssad. Så, om den som blockerar inte tar bort det krysset, så ska det vara lugnt för inloggade användare. Även rutan "Förhindra skapande av användarkonton" är för-ikryssad. Är det någon som vet om det förhindrandet gäller lika länge som blockeringstiden? --  boivie  ✎ 17 april 2008 kl. 14.31 (CEST)

Jupp, längden på förhindrat kontoskapande är den samma som längden för blockering (läs mer på m:Help:Block and unblock#Blocking options). MiCkE 17 april 2008 kl. 15.11 (CEST)

Om blockeringen alltså tillåter att registrerade användare redigerar och att det går att skapa nya konton skulle det alltså inte vara något problem för seriösa användare, varken direkt eller indirekt?Sjö 17 april 2008 kl. 20.23 (CEST)

Jag skulle gärna se en sådan robot som mjukblockerar TOR-noder. Visserligen finns det andra proxymetoder men som jag förstår det är de inte lika lätta att använda. Om det går att skapa nya användarkonton och att redigera som inloggad kan jag inte se att det skulle vara något problem för seriösa användare.Sjö 25 april 2008 kl. 13.47 (CEST)

Skiljedomskommittén

Vad ska vi göra åt Skilkom? Enligt valschemat kan vi i maj välja in sex nya ledamöter, om det finns några som är villiga och har förtroende. Men vill vi egentligen ha en skilkom? Det senaste halvåret har inga ärenden kommit till skilkom, och det är väl bra. Men det kanske ändå kan vara bra att det finns en skilkom att vända sig till, om det skulle komma upp några svåra ärenden framöver. Eller om någon skulle börja missbruka administratörverktygen, så det behövs en akutavsättning. I så fall behöver vi några som är villiga att ställa upp och finnas tillhands när det behövs.

Det har även funnits kritik mot kommitténs arbete, eller brist på arbete. Ledamöterna har uppgett att de efter den kritiken har strukturerat upp arbetssätten, men eftersom ärenden saknats vet vi inte om det gett något resultat.

Vid de senaste valen så har det varit ont om kandidater. Det kan delvis bero på att det är en otacksam uppgift. Men jag har ett förslag på ändring av reglerna som i alla fall gör fler valbara. Tidigare har en användare bara kunnat ha ett av uppdragen skiljeman, ip-kontrollant och byråkrat. Jag föreslår att den regeln ändras till att varje användare högst kan ha två av uppdragen skiljeman, ip-kontrollant, byråkrat och oversightare. Det skulle göra att alla användare utom Caesar är valbara till Skilkom. --  boivie  ✎ 22 april 2008 kl. 12.53 (CEST)

Administratörer som missbrukar verktygen kan avsättas av en Steward. Det känns onödigt att lägga tid på att välja ledamöter till Skilkom igen. Bättre att vi lägger ned (dys)funktionen nu, det är dumt att upprätthålla en illusion av att vi har en yttersta konflikthanteringsfunktion, när vi i själva verket inte har det. MiCkE 22 april 2008 kl. 14.49 (CEST)

Jag yrkar för en sista period, och att Caesar får vara valbar. Om inga konflikter kommer dit, vet vi inte om det funkar. Skulle vi inte klara att fylla nu, kan vi lägga ner, men en sista gång är värt ett försök._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 22 april 2008 kl. 16.05 (CEST)

Det finns inget egenintresse i att låta Caesar vara valbar till skiljedomskommittén, ty han kommer inte att ställa upp. Däremot kan man vara emot regeln om max två uppdrag (utöver admin). En övre gräns är bra för att sprida makten bland flera personer. Även om skilkom avvecklas så är regeländringen intressant. Själv riskerar jag att bli regelvidrig om oversight inkluderas i listan över uppdrag som en person endast får ha ett av, men fler än två tror jag inte är nyttigt för Wikipedia. —CÆSAR 22 april 2008 kl. 16.44 (CEST)

Behövs verkligen nio ordinarie, jämbördiga ledamöter om det är så glest mellan fallen? Skulle det hjälpa att ha ett mindre gäng ordinarie, som ersätts av suppleanter om de ordinarie skulle vara jäviga, upptagna eller på annat sätt förhindrade? /Yvwv [y'vov] 22 april 2008 kl. 20.14 (CEST)

Personligen tycker jag att vi lika gärna kan avskaffa SKILKOM, det är ju i praktiken redan avskaffat. /Grillo 23 april 2008 kl. 04.26 (CEST)

SKILKOM är död, länge leve SKILKOM. Museummmärk. // habj 23 april 2008 kl. 07.06 (CEST)

Hur sker egentligen konflikthanteringen på svenska Wikipedia? Det verkar som om man i början kopierade olika idéer från engelska Wikipedia såsom WP:BOK och WP:SKILKOM. WP:BOK avskaffades sedan eftersom man ansåg att den riskerade att blåsa upp konflikter i stället för att lösa dem. WP:SKILKOM har nu varit inaktivt ett längre tag då inga ärenden förts dit. -- Som jag ser tillvägagångssättet så fungerar, precis som på engelska Wikipedia, aktiva administratörer, som en viktig del i konflikthanteringen. I självklara fall varnas och slutligen blockeras användare. Mindre självklara fall tas upp på WP:BOÅ, där dock diskussioner inte ska ske. Det känns här som om man i praktiken har minskat på diskussionsmöjligheterna, och i praktiken har överfört beslut om avvägningarna till administratörerna. Om min analys är korrekt så förklarar det också varför inga anmälningar till WP:SKILKOM sker - eftersom administratörerna är betydligt mer aktiva/tuffa än på engelska Wikipedia. En användare som här blockeras av administratörerna skulle alltså på engelska Wikipedia i stället efter en misslyckad WP:BOK ha anmälts till skiljedomskommittén. Detta är dock endast hypoteser, eftersom jag inte varit tillräckligt aktiv på engelska WP för att kunna göra en bra jämförelse. Ulner 23 april 2008 kl. 23.17 (CEST)

Av erfarenhet kan jag säga att vi på svenska Wikipedia är mycket fega med blockeringar mot andra än rena klottrare. Jag var till och med nära att förlora mitt adminskap för att jag vågade ta sådana svåra beslut. Jag tycker att konfliktlösningen i dagsläget funkar bra, vi har inte så många längre (skönt det), och vi har blivit bättre på att "ta bort" konflikterna genom att blockera bråkstakar. Problemet är när folk börjar protestera mot att bråkstakar blockeras, eftersom de missförstår Wikipdedias syfte. Vårt syfte är inte att vara en demokrati där alla får säga sitt, vårt syfte är att skriva ett uppslagsverk. Då får man räkna med att man åker ut om man inte är beredd att följa de simpla krav som ställs. /Grillo 23 april 2008 kl. 23.53 (CEST)

Jag har aldrig påstått att Wikipedia bör vara en demokrati där alla får säga sitt, utan håller helt med att syftet är att skriva ett (neutralt) uppslagsverk. Problemet är risken att blockerandet av användare i praktiken leder till att uppslagsverket inte blir neutralt. Då vi inte har någon skiljedomskommitté där olika argument behandlas någorlunda utförligt för/emot en blockering, och användarens bidrag noggrannt gås igenom, ser jag det som viktigt att någon ibland ställer upp till försvar för den som blockeras. Hur kan vi garantera att någon inte stämplas som "bråkstake" bara för att den personen har avvikande politisk uppfattning än Wikipedia-gemenskapen?

Låt mig ta ett konkret exempel. Nyligen blockerades en användare som bland annat genomfört ett antal återställningar av öppna proxies. Här tolkades återställningarna av redigeringar av öppna proxies som ett deltagande i ett redigeringskrig. Om någon annan gjort dessa återställningar får man misstanken att allt hade tolkats i ett annat ljus. Jag är för någon form av nödventil för att man inte blockeras felaktigt. En sådan nödventil anser jag skiljedomskommittén bör vara. Ulner 24 april 2008 kl. 00.19 (CEST)

Ja, är det skrivet från en proxy så är det bara att återställa, utan att läsa vad som skrivits. Tor skall hållas kort. 61.183.213.18 24 april 2008 kl. 00.31 (CEST)

Vad jag har hört från Wikipedia på engelska har skiljedomskommittén där gjort att administratörerna successivt blivit snabbare på att blockera användare som tar upp mer av andras tid än vad de tillför, eftersom skiljedomskommittén har satt en ny standard för vilka blockeringar som kan utfärdas. Kanske är det motsvarande utveckling vi ser här, men från en annan utgångsnivå. De sidor för konflikthantering som för närvarande används är väl inte helt optimala, och en skiljedomskommitté skulle nog kunna vara bra för "inpyrda" fall, men då krävs det att

• Wikipediagemenskapen har förtroende för skiljedomskommittén som institution och tar upp fall där när det behövs
• det finns åtminstone säg fem användare som är beredda att ta på sig det hårda och ofta otacksamma arbete som det innebär att sitta i skiljedomskommittén, och har stöd från Wikipediagemenskapen i detta.

Om inte dessa två villkor är uppfyllda, och jag anser att de inte har varit det de senaste månaderna, är det bättre att vi konstaterar att vi för tillfället inte har någon skiljedomskommitté alls än att vi uppger att vi har en, även om den i praktiken inte fyller någon funktion. //Essin 24 april 2008 kl. 00.32 (CEST)

Det låter ju inte helt fel med resonomanget med säkerhetsventilen, alltså med en sorts instans som vid behov kan titta lite närmare på de ibland subjektiva eller rent tveksamma blockeringarna som kan utföras av lite "krigsskadade" admins. En sådan instans måste dock kunna uppbåda ett helt annat mod och handlingskraft för att gå emot välmenande admins (som tror att de gör rätt), än vad dessa själva behöver för att blockera en enskild "bråkstake" (med deras begränsade möjlighet att protestera). För att inte högtalande ynglingar ska skipa rättvisa helt själva, kanske det vore bra även med vuxna nattvandrare ;)
/Ronny 24 april 2008 kl. 01.53 (CEST)

Det var den utvecklingen jag hoppades på... kanske kanske vår icke-fungerande skilkom har lett till detta i förlängningen, på något avigt sätt. // habj 24 april 2008 kl. 08.27 (CEST)

Från början fanns absolut inga strukturer för konfliktlösning alls. Den förhärskande strategin var att skylla problem på enskilda individer samt på susarna, som kom hit i flock när susning stängdes. I själva verket var det nog så att ungefär då började svwp nå den användarmassa där man börjar behöva strukturer för konfliktlösning, men man stoppade huvudet i sanden alt. hade inte kunskap om sätt att hantera saker. Ett tabu mot att inse att registrerade och etablerade användare kan agera så destruktivt att de är till skada hjälpte inte heller till.

BOK importerades av en enskild individ som själv var inblandad i ganska många bråk. Eftersom så ytterst få är verksamma på både svwp och enwp visste ingen annan än han hur sidan borde hanteras, och urartade fort till bara en till sida för gräl. Den har aldrig någonsin fungerat som en sida för att få kommentarer från utomstående, snarare en uppfordrande begäran att Nu får du för fan förklara dig! vilket knappast leder till något gott.

Våra admins är knappast tuffare än på enwp. Av tradition har det krävts otroligt mycket för att bli blockerad här. En omsvängning verkar vara på gång, vilket är hälsosamt. Det är nog det första vi behöver, en adminkår som är mer villig att ingripa. En wiki-skuta svänger mycket trögt. Hur får vi bukt med vår gamla kultur av att alla ser bort medan några bråkar i ett hörn? // habj 24 april 2008 kl. 08.27 (CEST)

Ju större en grupp blir, desto större blir behovet av ett rättsväsen. Enwiki och de andra större wikierna har enormt många fler användare, och därför ökar konfliktrisken. På svwiki är nästan alla trogna användare admins (de som inte "bara" är rollbackers). Kontroverser inom den här "klicken" löser sig ofta genom medling. Andra konflikter leder oftast till att någon part antingen blir blockerad efter regelbrott, eller tröttnar. Det finns förstås problem med att admins nästan alltid får sista ordet. Kanske läge att ersätta Skilkom med en ombudsman för icke-administratörer? /Yvwv [y'vov] 24 april 2008 kl. 15.40 (CEST)

Instämmer med Habj. Problemet på sv.wiki är inte att bråkiga användare blockeras för snabbt, utan att de ibland tillåts hålla på att bråka i flera år utan att någon törs ta i saken. Min förhoppning när skilkom inrättades var att denna instans skulle våga ta i dessa problematiska fall. Så har det inte blivit. Skilkom hanterade ett enda fall och det man bestämde då var att alla inblandade, utan urskiljning, skulle förbjudas att redigera i de berörda artiklarna. Det var knappast optimalt i ett läge där en användare försökte vinkla artiklarna i fråga och de andra försökte stoppa detta. Ändock ledde beslutet till att den bråkiga användare kunde blockeras eftersom han vägrade att följa beslutet, medan övriga inblandade gjorde det. Ett mycket enklare förfarande hade varit att en administratör tillåtits följa sitt eget sunda förnuft och blockera den person som vinklade artiklarna i fråga. Under det klimat som då rådde var detta dock inte möjligt, men det tycks som att detta håller på att förändras nu. Det är en bra utveckling som jag välkomnar, eftersom konflikterna är betydligt färre och mindre seglivade sedan ett mycket litet antal bråkiga användare långtidsblockerats. Vi bör därför inte inrätta något byråkratiskt förfarande på Wikipedia, där formalia är viktigare än resultatet, som kan komma att stoppa denna positiva utveckling. Vi har fem enkla grundprinciper, låt oss följa dem i stället för att måla in oss i ett byråkratiskt hörn med komiteér och advokater som förhindrar att vi får skriva en encyklopedi i lugn och ro tillsammans. Låt administratörerna sköta sin uppgift och motverka eventuella problem i administratörskåren genom att välja in många fler som administratörer. Därmed ökar tillsynen och felaktiga beslut kan enkelt upphävas. MiCkE 24 april 2008 kl. 16.00 (CEST)

Micke menar, om jag tolkar honom rätt, att en skiljedomskommitté skulle förhindra att vi får skriva en encyklopedi i lugn och ro tillsammans. Jag håller verkligen inte med om det argumentet. En fungerande skiljedomskommitté tar vi viss tid, men främst för dess ledamöter. Det kommer även ta en mindre tid för anmälare att specificera/kommentera sina anmälningar - men sådana diskussioner sker ju i viss mån även idag. De som inte är ledamöter kommer kunna fortsätta arbetet med encyklopedin precis som förut.

Micke skriver även att fler administratörer kommer att fungera som en modererande kraft. Jag är positiv till fler administratörer, men en enskild administratör orkar ofta inte koncentrera sig på ett ärende och se om en blockering verkligen är "korrekt" genomförd. Jag tittade t ex lite på en blockering nyligen men det är många sidor att läsa igenom om man ska få en fullständig uppfattning. Dessutom får man ofta mycket avvisande svar om man vill diskutera en blockering - typ "sluta diskutera - låt oss fortsätta skriva artiklar i stället". Ledamöterna i en skiljedomskommitté skulle här kunna mer koncentrerat sätta sig in i enskilda fall som är kontroversiella. Slutligen, om man har en fungerande skiljedomskommitté skulle man kunna tänka sig att fler vågar permanentblockera - eftersom alla sådana beslut kan överklagas till kommittén. Ulner 24 april 2008 kl. 16.51 (CEST)

Ett fungerande SKILKOM skulle vara utmärkt. Någon annan skulle ta hand om alla besvärliga problem, perfekt! Dock tror jag att illusionen av ett fungerande SKILKOM är förödande. De flesta av administratörerna kommer luta sig tillbaka och tänka att man inte behöver göra något. De administratörer som ändå gör något åt problem kommer att bli kritiserade för att de borde låta SKILKOM agera. Att låtsas att vi har ett SKILKOM kommer leda till att pov-pushare och troll får löpa amok. Historien har utvisat att detta var ett experiment som inte fungerade, nu borde vi verka för att få fler administratörer att agera i besvärliga konflikter, inte föröka konstruera en byråkrati som vi vet (av erfarenhet) inte kommer ta hand om de problem som dyker upp med jämna mellanrum. Vi behöver i stället skaffa oss många fler administratörer, som sedan tillåts verka med hjälp av sitt sunda förnuft. Att sätta upp byråkrati och fasta regelverk fungerar inte i wikistrukturen. Vi har fem regler] och det räcker.MiCkE 24 april 2008 kl. 21.14 (CEST)

Anledningen till att SKILKOM inte fått fler ärenden på sitt bord, är att dessa i stället har lösts genom anmälan på WP:BOÅ. Dessutom har ingen person överklagat sin permanenta blockering (vilket skulle ha gett ett ärende till skiljedomskommittén), förmodligen eftersom de inte varit medveten om denna möjlighet då den inte står med i MediaWiki:Blockedtext. Problemet med systemet med WP:BOÅ-anmälan är att man drar sig för att kritisera ett beslut som redan har fattats av en annan administratör. Värdet av diskussioner på WP:KM där ärendet diskuteras mer ingående efter beslutet har också av flera gånger ifrågasatts av inflytelserika administratörer. Ulner 25 april 2008 kl. 00.03 (CEST)

Jag tror att du har fel här, anledningen till att ärenden i dag löses via BOÅ är att de som lämnats till SKILKOM inte löstes. Jag tror att du tittat endast på den tid då SKILKOM varit uppenbart död för alla, inklusive ledamöterna. Innan det fanns en tid då användare försökte använda sig av funktionen helt utan resultat. Att administratörer nu hanterar ärenden via BOÅ är sålunda ett jättekliv frammåt och inget problem i sig. Att gå tillbaka till den situation vi hade innan, med stora konflikter som tilläts breda ut sig till många artiklar och användare, utan att någon vågade ingripa, är ingen bra idé. MiCkE 25 april 2008 kl. 08.22 (CEST)

IMHO löses konflikter ytterst sällan genom medling, oavsett om de inblandade är administratörer eller ej. Rädsla för att ifrågasätta andra administratörers ageranden, som närmast varit sakrosankta från kritik och egentliga ingrepp från andra administratörer, är en av de saker vi måste få bukt med. Även detta har blivit bättre, men är ännu långtifrån bra. // habj 24 april 2008 kl. 16.50 (CEST)

Jag förstår inte riktigt motståndet mot en opartisk kommitte, som kan handha och bära en upplevd tveksam behandling till en förutsättningslös lösning. Detta utesluter ju inte varken en handfast blockering eller en överlämning till WP:BOÅ, när någon vill ha ett stöd för åtgärd. Håller bland annat med om Ulners resonomang och Essins analys från enwi där en Skilkom de facto verkar ha förstärkt det vardagliga arbetet utifrån att det inte blir så slutgiltligt eller prestigebetonat, när ett beslut fattas utifrån tillgänglig fakta.

Har en sådan kommitté lite att göra är det bara bra och kan dess blotta existens: skänka en känsla av ett hopp och en utväg för att undvika längre konflikter, borde ju det frigöra tid och kan dessutom minska ned mindre vägvinnande försvarsargumentering till förmån för: jag gjorde denna bedömning utfrån dessa skäl, vilka jag fortfarande tycker håller, du har dock rätt att överklaga detta på WP:BOÅ (där du snabbt kan få en bedömning av de spontant jourhavande), eller på SKILKOM (där bedömningen kan ta längre tid och därigenom vara präglad av eftertanke och kontinuitet).

Skulle handlingskraftiga eller inflytelserika användare uppfatta Skilkom, i någon form, som ett hot – är det IMO ett klart argument för dess existens och bör gynna en hälsosam utökning av antalet självständiga och handlingskraftiga admins samt en hyfsat likformad bedömning (med chans för återupprättelse i det enskilda fallet). Detta borde bädda för fler starka bedömare och motverka uppkomst av småpåvar, som kan upplevas agera svartvitt eller godtyckligt.
/Ronny 25 april 2008 kl. 13.56 (CEST)

Jag uppfattar SKILKOM som en god teoretisk konstruktion med syfte att effektivisera beslutsprocessen för problematiska användare. På ställen fungerar det väl som en:wp, medan det på sv:wp aldrig fungerat utan tvärtom skapat större ineffektivitet i beslutsprocessen. Jag tror anledningen till att det inte fungerar här beror på en svensk kultur och att sv:wp inte är större än att alla aktiva kan väl känna igen alla andra. Det i kulturen som verkar hämmande är vår önskan nå konsensus som då är svårt inom SKILKOM gruppen, och att den öppenhet vi är vana vid hämmas när diskussionen blir sluten inom SKILKOM istället för öppet som nu sker. Och jag tycker verkligheten är det viktiga dvs hur det fungerat i praktiken och delar uppfattningen att vi kan låta gruppen självdö, vilket inte är detsamma som att jag anser att den teoretiska konstruktionen i sig är fel. Wanpe 25 april 2008 kl. 14.16 (CEST)

Precis så Wanpe, jag hade gärna sett ett fungerande SKILKOM, dock verkar det uppenbart att hoppet är ute om att kunna få ett sådant. MiCkE 25 april 2008 kl. 14.22 (CEST)

Eftersom sunda och stabila användare, knappast känner sig hotade av ett Skilkom i någon form, skulle den också kunna fungera som en slags ombudsman för relationen mellan olika användare (som Yvwv är inne på ovan) och jag tror också att det är bättre med ett mindre antal hyfsat samstämmiga deltagare för att det ska bli resultat.

Det allra viktigaste resultatet kan iofs vara vetskapen att det finns en möjlighet att överklaga ett adminbeslut, som kanske inte alltid är så genomtänkta som självutnämnt "modiga admins" vill framställa dem som. Ett förebyggande arbete utesluter dock inte enskilda handlingskraftiga insatser och jag kan inte heller se någon skadlig konkurrens, mellan att agera fort och att agera med eftertanke och jag tycker därför att gemenskapen bör stödja båda beslutsvägarna. Båda rollerna bör dock inte besättas av samma personlighetstyp, vilket väl också är ganska självklart.
/Ronny 25 april 2008 kl. 18.08 (CEST)

Själv förstår jag inte varför man ska avsluta SKILKOM med motiveringen att den inte används. För den som inte kan sv.wikis historia, så uppkom SKILKOM pga att det inte fanns en sista instans att vända sig till och därmed ingen möjlighet att avsluta vissa långdragna sega konflikter som hotade hela andan på svenska Wikipedia. Vid ett ting beslutades att användaren Torvindus skulle avsättas som admin, men att en skilkom skulle ta sådana beslut i framtiden.

Utan SKILKOM, hur ska man avsätta en administratör som gör mer skada än nytta? Argumentet att en steward sköter det gäller inte, för en steward kan inte rimligtvis bedömma en konfliktsituation där mer än en användare är delaktig, en "soppa" som svenska Wikipedia sett i ett par fall (Torvindus, Den fjättrade ankan, kanske andra).

Att konfliktsnivån på svenska Wikipedia har sjunkit drastiskt tror jag beror till stor del på att det trots allt finns en SKILKOM, en opartisk sista dömande instans. Innan SKILKOM riskerade diskussioner att leda till att folk grupperade sig i olika sidor, och om dessa inkluderade administratörer så hade andra användare det svårt att sätta sig emot.

Kanske kan man låta SKILKOM vila ifall ingen vill ställa upp. Kanske kan man göra såsom föreslagits: sänka antalet medlemmar och istället ha suppleanter. Men en kommitté är det bästa sättet att lösa konflikter. Den som inte håller med kan ju få visa på något som fungerar bättre. Inte Wikipedia:Tinget väl?

Fred J (diskussion) 25 april 2008 kl. 21.29 (CEST)

Besvärliga administratörer blir vi i dagsläget av med efter ett år, eftersom de inte väljs om.

En lärdom torde vara att det är helt onödigt att lägga på mycket krut på detaljutformning med antal ledamöter som ska väljas vid olika tidpunkter etc. innan man vet hur det funkar i realiteten... bättre börja med något enklare upplägg, och korrigera sedan. // habj 26 april 2008 kl. 09.32 (CEST)

Aktivera uppdatering av "Önskade sidor"?

Jag ställde denna fråga på Wikipediafrågor för en tid sedan, men har inte fått något svar där så jag försöker här istället:

Finns det någon möjlighet att aktivera uppdateringen av Special:önskade sidor? Jorva 23 april 2008 kl. 21.01 (CEST)

Att ingen svarat beror förmodligen på att ingen vet... Jag skulle föreslå att du anmäler det hela till Bugzilla. Nackdelen är att man där måste vara öppen med sitt riktiga namn, men du behöver ju inte koppla det till ditt användarnamn här. /Grillo 26 april 2008 kl. 00.21 (CEST)

Antingen det, eller gå in på IRC och snacka direkt med utvecklarna i t.ex. kanalen #mediawiki. // habj 26 april 2008 kl. 09.26 (CEST)

Svenska WikipediaVision

László Kozma som skapat WikipediaVision har nu lagt till en svensk version. Därmed finns nu Svenska WikipediaVision, där ni kan se en geografisk representation av de anonyma redigeringar som görs på sv.wikipedia.org. Varning för beroendeframkallande egenskaper. --Johan Schiff 25 april 2008 kl. 23.01 (CEST)

Najs. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 25 april 2008 kl. 23.18 (CEST)

Det var ju hur kul som helst! xenus 26 april 2008 kl. 10.44 (CEST)

Flyttprojekt

Konsensus verkar vara att artiklar om företag ska ligga under företagets namn exklusive företagsform. Jag bad Caesar om en lista över artiklar med AB, HB, OY, GmbH eller Ltd i titeln. Nu behöver jag hjälp att flytta dessa rätt. Artiklarna under HB är bara handbollsklubbar så dem kan vi bortse ifrån. I de fall då det blir namnkonflikter föreslår jag "x (företag)" som namngivning. Vidare behöver jag tips på andra företagsformsförkortningar som man kan söka efter. Den hågade kan börja flytta nu på en gång, men jag föreslår att man inte totaldominerar senaste ändringar utan tar det lugnt med flyttningarna och lägger lite tid på artiklarna man flyttar också. Jag skulle gissa att en hel del av dem är ren reklam som bör raderas. /Grillo 15 april 2008 kl. 18.32 (CEST)

Det ligger ganska många artiklar under Inc. och Incorporated, de kanske också skulle med? Njaelkies Lea 15 april 2008 kl. 18.36 (CEST)

Bra tänkt, de kan få komma med i nästa omgång, vi kan ju samla bortglömda företagsformer och be Caesar ta med dem nästa gång. /Grillo 15 april 2008 kl. 18.49 (CEST)

Jag gjorde en drive för ett tag sen och flyttade alla bokförlag med AB i namnet till AB-fria namn. Annars kan man ju söka på AB. --Meloman 15 april 2008 kl. 19.01 (CEST)

Lägger till GmbH och AG i tyska företagsnamn, Oy i finska, LLC (verkar inte vara så många) i engelska och S.A.(lite mer svårsökt, är nog lättast med Google, typ sökning på site:sv.wikipedia.org sa företag) i många spansktalande länder. /Rotsee 15 april 2008 kl. 19.06 (CEST)

Det finns även artiklar där hela företagsformen är utskriven (dvs aktiebolag, aktiebolaget etc) Thoasp 15 april 2008 kl. 19.16 (CEST)

Har börjat lite smått under L. Men jag undrar om AB i löptext också ska bort? --Njaelkies Lea 15 april 2008 kl. 19.49 (CEST)

Första ordet i artikeln kan imo gärna få innehålla företagsform, däremot skulle jag ta bort det i löptext. Sedan ska man naturligtvis inte flytta artiklar som LKAB, där företagsformen är en naturlig och pommfig del av artikelnamnet. /Grillo 15 april 2008 kl. 21.29 (CEST)

Det är inga problem att lägga till några söktermer redan nu. —CÆSAR 15 april 2008 kl. 21.48 (CEST)

Jag håller med om att AB etc oftast är onödigt, men är det inte ett väldigt enkelt sätt att särskilja artikeltiteln om särskiljning skulle behövas? Om man söker efter en artikel om företaget Boliden, och vet att det har fått namn efter orten Boliden, är det inte troligare att man då gissar att företaget ligger under Boliden AB än under Boliden (företag)? Visst går wikikoden [[Boliden (företag)|]] lite snabbare att skriva än [[Boliden AB|Boliden]], men så stor skillnad är det väl inte? //Essin 15 april 2008 kl. 21.55 (CEST)

Jag instämmer med Essin här; även om AB och dess gelikar är onödiga i de allra flesta fall, så tycker jag att de är rimliga och acceptabla och mycket bättre än (företag) som just särskiljningsled. --sanna 17 april 2008 kl. 10.22 (CEST)

Unltd används ibland. Verkar bara användas i en artikel dock. /Lokal_Profil 17 april 2008 kl. 12.57 (CEST)

En aspekt som jag inte tänkte på tidigare, men som jag kom på när jag snubblade över Akzo Nobel, är att många företagsgrupper har verksamhet i flera länder och formellt är olika företag i olika länder. Nu är inte det ett problem för Akzo Nobel just, men om det vore det skulle nog Akzo Nobel (företag) vara ett bättre namn än Akzo Nobel N.V.. Jag tycker att läget är lite annorlunda för företag som bara är verksamma i ett land. //Essin 21 april 2008 kl. 16.52 (CEST)

Utan att egentligen ha någon åsikt huruvida man ska sortera på längden eller tvären ger jag några ytterligare exempel på av Grillo efterlysta sökbegrepp:

• plc, p.l.c, p. l. c, PLC
• A.-B.
• A/S (Norge, Danmark)
• SpA, S.p.A. (Italien)
• Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Ericsson, Ericsson Radio Systems, Ellemtel
• upa, u p a
• Firma X
• Det finns antagligen ett oräkneligt antal ytterligare former på swahili, urdu och alla andra exotiska språk, i länder som hyser företag av svenskt intresse.
     I valet och kvalet mellan olika former skulle man ju kunna som likare ta det skrivsätt som bolaget är registrerat under hos Bolagsverket (tidigare Patent- och registreringsverket, ännu tidigare Kommerskollegium) resp motsvarande utländska institutioner. Vid behov kompletterat med en eller flera REDIRECT på sökordvarianter. / 82.182.149.179 27 april 2008 kl. 00.54 (CEST)

Länskampen

Dalmasar och dalkullor, hallänningar, norrbottningar, stockholmare och skåningar! Kära Örebroare! Nu är det dags, nu ska en länskamp utkämpas på Wikipedia! Klarar du och dina länsmedtävlare att få ned andelen substubbar i just ert län till noll? Och sedan hålla det så? Kampen smyger igång försiktigt med den låga gränsen 250 bytes för att sedan successivt höja den, om målet blir för lätt att uppnå. Tänk på att Catscan-verktyget inte funkar om för många använder det samtidigt, så spara gärna er lista medan ni arbetar med den, så inte alla inte söker gång på gång hela tiden. Hoppas att detta kan bli en bra början, och att vi sedan kan göra motsvarande för t.ex Finland, som har många geografistubbar, eller andra ämnesområden, man kanske kan ställa olika sporter eller musikstilar mot varandra, eller skådespelare mot regissörer, författare etc. Huvudsaken är att vi går igenom de allra kortaste artiklarna på Wikipedia, och min förhoppning var att detta skulle vara ett roligt sätt, att man ska kunna se hur det (förhoppningsvis) minskar från dag till dag. (Vill ni diskutera substubbar i allmänhet, gör det gärna under en annan rubrik här, eller på Wikipediadiskussion:Projekt substubbar) Hoppas att många vill delta! / Elinnea 27 april 2008 kl. 17.24 (CEST)

Intressant tävlingsform. Jag har själv relevanskontrollmärkt samt infogaföreslagit några artiklar, för de allra flesta under 250 bytes innehåller inget alls som tyder på relevans. Jag antar att detta leder till en ökning av relevanskontrollartiklarna, men å andra sidan kan vi förhoppningsvis komma överens (/på artiklarnas respektive diskussionssidor) relativt fort att de bör raderas/omdirigeras/infogas. Leo Johannes 27 april 2008 kl. 19.00 (CEST)

Även om de leder till en ökning av relkollartiklarna och infoga-artiklarna, så är det bra att de gås igenom, ju fler som ägnar sig åt en artikel, desto större är chanserna att den blir åtgärdad. / Elinnea 28 april 2008 kl. 09.27 (CEST)

Wikipedia-Lexikon i ett band

En av de ledande tyska wikipedianerna, Mathias Schindler, tänkte sig redan 2004 hur man skulle kunna plocka ut första meningen ur varje Wikipedia-artikel och ge ut som bok, som ett litet snabblexikon. Han gjorde redan då en bild av hur det kunde se ut (endast på tyska Wikipedia). Nu har planerna satts i verket. Till hösten 2008 kommer förlaget Bertelsmann ut med ett "Wikipedia-Lexikon in einem Band" på 1000 sidor. Man har valt ut de 50.000 mest lästa artiklarna ur tyska Wikipedia (som ju innehåller över 700.000 artiklar), baserat på besöksstatistiken, klippt ut första meningen, kryddat med bilder och detta ska säljas för 20 €uro (180 kronor, vilket jag tycker är på tok för billigt), varav 1 €uro går till föreningen Wikimedia Deutschland. Den tyska marknaden för uppslagsverk domineras av Brockhaus, men som god tvåa kommer Bertelsmann, ett förlag som alltid sysslat med bokklubbar, prenumerationer, årsböcker och olika speciallexikon. Att det förlaget nu väljer att ge ut ett snabblexikon baserat på innehåll från Wikipedia är kanske det mest spännande i den här nyheten. Läs mer på tyska Wikipedia om Wikipedia:Einbänder. --LA2 22 april 2008 kl. 09.02 (CEST)

Väldigt intressant, tack för nyheten. dewiki visar vägen återigen. --Bomkia 22 april 2008 kl. 09.18 (CEST)

I och för sig kanske jag är lite snål, men hur kan 180 kronor vara för billigt när man kan få tag i det gratis? *oförstående*

I övrigt väldigt intressant fakta som jag tackar för! Tycker det är väldigt bra att du håller koll på WMDE. :) //moяlist 22 april 2008 kl. 17.13 (CEST)

Än så länge har en tryckt bok fördelar jämfört med en dator. Jag tycker också att detta visar det jag alltid försökt säga, nämligen att en artikel kan vara nyttig även om den består av bara 200 tecken. /Yvwv [y'vov] 22 april 2008 kl. 20.11 (CEST)

Instämmer med Bomkia. Leo Johannes 22 april 2008 kl. 22.07 (CEST)

Instämmer med Yvwv. När dewiki trycker en bok full med en-menings-förklaringar av uppslagsord så får de beröm för det. Men när svenskspråkiga Wikipedia innehåller en-menings-förklaringar av uppslagsord, så ska de raderas? (nej, jag håller med om att många av de kortaste artiklarna här behöver raderas, men av relevans-skäl, inte på grund av artiklarnas storlek) --  boivie  ✎ 23 april 2008 kl. 07.20 (CEST)

Moralist, när jag gick gymnasiet och började studera på högskola på 1980-talet kunde tunna 140-sidorsböcker kosta 180 kronor. Samtidigt var inflationen 10% och bankräntan 12%. Det var en annan tid, helt enkelt. Att det går att trycka en bok på 1000 sidor för 180 kronor känns fortfarande ovant för mig. Jag skulle nog köpa den här boken bara för att det är en skoj grej, utan att förvänta mig någon nytta av den. Vem vill egentligen veta i en enda mening att "Titanic var ett fartyg som sjönk"? Men andra kanske upptäcker Wikipedia på det här sättet. Initiativet behöver inte vara det bästa tänkbara, det kan vara skoj ändå. Det hindrar inte någon annan från att ta ytterligare initiativ. Försök räkna alla kommersiella Linux-distributioner, däribland jättar som Sun och IBM. Och att förlagsjätten Bertelsmann vågar ge ut en uppslagsbok med Wikipedia i titeln är som sagt det riktigt intressanta. En annan idé som kanske borde provas är att göra en bok av våra 385 utmärkta och läsvärda artiklar. De handlar ju om väldigt olika ämnen, men om de verkligen är läsvärda så bör de ju fungera som bok ändå. Artiklarna är så långa att de kanske tar 2-3 sidor var, och då blir det ju nästan 1000 sidor. Man kunde göra det som en årsbok med årets nytillkomna utmärkta artiklar. Skulle det inte vara skoj att få med en artikel i en sådan bok? --LA2 23 april 2008 kl. 10.20 (CEST)

Jättekul! Jag tycker för övrigt att det här projektet visar hur mycket den första meningen värderas, och hur viktigt det är att börja med att förklara vad något är och varför det är relevant. Den svenska artikeln om Titanic nämner inte ens olyckan för vilken skeppet är känt i inledningen. —CÆSAR 23 april 2008 kl. 10.55 (CEST)

Vi snackar ju "Årets julklapp"! Tycker att det låter som en utmärkt idé //FredrikLähnn (Feffe) 23 april 2008 kl. 14.51 (CEST)

Ywvw och Boivie-> Notera att man trycker det första stycket av en i många fall mångdubbelt så lång artikel. Kan det inte vara så att en artikel på 30 000 tecken har ett intro som blivit mångdubbelt bättre än vad våra artiklar på 200 tecken lever upp till, även om man bara vill använda dessa 200 tecken? Jag tror generellt att de 200 första tecknen i en 30 000-teckens artikel är betydligt intressantare än de första 200 tecknen i en 300-teckensartikel. MiCkE 23 april 2008 kl. 16.29 (CEST)

Det låter som en väldigt bra idé! Leo Johannes 23 april 2008 kl. 17.12 (CEST)

Notera att vissa användare i lägsta-godtagbara-artikel-längd-debatten verkar anse att samtliga artiklar på under 512 byte är helt värdelösta, oavsett hur relevant, korrekt och informativ den korta informationen är. Även om det till exempel skulle vara en översättning av första meningen från en mycket längre artikel i tyskspråkiga Wikipedia. --  boivie  ✎ 23 april 2008 kl. 17.16 (CEST)

LA2, låt oss hoppas att det blir en årets julklapp. Om det går bra är det verkligen en bra idé att ta till sig för att skapa en bok med svenska wikipedias artiklar också. //moяlist 23 april 2008 kl. 18.05 (CEST)

En artikel på 200 tecken kan vara informativ. Den kan också vara skräp. Detsamma gäller artiklar på 100 000 tecken. Längden säger inget om kvaliteten. /Yvwv [y'vov] 23 april 2008 kl. 20.34 (CEST)

Jag anser att det nya tillskottet Gård (arkitektur) är alldeles för pretentiöst och att det kan slängas bland skräpet. /Pieter Kuiper 23 april 2008 kl. 20.39 (CEST)

Och jag anser att alla svenskar bör få gratis salta pinnar på fredagar udda veckor. /Yvwv [y'vov] 23 april 2008 kl. 21.03 (CEST)

Nu har denna nyhet uppmärksammats av Svd. Läs artikeln här. Den är kort, men bra.//Hannibal 29 april 2008 kl. 20.11 (CEST)

Incestfallet i Österrike

Jag har gjort en mycket dålig och blygsam artikel som heter Elisabeth Fritzl som är offrets namn. Jag vet inte om det är ett bra namnval. Det är bara att flytta artikeln till lämplig plats. Jämför med Englamordet. I andra Wikipedior på andra språk är det betydligt bättre artiklar om det här fallet. Där har de också gjort andra namnval. Men jag har påbörjat lite för att det ska bli någon fortsättning på det här eftersom det är ett mycket uppmärksammat fall. Hoppas att fler skriver och kanske översätter från de andra språken--Bruno Rosta 29 april 2008 kl. 10.11 (CEST)

Det jag direkt tänker på är "varför så bråttom?". Wikipedia är en encyklopedi. Så snart som nåt sånt här händer så ska alla direkt skriva om det. Men varför? Är det av encyklopediskt intresse? Även om 5-10 år? Känns bara så mycket skvallerpress över det hela. /Redux 29 april 2008 kl. 12.50 (CEST)

Känns väl som att det finns ett encyklopediskt värde om 10 år, ja, även om man kanske kan anta att andelen folk som sitter och slår upp det specifika namnet inte är så stort. Men å andra sidan tror jag det finns mycket artiklar på Wikipedia som är intressanta även om man kan anta att inte speciellt många skriver in dess namn. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 29 april 2008 kl. 12.52 (CEST)

Jo, det kanske det gör även om 10 år. Men huvudfrågan var varför så bråttom? Om man väntar lite så sätter sig saker och ting, Palmemordet, Knutbyfallet, Lasermannen etc. Känns lite som att när WP så snabbt skapar artiklar om nyheter så påverkas samtidigt namngivning etc även utanför WP. Men men, så kommer det fortsätta. Folk gillar skvaller. Är antagligen bara att gilla läget. /Redux 29 april 2008 kl. 13.19 (CEST)

På tyskspråkiga Wikipedia pågår raderingsdiskussion om deras motsvarande artikel. --  boivie  ✎ 29 april 2008 kl. 13.43 (CEST)

Jag brukar förespråka att vi ska se till wikipedian som den är nu och inte kräva att artiklar behöver vara relevanta för all framtid för att få inkluderas. Det här är förmodligen något som folk är intresserad av nu och i alla fall ett hyfsat bra tag framöver och det är ett önskemål jag tycker att vi ska tillgodose. Här har vi en klar fördel mot NE och andra mer trögrörliga verk! Skulle det kännas orelevant om tio år är det alltid möjligt att radera. Många brukar anse att sånt här är WikiNews-material men jag tycker inte att det ena utesluter det andra. I Wikipedia ackumuleras fakta om fallet medan Wikinews (idealt i alla fall, intresset verkar lite lågt) tar upp varje ny händelse i fallet, precis som en vanlig tidning. Som vanligt skulle jag dock önska att artikeln sorterades och fokuserade på händelsen alternativt förövaren och inte offret. --Njaelkies Lea 29 april 2008 kl. 13.48 (CEST)

Håller med Redux att vi inte behöver ha så bråttom. Fallet är så extremt att det nog kommer att hålla för ett 10-årstest, men jag ska det vara kvar måste det förses med källor och helst byta namn eftersom nuvarande artikelnamn inte säger något om vad det rör sig om, och fokuserar på ett av offren snarare än fallet. Tycker inte att vi bör länka från huvudsidan till en sådan här stubartikel utan källor. Mall:Aktuell bör användas som "skyltfönster" för de artiklarna som är långa, välskrivna och aktuella, inte för det senaste på kvällspressens löp. / Elinnea 29 april 2008 kl. 13.59 (CEST)

I dagsläget finns det ingen som förespråkar att vi skall ha en lokal uppladdning av bilder, till det använder vi Commons. I konsekvens med det har jag svårt att förstå varför vi prompt måste ha nyhetsartiklar på Wikipedia. De som är intresserade av att skriva om nyheter borde skaffa konto på Wikinews. MiCkE 29 april 2008 kl. 14.12 (CEST)

Jag instämmer med dem som tycker att vi på Wikipedia i dag ofta är väl snabba att skriva artiklar om dagsnyheter. Min erfarenhet är att det är en mycket liten procent av händelser inom kategorier som brott, olyckor, extrema väderförhållanden och liknande (vilket allt kan ge världskrigsstora bokstäver på löpsedlarna här och nu) som på längre sikt blir en del av historien och kommer att hittas i uppslagsverk på några decenniers sikt. Hur många uppmärksammade mord på 1930-, 1950- eller 1970-talen tycker någon är relevanta i dag? Gissningsvis knappt en handfull. Vi får inte bli nutidsblinda - allt som står på löpen är inte relevant i en encyklopedi. /FredrikT 29 april 2008 kl. 14.18 (CEST)

StefanB har skrivit en liten essä om det på Wikipedia:Recentism, men det visste ni kanske? //Knuckles...wha? 29 april 2008 kl. 19.52 (CEST)

Jag tycker att det är vidrigt att Wikipedia frotterar sig i skvaller och hemska händelser såsom denna. För även om det inte handlar om "Wikipedia" utan de som skriver artikeln, så är det så det uppfattas av de som läser artikeln. "I didn't sign up for this" /Grillo 29 april 2008 kl. 20.20 (CEST)

Jag har sagt det förut och jag kommer att fortsätta säga det. För nyhetsartiklar av det här slaget är Wikinews rätt wiki att skriva på, inte Wikipedia. Där finns ännu inte en artikel om denna nyhet, så sätt igång och skriv! /Ainali 29 april 2008 kl. 20.48 (CEST)

Det fanns en tid när jag också tyckte att sådant här först och främst skulle skrivas där. Men Wikinews fungerar inte, där finns nästan vare sig skribenter eller läsare, att försöka "tvinga" dit folk är dömt att misslyckas. Jag skriver personligen inga artiklar om nyheter, vare sig här eller där, men sådana här händelser som slukar en mycket stor del av all medias uppmärksamhet tycker jag helt enkelt är relevanta för Wikipedia. Hur många av alla dessa otaliga halvkändisar vi har artiklar om kommer någonsin upp till en bråkdel av den uppmärksamheten under hela sin livstid? Händelser som "en 24-årig man blev svårt misshandlad natten till idag i Solna..." eller "USA:s miljöminister besökte idag Sverige för att diskutera en gemensam färdplan...", där har vi nyheter som endast är relevanta på Wikinews. Sen är det ju ärligt talat extremt få nyhetshändelser som når en artikel på Wikipedia, vare sig nu eller senare, så det eventuella problemet är inte stort. Det handlar i min erfarenhet om exceptionellt uppmärksammade händelser, nästan allt har wikinews fullständigt monopol på. --Njaelkies Lea 29 april 2008 kl. 21.58 (CEST)

Det finns inte ens skribenter för sådana här artiklar på Wikipedia. De skapas snabbt med felaktiga uppgifter och sedan struntar folk blankt i dem. Det finns massor med recentismartiklar som borde snabbraderas på grund av felaktigheterna. Det märks tydligt att sådana här fall bara är intressanta i inledningsskedet, sedan faller de snabbt i glömska med stor sannolikhet på grund av ointresse till och med från den som startade artiklarna. Madeleine McCann är för mig en gåta hur den fortfarande kan få finnas kvar med alla de felaktigheter den innehåller byggda på medias strävan efter att sälja lösnummer och inget annat. Även Wikipedia:Källkritik kan vara av intresse. //StefanB 29 april 2008 kl. 22.18 (CEST)

Bilder på folk

Intresserade får gärna ta en kik på en typ av diskussion som vi aldrig (såvitt jag vet) har haft tidigare, nämligen huruvida WP:BLP även omfattar bilder, det vill säga ifall en person som en artikel handlar om har rätt att ta bort en bild som den inte gillar. Diskussionen i sig handlar om Sanna Ehdin och finns på Diskussion:Sanna Ehdin.//Hannibal 27 april 2008 kl. 13.00 (CEST)

I Sverige räknas bilder som en personuppgift (eftersom jag vet att du är i Sverige, oavsett vad riktlinjerna säger). Du gör som du vill, men jag hade raderat.//--IP 27 april 2008 kl. 13.31 (CEST)

Jag håller med IP i det här fallet. Att ha kvar bilder på personer som uttalat inte har gett sitt godkännande till den bildens publicering är inte bara ett brott mot PUL utan även respektlöst. Det gör inte encyklopedin bättre att agera demonstrativt i en sådan här fråga. Ta bort sådana bilder. Jorva 27 april 2008 kl. 13.43 (CEST)

Huruvida det skulle vara ett brott mot PUL när en kändis ler rakt in i en kamera och samtidigt ger sitt samtycke till publicering får jag inte riktigt att gå ihop. Jag tror benhårt på Hannibal i det här fallet och att påstå att han ljuger är väl snarare det som kan kallas integritetskränkande. Däremot skulle jag rösta för en radering av den enkla anledningen att hon i efterhand har ångrat sig angående publiceringen. Bara lite medmänsklighet, alltså, men jag skulle inte under några omständigheter låta den anonyme User:Fredrikjw vara talesman för henne utan vill hon ha den raderad får hon höra av sig personligen. //StefanB 27 april 2008 kl. 14.06 (CEST)

Har en person gett sitt samtycke om behandling av personuppgifter, om så skriftligt, kan de ta tillbaka det. Jag tror inte heller att Hannibal ljuger.//--IP 27 april 2008 kl. 14.11 (CEST)

Observera dock att det inte är Sanna Ehdin som vi diskuterar med, utan någon anonym person som hävdar att han är hennes arbetskamrat. Om hon verkligen dragit tillbaka tillståndet får hon som sagt höra av sig personligen. Vi kan inte ta emot sådana besked via ombud, det blir i längden en ohållbar situation, där folk hittar på för att få bilder de inte gillar raderade. /Grillo 27 april 2008 kl. 14.59 (CEST)

Instämmer med Grillo, det finns ingen anledning att tro att den här personen som diskuterar på diskussionssidan verkligen har någon kontakt med artikelämnet ifråga. MiCkE 27 april 2008 kl. 15.14 (CEST)

Om Sanna hör av sig själv, eller åtminstone att den anonyme budbäraren identifierar sig och presenterar bevis för att Sanna vill ta bort den, så tycker jag att bilden ska tas bort oavsett om det är olagligt eller inte. Men order av anonyma ska vi inte ta. --Njaelkies Lea 27 april 2008 kl. 17.03 (CEST)

Endast om hon ersätter med något bättre, tycker jag. Det här är inte samma sak som med kreationisten som fotades i sitt klassrum. Här var det på bokmässan, där författare visar upp sig offentligt för allmänheten. Hannibal hade dessutom presenterat sig och Ehdin poserade. /Pieter Kuiper 27 april 2008 kl. 17.08 (CEST)

Ja, du får förstås tycka som du vill, jag tycker också som jag vill, och jag menar att det inte skulle kännas särskilt respektfullt att ha den kvar mot personens vilja. Att hålla stenhårt på våra rättigheter, om vi har rätt, är inte alltid i Wikipedias bästa intresse. Wikipedia klarar sig alldeles utmärkt utan den bilden, jag skulle hellre satsa på lite goodwill, eller brist på motsatsen. --Njaelkies Lea 27 april 2008 kl. 17.32 (CEST)

Instämmer med att Sanna själv bör höra av sig i bildfrågan och förslagsvis erbjuda en ersättningsbild, om det är bilden i sig som skulle vara problemet. Om Sanna väljer att inte alls vilja vara med på bild här – bör vi respektera det, av ovan angivna skäl. Detta alldeles oavsett om hon tidigare: givit tillstånd, inte förstod infon, eller bara ångrat sig och tänkt om. Den anonyme användaren FredrikJ kan dock, liksom vi andra, bara tala för sig och vad h*n tycker i detta ärende, är som sagt inte relevant; och inte heller intressant, då denne valt en mindre vägvinnande debatteknik för det uppgivna syftet. (Bra bild förresten!)
/Ronny 27 april 2008 kl. 17.35 (CEST)

Utifrån ovanstående diskussion samt den länkade tror jag att jag missuppfattat något: jag hade för mig att PUL inte gäller för kända personer, varför man inte måste fråga dem när man fotograferar dem? Leo Johannes 27 april 2008 kl. 19.12 (CEST)

PUL gäller för alla personer som berörs på något sätt av svensk lagstiftning. Men med offentliga personer kan man betrakta vissa uppgifter om dem som harmlösa, vilket är det ord som Datainspektionen använder för sådant som man inte behöver fråga om tillstånd för att sprida. Det är inte skribenten som har sista ordet om vad som är harmlöst eller inte. Men jag vill inte göra en bedömning åt andra var gränserna går.//--IP 27 april 2008 kl. 19.47 (CEST)

En vanlig porträtbild på en känd person (vars ansikte är publicerat på bokomslag och i tidningar), något sådant är förstås absolut harmlöst. /Pieter Kuiper 27 april 2008 kl. 20.01 (CEST)

Förutsatt att personen inte aktivt motsätter sig publiceringen, då hamnar man ju i ett moraliskt dilemma där man i min mening absolut bör respektera en persons vilja. Men så som situationen ser ut nu så är det ju inte Sanna själv som trätt fram. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 27 april 2008 kl. 20.03 (CEST)

Som jag ser det finns det två intressanta aspekter på detta problem. Den första aspekten är vad svensk lagstiftning (främst PUL) säger. Om det är olagligt att publicera en bild ska vi förstås inte publicera den. Givet att det är juridiskt okej att publicera bilden, så är den andra aspekten vilken policy vi ska ha för bildpublicering. Här kan man förespråka att vi inte ska publicera en bild (ensamt eller i grupp) på någon som motsätter sig publicering. Den andra ytterligheten är att vi aldrig ska bry oss om vad personen i fråga anser. Jag anser det orimligt att vi skulle acceptera en begäran från säg Carl Bildt att bilder på honom ska tas bort från samtliga artiklar på Wikipedia. Det är sant att vi kan få lite goodwill om vi tar bort bilden från Sanna Ehdin, men frågan är också hur vi ska göra i framtiden i andra liknande fall? Ulner 27 april 2008 kl. 20.30 (CEST)

Inget snack, har ej personen givit sitt godkännande ska bilden raderas, annars strider det mot PUL. Fenrir 27 april 2008 kl. 20.35 (CEST)

Nej, det strider nästan säkert inte mot PUL, och om det gör det lär artikeltexten också göra det. Jag kan möjligen hålla med om att det i det här fallet inte är jätteviktigt om vi har eller inte har med en bild, eftersom artikelämnet inte direkt är i närheten av basartiklarna i prioritering. Principiellt ser jag däremot inte varför vi skall låta personer vi skriver om kräva att inte bli avbildade, lika lite som vi låter dem plocka bort annan relevant information ur artiklar. /dcastor 27 april 2008 kl. 22.34 (CEST)

Första meningen, andra satsen: jag hade aldrig skrivit den artikeln. Det räcker att vederbörande känner sig kränkt, och en domare skulle finna det befogat. Men sådana mål är ovanliga eftersom den klagande får stå själv för rättegångskostnaderna inklusive alla kostnader till den åtalades advokat om det blir friande dom.//--IP 27 april 2008 kl. 22.46 (CEST)

Notera, återigen, att det inte är någon som vet om Sanna Ehdin "känner sig kränkt" över bilden i fråga (personligen tycker jag inte att det är något fel på bilden, artikeln skulle kanske behöva meningen "Sanna Ehdin är fåfäng", skämt åsido). Allt vi vet är att en användare som kallar sig Fredrik hävdar att han känner Sanna Ehdin, och hävdar att Ehdin bett honom be oss att radera bilden. Om bilden nu vore så hemsk, varför sköter inte Sanna Ehdin själv det? Fram tills att hon gör det, eller kontaktar oss på något annat sätt, bör bilden naturligtvis inte raderas. Allt annat vore absurt. /Grillo 27 april 2008 kl. 23.39 (CEST)

"Webbpublicering av fotografier betraktas i normalfallet som behandling av personuppgifter även om inga namn nämns. Sådan publicering kan uppfattas som integritetskänslig, särskilt om den rör enskildas privatliv eller avser foton på barn. Ett foto, som utan att avslöja privatlivet, avbildar en vuxen person på en plats som inte kan uppfattas som integritetskänslig och där bildtext eller annat inte heller gör att sammanhanget kan anses vara negativt och integritetskänsligt, kan normalt inte anses kränka den enskildes integritet."

Sören Öhman och Hans Lindblom. Personuppgiftslagen. En kommentar. Sida 209, Norstedts 2007. Thuresson 29 april 2008 kl. 13.50 (CEST)

Efter inlägg av en som uppger sig vara Sanna har jag nu tagit bort bilden. Den legala biten är en sak, där tror jag inte det är problem, men det finns också en allmänhyfsfråga där jag int tror på att hårddra en sådan här fråga, så stort ser jag inte allmännintresset av att bilden finns där.Wanpe 29 april 2008 kl. 17.19 (CEST)

En liten fundering: Kan man i framtiden jobba sig runt liknande situationer genom att använda sig av tecknade bilder (något i stil med rättegångsteckningar), eller gäller PUL även tecknade bilder och inte bara fotografier? CalleC 30 april 2008 kl. 09.32 (CEST)

Sidvisare

http://stats.grok.se/ är en webbplats som visar vilken trafik olika artiklar har, det vill säga antal besök. Det finns även en topp-tusen lista. Flera språkversioner av Wikipedia finns på sidan. Leo Johannes 30 april 2008 kl. 11.26 (CEST)

Sökte på min egen användarsida och konstaterade att det måste vara fler än jag som letat sig dit :) Synd att man inte vet hur många av besöken man själv står för... Thoasp 30 april 2008 kl. 18.08 (CEST)

Ny veckans tävling: Problematiska basartiklar

Välkommen till veckans tävling Problematiska basartiklar som är en tävling som handlar om att åtgärda olika slags kvalitetsbrister på viktiga artiklar. För en del av uppgifterna krävs det bra kunskaper och mycket arbete. Men jag hoppas att många ändå vill delta och hjälpa till med kvalitetsarbetet. --  boivie  ✎ 23 april 2008 kl. 22.54 (CEST)

Vinnare i tävlingen blev Nordelch, efter att ha hittat och lagt in källor på faktauppgifter i ett flertal artiklar. --  boivie  ✎ 1 maj 2008 kl. 12.02 (CEST)

Common Interwiki links

För några månader sedan var det någon som tipsade om Common Interwiki links, dvs artiklar som finns i många språkversioner, men inte här, vilket väl kan ses som en kvalitetsbrist (om många språk har en artikel kan den förmodas vara ungefär som ett slags "basartikel"). Sidan på Meta har inte uppdaterats sedan dess. Sedan tipset om sidan har några artiklar skapats, men inte alla. Saknade artiklar är t.ex.

• PL Kyodan
• Blixt
• Novial
• Kalvinism/Calvinism
• Kashmirregionen
• Vulkanologi
• Centimeter
• Milimeter
• Moskiter, myggor (vet inte vad artikeln bör kallas)
• Skrivsystem
• Gruppteori (konstig redir)
• Trädgårdsskötsel/Trädgårdsodling
• Biologisk krigföring (redir till kort artikel)
• Nestorianism
• Sociolingvistik (redir, flera språk har två artiklar)
• Cyklon

De blå länkarna går till redirecter. Så det finns mycket att göra för den som känner sig manad. //--IP 1 maj 2008 kl. 10.13 (CEST)

I många fall är nog det bästa att följa redirecten och skriva mer om ämnet där, det är nog ingen bra idé att skapa nya artiklar om milimeter och centimeter när artikeln meter är så kort. I stället bör den info som finns om milimeter och centimeter fyllas på i artikeln meter (som dessa uppslagsord omdirgerar till). Om det saknas iw-länkar kan dessa faktiskt läggas till också på omdirigeringssidan. MiCkE 1 maj 2008 kl. 10.20 (CEST)

Det bästa vore väl att utöka båda; det är ju ganska basala artiklar. Om någon skulle ta sig an måtten... //--IP 1 maj 2008 kl. 10.22 (CEST)

Och sekten en:PL Kyodan är nog bra att vi inte har. en:Novial är ett konstgjort språk med anhängare som pushat det, förstås. Vi har en bra artikel om åska. Listan är gammal, förresten, de på wikimedia borde uppdatera den. /Pieter Kuiper 1 maj 2008 kl. 10.24 (CEST)

Jag har strukit gruppteori - jag tänkte på sådant som grupprocesser och gruppdynamik, och tog för givet utan att kolla. Redrirecten går rätt.//--IP 1 maj 2008 kl. 11.28 (CEST)

Infogning av stubbartiklar

Har tänkt ta upp detta till diskussion länge, har bara inte blivit av. Det har, och pågår tyvärr just nu en stor infogningsoffensiv av bystubbartiklar. Många av dessa har möjlighet att utökas istället för infogas. Tyvärr ges inte den möjligheten när det mass-infogas såhär. Frågan om en diskussion dök upp när jag och Natox diskuterade skillnaden mellan infogning av östubbar och infogning av bystubbar. Som jag ser det är en stubb en stubb, oavsett om det handlar om bystubbar, sportstubbar, östubbar, datorstubbar el. någon annan stubb, och ska praxis att infoga bystubbar gälla så tycker jag samma sak ska gälla alla andra stubbar som går att infoga. Jag vill ha en diskussion om man verkligen ska mass-infoga stubbar (allra helst bystubbarna) så som det görs nu eller om man kan sattsa på utökning istället. Om man ska fortsätta mass-infoga så här, vill jag att det diskuteras fram hur kort en artikel max får vara utan att riskera infogning, och vilka sorters stubbartiklar som bör resp. inte bör infogas. --Wolfkid 1 maj 2008 kl. 21.03 (CEST)

Detta är sånt som måste bestämmas från fall till fall. Tänk också på att det går bra att utöka text även om den infogats i en annan artikel. Om texten blir lång kan den sedan flyttas tillbaka till en egen artikel. MiCkE 1 maj 2008 kl. 21.49 (CEST)

Diskussion om hur små artiklar som över huvud taget inte har existensberättigande, finns på Wikipedia:Lägsta godtagbara artikelkvalitet. Utöver detta finns det många som är infogningsivrare och gärna infogar små artiklar i större, sådär i största allmänhet. // habj 1 maj 2008 kl. 22.05 (CEST)

En generell sak som kan vara värd att påpeka, är att den som infogar småartiklar bör vara noga med att inte bara omdirigera till en artikel utan om möjligt också till rätt avsnitt i artikeln ,så att informationen blir lätt att hitta för den som kommit dit via omdirigeringen. För den som inte vet, så görs detta genom att skriva #REDIRECT[[Artikelnamn#Rubriknamn]] och informationen blir därmed lika lätt att hitta som om den stod i en egen artikel. MiCkE 1 maj 2008 kl. 22.11 (CEST)

Isåfall är det ju en förutsättning att den som omdirrigerar också ser till att informationen från stubbartikeln skrivs i artikeln man omdirrigerar till, vilket allt som oftast missas. Men nu var det inte det jag ville diskutera, utan jag vill diskutera hurvida man ska hålla på att mass-infoga bystubb-artiklar och andra stubbartiklar. Ni säger att sånt bestäms från fall till fall, isåfall måste ju den som infogar på något vis komma överens med andra användare på wikipedia att det ska infogas, som det är nu så mass-infogas det utan någon diskussion alls, vilket inte jag tycker är rätt, jag trodde att wikipedias medlemmar bestämde såna saker tillsammans? Hade det varit någon enstaka by det varit frågan om hade jag inte reagerat, men nu har det utvecklats till ett mönster, en storoffensiv, och då tycker jag att alla medlemmar borde få säga sitt i saken. --Wolfkid 1 maj 2008 kl. 22.44 (CEST)

Är byar relevanta enligt WP:REL eler något annat? Jag tycker att byar bara undantagsvis är det. Men men... jag tycker att infogning skall ta hänsyn till en "relevansnivå". Vore det en stubb om Platon, Paris eller solsystemet så tycker jag att man inte skall infoga hur kort artikeln än är. Byar, åar, skär, småöar och annat som normalt inte finns i något uppslagsverk på något språk över huvudtaget kan man med fördel infoga, åtminstone tills någon skriver om ämnet. Vore artiklarna kvar och kom upp på sffr hade jag förordat radering pga bristnade relevans. Det här är inte Lantmäteriet, vare sig i Sverige eller Finland.//--IP 2 maj 2008 kl. 07.52 (CEST)

Jag känner mig utpekad här, eftersom jag slår ihop många stubbar för byar i Finland till byförteckningar i artikeln om respektive kommun. Jag tar även med stubbar för öar, berg och vattendrag, så jag har inte alls begränsat mig till byar. Men bystubbarna dominerar i antal. Möjligeheten att utöka och bidra med mer information om respektive by finns förstås kvar. Och när informationen om en by växer till ett alltför stort avsnitt i kommunartikeln, kan den avknoppas till en egen artikel. Sätt för allt i världen igång och skriv något intressant och relevant om de här byarna! Men de här stubbarna har nu funnits i två år sedan de skapades 2006 utan att någon har brytt sig om att utöka dem. Jag ser dem inte som början till något stort, utan som en ändstation och återvändsgränd. Vill du hävda motsatsen, ligger bevisbördan på dig. Sätt igång och skriv. --LA2 2 maj 2008 kl. 00.43 (CEST)

Skulle vara intressant att veta mer om definationen "relevansnivå" som IP nämner ovan. Du är inte utpekad LA2, men ofta när jag kollar dina, och andras infogningar, så märker jag ofta att informationen som fanns i stubbarna inte följer med till infogningsartikeln. Ibland märker jag att det även infogas stubbartiklar som är ca 4-7 meningar långa, vilket borde vara Wikipedia:Lägsta godtagbara artikelkvalitet, därför vill jag veta: kan man följa Wikipedia:Lägsta godtagbara artikelkvalitet, eller ska det vara annan praxis som gäller? Diskussion. --Wolfkid 2 maj 2008 kl. 08.17 (CEST)

Att artikelämnen har olika relevans torde vara helt okontroversiellt, även om det i specifika fall finns olika uppfattningar. Att en sådan bedömning existerar visar om inte annat Wikipedia:Basartiklar och WP:REL, samt vissa stycken i Wikipedia:Vad Wikipedia inte är. Jag skulle därtill vilja lägga etablerad praxis från andra encyklopedier, dvs att man kan jämföra med hur andra har gjort tidigare. //--IP 2 maj 2008 kl. 08.24 (CEST)

Vad jag kan se har engelska wikipedia många korta byartiklar som vi skulle klassa som stubbar, 2-4 meningar. Kan vi diskutera fram vilken praxis som skall gälla hos oss? --Wolfkid 2 maj 2008 kl. 08.39 (CEST)

Att en språkversion har något, är i sig inget belägg för något, så länge som det inte är ett övervägt och genomtänkt beslut. Artiklar kan slinka igenom för att ingen som "kan" wp lagt märke till dem. Det viktiga är inte att de har sådana artiklar, utan om de har resonerat igenom detta. Bevisbördan ligger hos den som vill ha kvar något. Varför skulle byar med tio gårdar vara relevanta och kosta lagringsutrymme på Wikimedias servrar?//--IP 2 maj 2008 kl. 08.44 (CEST)

Wikipedia har väl knappast platsbrist!? Men jag vill ha en diskussion om vad VI ska ha för praxis. --Wolfkid 2 maj 2008 kl. 08.55 (CEST)

Allt kostar pengar, och så även de artiklar du vill bevara men inte jag. Jag känner inte till Wikimedias ekonomiska situation, men det är ovedersägligt att det kostar. Du har ännu inte lagt fram några argument för bevarande av mindre lokala fenomen, eller rättare sagt: lokala fenomen på minsta möjliga nivå beträffande geografi.//--IP 2 maj 2008 kl. 08.59 (CEST)

Lagringsutrymmet för texten i stubbarna är verkligen så litet att det kan bortses från. Jag tycker personligen att en by som sådan är relevant för Wikipedia, däremot anser jag att det är vettigt att samla upp dem i artiklar av typen "Orter i X kommun" (eller om de är få i själva kommunartikeln) tills att någon verkligen vill skriva åtminstone ett kortare stycke om dem. Där kan de också få ett bättre sammanhang. Jag tror jag ska prova att göra detta med någon kommun i Jämtland och se hur det blir. Njaelkies Lea 2 maj 2008 kl. 09.04 (CEST)

Om alla byar i Sverige och Finland är relevanta konkurrerar vi men läntmätarna, och inte med encyklopedier. Alla byar tillsammans är en summa pengar, även om en enskild by inte är det.//--IP 2 maj 2008 kl. 09.07 (CEST)

Men vad är "mindre lokala fenomen" IP? vart ska gränsen dras? Jag tycker inte att alla byartiklar behöver infogas i kommunartiklarna, om dom tex. är 4-7 meningar långa tycker jag de ska få vara kvar. Men frågan är fortfarande: vart ska vi dra gränsen, vad ska vara praxis? --Wolfkid 2 maj 2008 kl. 09.18 (CEST)

Det existerar ingen mindre geografisk enhet än by. Varför skall de vara kvar? Har du något argument? //--IP 2 maj 2008 kl. 09.23 (CEST)

Det var inte min fråga IP, det finns byar som är 15 meningar långa och där det är relevant information, det varierar. Jag vill veta vart gränsen för infogning respektive egen artikel ska gå. --Wolfkid 2 maj 2008 kl. 09.27 (CEST)

Du har tydligen inte läst mina inlägg, eller redan glömt dem. Jag upprepar mig en gång, men inte fler. Läs Wikipedia:basartiklar, WP:REL och Wikipedia:Vad Wikipedia inte är. Där står, på olika sätt: allt som man kan skriva om är inte relevant, och kommer att raderas. Bevisbördan ligger på den som vill inkludera material, inte den som vill radera. Varför är en by, vilken som helst, relevant?//--IP 2 maj 2008 kl. 09.33 (CEST)

Varför är byarna INTE relevanta? --Wolfkid 2 maj 2008 kl. 09.36 (CEST)

IP: Som jag skrev förut någonstans i en annan diskussion får man plats med 100 000 kopior av bibeln på en hårddisk som kostar typ 700-800 kronor och utvecklingen fortsätter. Du kan ju räkna ut själv om du vill hur många stubbar man får plats med. Även om man tänker på att det förmodligen ligger säkerhetskopior också blir det så många att vi inte kommer kunna hoppas skriva så mycket det här århundradet. Utrymmesfrågan är irrelevant, det som kostar är personal och lokaler för att ta hand om servrarna, och den kostnaden är så gott som oberoende av om vi på svenska wikipedia fyller en hundradel eller en femtiondel av en hårddisk. Oroa dig inte för det.

Byar har ofta, nästan alltid i Jämtland åtminstone, funnits i många hundra år, inte sällan sedan medeltiden eller ännu längre (slå på lite random artiklar och se hur mycket annat man kan säga det om). Därutöver är de extremt enkla att verifiera. Jag vet också att till exempel många av alla de som släktforskar är mycket intresserade av att kunna slå upp byar så enkelt, så intresset finns. Jag är intresserad av dem för att jag är intresserad av lokalhistoria. Jag ser helt enkelt inte problemet med att vi har med dessa, vem drabbar det? De är allt annat än dagssländor och det finns ingen risk för vanity. Det enda som är tråkigt är när folk bara skriver "X, by i Y kommun, Z län.", men det gäller alla typer av artiklar och det vill jag få bort, om inte annat så med hjälp av infogningar. Njaelkies Lea 2 maj 2008 kl. 10.44 (CEST)

Det jag reagerar på är inte att det skulle vara fråga om en stor, betungande kostnad, utan inställningen jag ibland tycker mig märka (ta inte åt dig) ungefär som om "vi äger Wikipedia, vi gör som vi vill". //--IP 2 maj 2008 kl. 10.49 (CEST)

Det är för mig helt oförståeligt att man kan ha utgångspunkten att man på något sätt skulle ha rätt att skriva om vad som helst, och att de som inte tycker att det platser skulle ha bevisbördan. Encyklopedier har traditionellt och i och med framväxten av litteraturgenren utmärkts av generella artiklar om generella och allmängiltiga ämnen, och i fall när det varit specifika individum ändå haft ett allmänt intresse. Alltför specifika ämnen, som bara en mycket liten och begränsad krets kan tänkas vilja veta mer om, har överlåtits till speciell facklitteratur. Jämför även Metas lista över artiklar som alla speåkversioner skall ha.//--IP 2 maj 2008 kl. 10.56 (CEST)

Min uppfattning är att byar som är småorter, varit kyrkbyar eller på annat sätt utmärkt sig, tex haft en järnvägsstation, förtjänar en egen artikel även om det är en stub (när man inkluderat dessa basdata om orten så kan de enligt min mening inte klassas som substub). Mindre byar förtjänar en egen artikel om dessa är fullödiga. Men om de är kortare, stubbar eller substubbar så kan de med fördel infogas i andra artiklar - om socknen, kommunen eller på en förgreningssida. Wanpe 2 maj 2008 kl. 10.06 (CEST)

Min uppfattning är att artikelämnen generellt inte förtjänar en egen artikel. En artikel på tre meningar om Platon passar bättre i en större artikel om filosofi. En artikel på tre meningar om en by passar bättre i en artikel om komunen. Artiklar förtjänar endast en egen artikel (trots stub-status) om ämnet i sig är odiskutabelt relevant och det inte finns en lämplig plats för infogning. När artiklar blir så långa att de står på egna ben, det vill säga ger perspektiv på artikelämnet och sätter det i sitt sammanhang, då har det förtjänat en egen plats i encyklopedin. Angående relevans kan man inte säga något generelt, det är nämligen omöjligt att avgöra om t.ex. en by är relevant eller inte innan det står så mycket om ämnet att det framgår av själva texten varför ämnet platsar. Den som vill att en artikel skall vara fristående bör sätta i gång att skriva så mycket om ämnet att det blir uppenbart för alla andra att det skall vara på det sättet. Om artikeln i fråga under tiden har infogats på annan plats går det bra att fortsätta skrivandet där, tills den punkt texten blir så lång att den passar bättre på en egen plats i encyklopedin. Det kommer aldrig att gå att avgöra relevans för perifiera ämnen som byar på ett generelt plan. MiCkE 2 maj 2008 kl. 10.51 (CEST)

Jag anser inte att några perifera ämnen har relevans, men kan göra undantag. Om man inte anser att det går att avgöra relevans, bör man se om man är med på noterna på vad det står på Metas sida om lista över artiklar som alla språkversioner skall ha.//--IP 2 maj 2008 kl. 10.58 (CEST)

Vi har massor av artiklar av typen "X är en by i Y kommun", jag ser inget fel att infoga dem i resp. kommunartikel, egentligen inte på grund av platsbrist eller relevans, eller annat som diskuterats här, utan helt enkelt för att för läsarna är det bättre med ett sammanhang, det blir begripligare och lättare att i artikeln om Y kommun läsa om byarna U, V och X än att klicka på länkar som leder till tre separata stubartiklar där det står "U är en by i Y kommun", "V är en by i Y kommun", "X är by i Y kommun". Jag tycker ofta att det blir en diskussion som att information som står i en fyllig artikel inte vore lika värdefull som information som står i en separat artikel, som att det vore en slags degradering eller ngt att infon infogas i ett sammanhang. Det tycker inte jag det är, utan att man genom att sätta informationen i sitt sammanhang gör ämnet en tjänst, gör det begripligare för läsaren. Gå gärna igenom de kortaste artiklarna i olika län i Sverige, i Norden eller Europa, och förläng eller infoga! / Elinnea 2 maj 2008 kl. 11.28 (CEST)

Vid sidan av inklusionister (folk som tycker att allt bör rymmas i Wikipedia), deletionister (folk som vill radera irrelevanta artiklar) och mergister (folk som vill slå samman korta artiklar till längre), vill jag föreslå en fjärde kategori: narrativister. Narratologi är berättarkonsten och narrativ betyder berättelse. En narrativist frågar sig: Finns det något att berätta? Kanske bara en skröna, kanske en osanning, men ändå något som en läsare kan tycka är intressant? När jag ser "Hagnäs torg, torg i Helsingfors stad, finska Hakaniementori" så ser jag ingen berättelse. Om stadens borgmästare hade halkat i en hästlort på detta torg, då hade det funnits något värt att berätta. Givetvis måste berättelsen också vara verifierbar, men det kommer i andra hand. En simpel uppräkning av post, matbutik och lågstadieskola i en liten by är däremot ingen läsvärd berättelse. För sådant finns ju i varje by. Sådant kan man stryka. Och då krymper stubbartikeln vanligen från fyra meningar till två, varvid den lämpligen kan infogas i artikeln om kommunen. --LA2 2 maj 2008 kl. 12.05 (CEST)

Det är sorgligt om många intresserar sig för var gränsen för relevans går. Vi är mycket mer produktiva när vi styrs av en sammanvägning av vad vi själva tycker är intressant och vad vi tror andra är intresseade av. Gör en lista på 10 saker som du skulle kunna tänka dig att arbeta med. Ge varje sak de båda bedömningarna på en skala 1-10. Multiplicera bedömningarna. Bearbeta den sak som har högst produkt. Man kan lätt få för sig att man är jätteproduktiv när man spottar ur sig tusentals stubbar. Men värdet borde mätas i hur många som läser materialet, hur mycket information de då får och hur stor glädje de har av denna information. --Ettrig 2 maj 2008 kl. 15.08 (CEST)

För att visa hur en sådan samlingsartikel jag pratade om kan se ut har jag gjort ett utkast till Orter i Åre kommun, än så länge har jag bara hunnit med en församling men på sikt hoppas jag kunna göra liknande sidor för hela Jämtland. Jag har med orter som är eller har varit bebodda under lång tid. Jag tycker att en sådan artikel ger vida mycket mer värde än om var och en skulle skapas för sig som småstubbar. Om texten om en ort skulle växa så mycket att den blir otymplig att ha i listan är det dags att bryta ut den. Finns det förresten något sätt man kan hitta befolkningsuppgifter för orter som scb inte listar som småorter? --Njaelkies Lea 2 maj 2008 kl. 21.29 (CEST)

Bra idé. --Wolfkid 3 maj 2008 kl. 08.30 (CEST)

Tyvärr måste jag säga att jag inte är så förtjust i denna typ av samlingsartikel, som jag ser mer som en lista än en artiklar som ger sammanahang. Jag tycker tex en artikel om en socken, som Offerdal socken ger en bättre helhetsbeskrivning som också skulle kunna bli en bra bas för att beskriva hur byarna blev till hur de förhåller sig till varandra etc. Wanpe 3 maj 2008 kl. 09.04 (CEST)

Det ena utesluter inte det andra, tycker jag. Det blir nog svårt att infoga all information om byarna i artikeln om socknen utan att det hela blir väldigt krystat. Där kan socknen beskrivas i sin helhet medan för specifik byinformation med invånarantal, koordinater, etc. så finns dessa artiklar istället för den evinnerliga mängden substubbar. --Njaelkies Lea 3 maj 2008 kl. 10.12 (CEST)

Jag tycker inte att Orter i Åre kommun är bra i sin nuvarande form eftersom det inte går att hänvisa till delar i tabellen (eller?). Ex: jag sökte på Bergsjöedet och fick fram detta [3]. Jag tycker absolut om sammanslagningsartiklar men anser, precis som Micke skrev i början av diskussionen, att det måste finnas en ordentlig hänvisning //FredrikLähnn (Feffe) 3 maj 2008 kl. 09.04 (CEST)

Det är i allafall bättre än om bystubbarna infogas i någon kommun el. sockenartikel. När man letar efter info om byar söker man i första hand inte på någon socken, och att infoga i kommunartiklarna tycker jag inte verkar vara bra, mycket info försvinner vid infogningarna (och efter). --Wolfkid 3 maj 2008 kl. 09.23 (CEST)

Jag motsätter mig inte infogningen som sådan det var själva utformningen med en tabell jag inte tyckte var bra eftersom, vad jag vet, det inte går att länka till delar av tabellen. Jag tycker det är lättare att hitta rätt om uppbyggnaden av sammanslagningsartikeln ser ut som detta exemplet: Fylke (Midgård)//FredrikLähnn (Feffe) 3 maj 2008 kl. 09.37 (CEST)

Jodå Fredrik det går, du skriver bara in #REDIRECT[[Artikelnamn#Rubriknamn]] i artikeln du vill infoga, så hamnar du direkt i den del av tabellen du vill hamna i. --Wolfkid 3 maj 2008 kl. 09.41 (CEST)

Det förutsätter väl att de är rubriker? Men det går med "ankare" i alla fall, till exempel Orter i Åre kommun#Bonäset, man kan skapa ett sådant ankare med <span id="Bonäset">'''Bonäset'''</span>. Frågan är bara vad man ska omdirigera från? Flera av ortnamnen används säkert av dussintals andra orter i landet. Men det kanske blir ett senare problem när de artiklarna skapas. --Njaelkies Lea 3 maj 2008 kl. 09.55 (CEST)

Så, testa sök på Bergsjöedet igen Fredrik. --Wolfkid 3 maj 2008 kl. 09.57 (CEST)

Jag vill gärna att så många som möjligt ska bli nöjda så jag har gjort ett försök enligt "Fylkemodell" ovan i Kalls församling. Är detta bättre? Jag tycker personligen inte det, bland annat för att det kommer bli rörigt om man lägger in bilder, men jag ska inte vara omöjlig om jag är ensam om min åsikt. Att baka in allt i en enda text vill jag dock påstå är väldigt svårt, om inte omöjligt, att få till på ett bra sätt och samtidigt behålla all info. Dessutom blir det förvirrande att omdirigera till en sådan text. Däremot kan man så klart nämna vissa av orterna i texten längre upp där socknen i helhet beskrivs. --Njaelkies Lea 3 maj 2008 kl. 11.06 (CEST)

När det är så här lite fakta om varje by så måste jag nog tycka att faktan presenteras bäst i en tabell. Gärna i en tabell som man själv kan sortera kolumnvis (efter bokstavsordning, folkmängd, geografiskt läge et c). Jag gillade tabellartikeln men tycker kanske att man kan lägga all ny fakta i en egen artikel. Problemet är dock ankarna och att man inte kan hoppa till rätt rad, men det är ju faktiskt människor vi pratar om. Jag tror man kan ta sig tiden att hitta rätt ställe i artikeln. –dMoberg 3 maj 2008 kl. 12.23 (CEST)

Med ankare så blir ju tabellerna inte så dumma. Vargungen: Vad gäller din lösning på Bergsjöedet så hamnar man ju bara i rätt tabell - vilket naturligtvis är bättre än ingenstans, men om det är en lång tabell och det man söker på ligger mitt i denna så tror jag nog mer på ankare. Som jag sa tidigare så stödjer jag idén på sammaslagningar men det måste vara användarvänligt och lätt att hitta//FredrikLähnn (Feffe) 3 maj 2008 kl. 13.02 (CEST)

(Avindendeterar) Jag tycker att förslaget med listor/kolumner var bäst hittills, o0ch att de viktigaste orterna kanske kan nämnas i löptext i själva kommunartikeln. Att nämna samtliga orter i själva kommunartikeln och med parenteser ange extra information är snarare en bra nödlösning, eller, då artiklarna inte har mer information än "Blaha är en by/å/whatever i Exempel kommun", den bästa lösningen. Det är synd att man i kolumnartiklarna inte kan omdirigera (eller i alla fall inte kan det utan göra allt lite krångligare) till de specifika byarna/småorterna/whatever, men jag tror likt andra att folk ändå hittar informationen om listorna är i bokstavsordning.Leo Johannes 3 maj 2008 kl. 13.16 (CEST)

Om man slår ihop artiklar är att få ett sammanhang så tycker jag att Offerdal är ett bra exempel. Tabellen eller listan för Åre kommun och Kalls församling tycker inte jag ger något sammanhang. Det är ju samma korta stubbartiklar, fastän som avsnitt i en större sida. Det fungerar om målet med sammanslagning är att vi absolut inte ska ha korta artiklar, men det ger knappast något större sammanhang än enskilda korta artiklar. Jag tycker inte att alla småorter, sjöar, m.m. ska ha egna artiklar. De allra kortaste, som "Orten är en ort i Kommunen. Den har 20 invånare." (eller lite längre), passar bäst i en tabell med basfakta i någon slags listartikel. Om listan dessutom har en karta, så kan mycket av texten Orter i Åre kommun och Kalls församling tas bort. De orter där det finns något skriva utöver basfakta+karta, motiverar nog egna artiklar även om de är korta. /EnDumEn ✍ 3 maj 2008 kl. 15.20 (CEST)

Tycker inte bystubbsfakta passar i sockenartiklar, det är bättre om man gör som du gjort med Orter i Åre kommun, har föressten börjat testa samma sak med Orter i Avesta kommun. --Wolfkid 3 maj 2008 kl. 16.15 (CEST)

Kontentan är alltså, kanske inte helt förvånande, att hur man än gör så är det få som blir nöjda.. --Njaelkies Lea 3 maj 2008 kl. 21.38 (CEST)

Antroposofi

och ett flertal anknutna artiklar känns inte bra alls. Ett IP-nummer 81.235.179.33 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) redigerar konsekvent bort kritik och deltar aldrig i några diskussioner. Alla artiklar är följdaktligen (alltför?) positiva. Eftersom det berör ett helt ämnesområde tog jag det hit istället för att diskutera i de individuella artiklarna. - Gthyni 2 maj 2008 kl. 15.40 (CEST)

Varför säger du inte till IP-numret på dess diskussionssida då? Kan hålla med dig om att åtminstone detta ser väldigt suspekt ut »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 2 maj 2008 kl. 19.06 (CEST)

På min diskussionssida har jag beskrivit vilka redigeringar jag har gjort av artiklarna on antroposofin och waldorfpedagogiken och skälen till att jag gjort dem. Påpeka gärna där om jag har gjort något som strider mot Wikipedias riktlinjer och policies, vilka det gäller, och av vilket eller vilka skäl. 81.235.179.33 3 maj 2008 kl. 17.54 (CEST)

däggdjur

Flyttad till WP:FF#Däggdjur --Rosp 3 maj 2008 kl. 18.30 (CEST)

Kategori:Insjöar i Sverige

Ett problem som jag tycker mig finna lite här och var på SVWP är att det finns många engagerade bidragsgivare som är allt för ivriga att skapa nya artiklar. Ett sånt område, bland många, verkar vara sveriges insjöar. Kolla t.ex. på Kategori:Insjöar i Västmanland, där finns i skrivande stund elva sjöar. Varför skulle inte dessa kunna behandlas i en artikel vid namn Insjöar i Västmanland istället? Det skulle ju ge mycket bättre överblick och framförallt minska ett av SVWPs stora handikapp, nämligen alla stubbar. Detsamma gäller mer eller mindre alla underkategorier till Kategori:Insjöar i Sverige med vissa sjöar som naturliga undantag (t.ex. Vänern som har en ganska stor artikel). Vad är era åsikter? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 2 maj 2008 kl. 19.05 (CEST)

Sjöar grupperas med fördel runt de vattendrag som avvattnar dem, t.ex. kan stubbar infogas i artikeln för Svartån, Västmanland. --LA2 2 maj 2008 kl. 19.15 (CEST)

En del sjöar är så pass stora och viktiga att man nog får anta att deras stubstatus är tillfällig. Småsjöar kan gott infogas på något vänster, kanske bäst enligt LA2:s förslag. --Njaelkies Lea 2 maj 2008 kl. 23.12 (CEST)

Bara för det gjorde jag en karta över Kolbäcksån nu, som dessutom visar Arbogaån och två Svartån (Närke och Västmanland). --LA2 3 maj 2008 kl. 00.03 (CEST)

Insjöartiklar som bara består av stubar kan med fördel behandlas som andra artikeltyper som är smidigt grupperingsbara och sammanfogas till samlingsartiklar. Däremot tycker jag att insjöar är tillräckligt intressanta och ofta har tillräcklig social, kulturell eller ekonomisk betydelse för att förtjäna egna artiklar. Om någon alltså skriver dessa artiklar så att de går bortom stub-nivån ser jag det som befogat att ha dem kvar. Som exempel vill jag nämna några av de många sjöarna i Alingsås kommun. Egna artiklar har för närvarande Mjörn, Anten, Färgen, Sävelången och Gerdsken. Dessa sjöar (av över 150 namngivna i kommunen) tillhör de större och viktigare och endast en av dem är stubmärkt (Anten, som är näst störst och kulturhistoriskt viktig). Flera av artiklarna är korta, men ändå lite väl innehållsrika för att inte motivera egna artiklar. /dcastor 3 maj 2008 kl. 00.24 (CEST)

Jo, det är en helt OK stubbe (dvs början till något stort) om Anten, men artikelförfattaren har glömt att berätta vart vattnet tar vägen. Bakvägen får man veta att det rinner till Mjörn och därifrån med Säveån till Göta älv. Sådana uppgifter borde finnas i alla artiklar om sjöar (det betyder att vi har ett enormt arbete framför oss). Och för Säveån borde det nog finnas en karta som visar flödet. För att krångla till ett gammalt ordspråk skulle man kunna säga att ingen sjö är en ö. --LA2 3 maj 2008 kl. 01.10 (CEST)

Som långfärdsskridskoåkare får man rätt bra koll på sjöar. Även om jag inte åkt så mycket i Västmanland är det helt klart att bland Kategori:Insjöar i Västmanland att cirka hälften utan tvekan är relevanta och bör ha egna artiklar (Fläcksjön, Hjälmaren, Lindessjön, Norra Hörken, Sör-Älgen (borde dock beskrivas tillsammans med övriga sjöar runt Grythyttan), Väringen, Åmänningen) resterande anser jag kan beskrivas i klump. Håller dock med om att det är naturligare att samla vatten efter huvudavrinningsområden än län. --Kr-val 3 maj 2008 kl. 07.45 (CEST)

En liten obetydlig petitess i sammanhanget (och på wp skall man väl vara petig? :-) ) Sjöarna är just nu indelade efter landskap, inte län. Se även diskussionen nyligen på WP:PK. Idén att gruppera/infoga efter avrinningsområde/vattendrag hade dock ingen kommit på då, åtminstone inte som kom fram då. --MagnusA 3 maj 2008 kl. 18.49 (CEST)

Jag delar LA2 åsikt att artiklar om avvattningsomrden är bra och att det där går att foga in smärre sjöar som annars lätt blir stubbartiklar, se tex Tyresåns sjösystem där i och för sig det vore önskvärt med karta och hur avvattningen mellan sjöarna är, och en kortrad om de sjöar som inte har egna artiklar. Wanpe 3 maj 2008 kl. 08.56 (CEST)

Idag slog jag ihop ett 20-tal (!) stubbar om olika öar och vikar till artikeln Tjusts skärgård, som jag dessutom försåg med en karta. Den resulterande artikeln är inte överdrivet lång (3569 bytes). Huvudpoängen är inte dock att jag avskaffade stubbarna, utan att den här översikten med sin karta saknades tidigare. Hur upplyst blir man egentligen av stubben "Stora Askö är en större ö norr om Loftahammar", när man inte ser hur stor den är eller var den ligger i förhållande till det omgivande landskapet? Ett fåtal öar och byggnadsverk i denna skärgård har egna artiklar (Norrlandet, 624 bytes; Gränsö, 831 bytes; Spårö båk, 989 bytes), men deras läge avhandlas också i översiktsartikeln. Den som från början vill bidra med kunskap om exempelvis Stora Askö hade gjort en bättre insats genom att nämna ön i översikten över Tjusts skärgård än genom att skapa en stubbartikel. --LA2 3 maj 2008 kl. 20.03 (CEST)

En mycket bra samlingsartikel, där den nya verkligen ger mer än de små tidigare artiklarna. Dessutom finns det plats för en gemensam historik och en översikt över adm indelningar. Wanpe 3 maj 2008 kl. 21.22 (CEST)

Varför denna stora motvilja mot stubbar? Olika sjöar är inte samma sak och därför skall de inte stå under samma artikel! Att slå ihop dem till en artikel botar inte problemet att det är lite skrivet om varje sjö, det bara skyfflar om informationen på Wikipedia utan anledning. Efter sammanslagningen har vi fortfarande lika många stubbar, med den skillnaden att flera stubbar nu samsas på samma sida! --Petter 3 maj 2008 kl. 21.30 (CEST)

Stubbarna placeras nu i ett sammanhang, med dessutom en karta, och, som Wanpe säger, med plats för mer generell information. Leo Johannes 4 maj 2008 kl. 10.59 (CEST)

Man bör först skilja på en stub och en kort artikel — en stub är en artikel som är kort men som kan anses växa. En del artiklar om insjöar (och annat) har jag bara helt enkelt svårt att se hur mycket det kan finnas att skriva om (förutom hur stora/djupa de är) och i så fall är det ju bättre att ha all info tillgänglig på en gång i en artikel. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 4 maj 2008 kl. 11.19 (CEST)

Benämning av århundratalets första decennium

Ofta talas och skrivs om vad som hänt under tidigare decennier, under 80-talet, nittiotalet etc och alla förstår vilka tidsrymder som avses.

Mera sällan nämns kommande decennier och allra minst talas om innevarande decennium. Det har jag bara hört benämnas en gång och då som "nollnolltalet". Nu återstår mindre än två år till 2010-talet och då blir det dags att börja tala om vad som hände under åren 2000 till 2009. För det decenniet har vi ännu inte någon korrekt benämning.

Nollnolltalet duger inte för i så fall skulle den första nollan avse den tredje siffran från höger räknat om hela årtal anges och den nollan står för det tjugonde (egentligen tjugoförsta) seklet. Nollnoll som de första och andra siffrorna från höger räknat finns bara i årtalet 2000. Därefter kommer åren 01, 02 etc. Gemensamt för åren 2000 - 2009 är just siffran 0 som näst sista siffra. Detta i analogi med 9 för 90-tal, 1 för 10-tal etc.

Nolltalet är en kort och enkel benämning som är lätt att förstå och att säga och som dessutom är matematiskt korrekt.

//Föregående osignerade inlägg skrevs av Mats Conny Diskussion

Vad sägs som millenie-talet? --Wolfkid 3 maj 2008 kl. 23.18 (CEST)

Mja, det säger ju inget om hur långt "talet" är, om det rör sig om ett årtionde eller århundrade. Mitt bästa förslag är "under tjugohundratalets första decennium" eller liknande men jag vet inte om det används i någon större utsträckning. - Tournesol 3 maj 2008 kl. 23.20 (CEST)

Självklart ska vi inte hitta på någon egen term, det vore originalforskning. Vad jag vet är "nollnolltalet" helt klart det vanligaste i allmänt språkbruk, men om någon kan visa på någon sorts språkrekommendation så vore det bra. /Grillo 3 maj 2008 kl. 23.44 (CEST)

Jag säger 00-talet, och det verkar också vara det som bådeTT:s språknämnd och Språkrådet (fd Svenska språknämnden)rekommenderar. Nitramus 3 maj 2008 kl. 23.49 (CEST)

Och om man vill markera vilket sekel man syftar på? Nittonhundranollnoll-talet resp. tjugohundranollnolltalet? - Tournesol 4 maj 2008 kl. 00.07 (CEST)

Tjugohundratalet är den föresläagna benämningen på seklet, enligt samma TT-källa jag gav tidigare, medan de rekommenderar tvåtusentalet som millenniebenämning. Nitramus 4 maj 2008 kl. 09.35 (CEST)

På samma sätt som man gör när man pratar om åren 1000 till 1099 (och inte till 1999), skulle jag gissa. –dMoberg 4 maj 2008 kl. 00.47 (CEST)

Nollnoll-talet är den enda beteckning jag hört, och det verkar ju råda konsensus bland språkvårdare om det (finska kotus, utöver länkarna ovan). Ordet är dessutom etablerat - jag får sökträffar i de stora tidningarna från tidigt 90-tal, och tidskriften 00tal tog sitt nuvarande namn redan vid millennieskiftet. Och som Moberg säger, problemet med mångtydighet finns redan, och det brukar vi ju oftast kunna hantera bra. //Rotsee 4 maj 2008 kl. 01.04 (CEST)

Detta är väl i grunden ett matematiskt problem orsakat av vår (o)vana att dela in tiden i någorlunda hanterbara perioder, ex 80-tal, fyrtiotal etc. Här har matematikens strikta logik fått ge vika för lingvistikens fria sätt att vara och verka. Levande språk befinner sig i ständig utveckling. Med ett flödande tillskott av nya företeelser, benämningar, levnadsvanor m m meandrar sig språken fram i tidens oändliga terräng i mestadels oberäkneliga banor. Som väl är ger grammatiken en viss styrsel. Här har man tydligen bestämt (?) att innevarande århundrades första decennium ska kallas nollnolltalet och om man inte kommer på bättre tankar lär det väl så förbli, trots de matematiska ofullkomligheterna. Man får bortse från att den första av de två nollorna under åren 2001 - 2009 står på platsen för århundrade. Endast år 2000 kan nollnoll avse decennium plus år. Alltså skulle seklet 2100 - 2199 kallas ettnolltalet vilket förstås skulle förväxlas med decenniet 10-talet. Med mera. Inget av vad som anförts har motbevisat att benämningen "nolltalet" är att föredra men när uttrycket "nollnolltalet" väl kommit att brukas en tid så begrips det av alla och fyller därmed sin funktion.

Språket vimlar av olika slags ofullkomligheter. Bara ett exempel: I skolan (under 50-talet) fick vi oss till livs att "fyrtiotalister" var författare som blivit kända under 40-talet. Numera tillhör jag själv en grupp som kommit att kallas fyrtiotalister därför att vi är födda under 40-talet. Om jag numera vill använda benämningen i dess ursprungliga betydelse måste jag förklara vad jag menar. Annars hade ändelsen "-are" i stället för "-ist" bringat reda i begreppen. (Jfr "femtiotalare" om en bil från 50-talet). Nu är det för sent.

Jag får tydligen vänja mig vid tanken att vara morfar åt en nittiotalist och en nollnolltalist -såvitt ingen kan ta fram bättre benämningar.Mats Conny 4 maj kl. 20.51 (CEST)

Jag tror inte alls noll-noll kommer från de mellersta siffrorna, utan att analogin ligger på hur det skrivs med siffror: 70-talet, 80-talet, 90-talet, 00-talet, 10-talet, 20-talet. Att sen konsekvens saknas för uttalet (där till exempel ordet för alla år i nittio-talet inkluderar ordet "nittio", men inga år uttalas med "nollnoll") är en olycklig bieffekt. --  boivie  ✎ 4 maj 2008 kl. 22.02 (CEST)

Som Bovie, och tilläggas kan väl att 00-talet syftar på perioden 2000-2009, medan "21. århundradets första decennium" torde omfatta åren 2001-2010. Detta beroende på att år 0 saknas i tideräkningen och år 1 f.Kr omedelbart föregår 1 e. Kr, eller egentligen "första året efter Kristi födelse". Utifrån detta system räknas även decennierna så att de omfattar år som slutar på siffrorna 1 till 10, medan den i vårt språk vanliga benämningen (90-tal etc) räknas från 0-9, bortseende från att tideräkningen alltså egentligen bygger på ordningstal. Taxelson 5 maj 2008 kl. 12.09 (CEST)

Jag håller med Boivie att 00 står för de två sista siffrorna. "Tjugotalet" kommer säkert från att det är alla tal som uttalas tjugo-någonting, alltså 20...29. Våra räkneord är uppbyggda så att principen fungerar bra för 20-talet och ända upp till 90-talet. Tiotalet fungerar sämre, för man räknar inte tio, tio-ett, tio-två osv, men i sifferskrift smälter 10-talet ändå in i serien 20-talet, 30-talet osv. Jag tror att man länge haft stora problem med att benämna perioden 0...9 i varje sekel. Grunden är att språket hoppar över tiotalssiffran om den är noll. Vi säger inte tjugohundra-nolltio-åtta. Hade vi gjort det, skulle vi också kunna tala om nolltiotalet och utan förväxling mena 00-talet. Nu har vi alltså på sifferskriftens omvägar kommit dit ändå, men vi har inget bra sätt att uttala det på. /Rolf B 5 maj 2008 kl. 12.55 (CEST)

Statistik att reflektera över

Jag har lekt med att ta fram lite statistik som inte direkt bygger på dimensionen dåliga-bra artiklar utan mer på beständig-tidsbundet innehåll, om komplett info finns på andra wikis eller ej och om snuttartiklar. Lite att reflektera över:

• Snuttartiklar (dvs ordboksartiklar och kortförklaringar av fenomen) - här ser det ut vara relativt sett färre som skapas än det finns, vilket är naturligt (de flesta kortförklaringar finns redan upplagda och vi har en trend att vilja se mer av helheter och sammanhang än snuttar). Här arbetas det ju i stubprojektet och där jag själv tycker LA2 sammanfogning av snuttar till Tjusts skärgård är en pärla för visa mervärdet av sammanhang.
• Tidsbundet innehåll (dvs popgrupper, programledare, fotbollsspelare etc som inte är intressanta om om 20 år eller så). Säkert OK att vi har dessa och inte så konstigt att det ser ut vara relativt fler sådan artiklar som skapas än det finns - tidsbundna saker tillkommer mycket mer än beständiga saker.
• Artiklar där relativt komplett info finns på andra wikipedier. Det ser ut som uppemot 2/3 av de "riktiga artiklarna" är sådana. Många nya snuttar skapas vilket jag tror med Iw länkar ändå kan ge värde. I totalen finns det många Bra artiklar av denna karaktär och de ser jag som riktigt bra. Den svenska texten kan ses som den optimala för tex skolelever medan de specialintresserade kan gå vidare. Jag tror att vi inte behöver ha dåligt samvete för att vi inte har samma kompletthet för denna stora mängd (men basartiklarna bör vara kompletta) utan kan se det som en styrka att ha två detaljeringsnivåer. (och NE kan aldrig komma ikapp denna kombiantion av den svenska och övriga wikipediavärlden). Vikten av iw-länkar bör vi dock ha i minnet.
• De Sverigeunika artiklarna. Här har vi förvånansvärt få kompletta gedigna artiklar. Är denna typ av grundsammanställning för svår? För det är klart det tar ordentligt med tid att få ihop denom Norrmalmsregleringen tex. Men borde det inte vara möjligt få till mer om Sveriges geografi myndigheter mm? varför är Rikskriminalen stubamrkerad efter två år och varför är den om Malungs kommun så svag?
  Wanpe 5 maj 2008 kl. 14.19 (CEST)

Dels tror jag att den globala principen kan spela in till att det skrivs mycket om länder utomlands, dels bryr sig nog svenskar mindre om sin geografiska och kulturella omgivning än människor utomlands. Våra jämtlandsartiklar är ju bra eftersom vi har en jämtlänning som skriver en massa om det. På samma sätt finns det en holländare som skapat artiklar om alla byar på Öland, även artiklar som inte finns på svenska wikipedia. //moralist 5 maj 2008 kl. 15.21 (CEST)

Ang. punkt 2 ovan. Alla lexikon har en – och ska ha en – betoning på samtiden. I synnerhet de specialinriktade (musiklexikon, etc.). WP är unikt på den punkten, dels för att utrymmet är obegränsat (?), dels för att sakkunskapen är spridd på många händer. Det innebär att vi kan få med information om personer och företeelser i vår samtid som annars inte publiceras någonstans. Jag vill därmed betona vikten av att vi i våra relevanskriterier ser till nyttan. Inte bara till en stelbent bedömning utifrån generella kriterier. WP är inte ”Vem är det?”. Det är inte ”fint” att vara omnämnd i WP. Det är möjligt, och i vissa fall troligt, att mycket av det som nämns på WP idag är ointressant om tjugo år. Men inte för alla. Det finns alltid några nördar som jag, som vill veta vem som var organist i Lunds Domkyrka 1950, eller vem som spelade ytter i HBK i matchen mot MFF 1963… Artiklar ska vara innehållsrika, välskrivna, korrekta och rätt formaterade. Är de det är de oftast intressanta – och därmed också relevanta. -- Rex Sueciæ ✎ 5 maj 2008 kl. 16.27 (CEST)

Jag har ingenting emot att dessa är med och i många sammanhang är det en styrka. De representerar dock en egen problematik - när tiden går kan uppgifterna bli obsoleta och till och med fel om och när de inte underhålls. Wanpe 5 maj 2008 kl. 16.35 (CEST)

Har du slumpmässigt tagit fram hundra artiklar till statistiken? Leo Johannes 5 maj 2008 kl. 20.11 (CEST)

Ja för siffror för helheten, för de nya den 3e gick jag igenom dem och normerade sedan siffrorna så summan blev 100. Wanpe 5 maj 2008 kl. 20.15 (CEST)

Eurovision Song Contest eller Eurovisionschlagerfestivalen

Till alla här på Wikipedia. Som de flesta vet så pågår det en stor diskussion om ESC ska heta Eurovision Song Contest eller Eurovisionschlagerfestivalen. Diskussionen har hittils inte kommit någon vart, så därför föreslår jag nu en omröstning om saken. Alla som vill får vara med och påverka resultatet. Om du vill rösta så skriver du vilket alternativ som du tycker ska vara. Här är alternativen:

Alternativ 1: Eurovision Song Contest
Alternativ 2: Eurovisionschlagerfestivalen

/Hollac16

Jag tänker inte rösta och om valdeltagandet underskrider 50 procent tänker jag inte heller bry mig om den. Thuresson 5 maj 2008 kl. 13.24 (CEST)

Under 50% av vad - det totala antalet registrerade användare på hela svenskspråkiga Wikipedia? /FredrikT 5 maj 2008 kl. 13.30 (CEST) (frågan ställd av ren nyfikenhet)

Omröstningar är ju evil (länk längre upp i BB), men däremot kan man ju i stället använda den här gjejen du nu har startat som en enkät. --Meloman 5 maj 2008 kl. 14.59 (CEST)

Den här typen av omröstningar är totalt meningslösa och idiotiska. Det är irrelevant vad en majoritet tycker. Se meta:Polls are evil. Den här diskussionen är sedan länge avslutad, och visst kan man ta upp den på nytt, men då får man också vänta sig respons som ovan, även om jag inte riktigt förstår Thuressons kommentar... Acceptera kompromissen istället för att fortsätta bråka om en ickefråga. /Grillo 5 maj 2008 kl. 17.36 (CEST)

Den senaste flytten har visat att kompromissen inte har accepterats utan att den ena sidan har fått sitt till 100 % och den andra sidan fått backa helt och hållet. Det har tyvärr inte skötts snyggt. Artikeln borde återställas till kompromissen igen där båda sidor fått backa något--Bruno Rosta 5 maj 2008 kl. 18.41 (CEST)

Instämmer i att detta är något som inte är viktigt. Visst är det bra om Wikipedia har det namn som är bäst för en korrekt svenskspråkig encyklopedi, men kan man inte samsas om vilket som är det är kompromisser bättre. Om man söker på det ena kommer man ändå till det andra alternativet, och jag tror inte att Wikipedias läsare bryr sig så mycket om vad rubriken är. Leo Johannes 5 maj 2008 kl. 20.18 (CEST)

Vad jag har inte har sett under diskussionen om namnet ESC är argument för att namnet ska heta "Eurovisionschlagerfestivalen". Merparten av de som har diskuterat har faktiskt varit för att flytta namnet till "Eurovision Song Contest"!. Så jag fattar inte vad det är du tjafsar om Grillo & Thuresson. Är ni sura över att namnet numera är "Eurovision Song Contest"? /Hollac16

Jag "tjafsar" om att omröstningar suger. Inget annat. Och bunta inte ihop mig med andra användare som jag inte har någon koppling till tack. /Grillo 5 maj 2008 kl. 23.13 (CEST)

Pedagogiskt från Älmhult

Stefan Jönsson, lärare i Älmhult, har gjort en pedagogisk film om "Källkritik med hjälp av Wikipedia". Här finns länk till filmen (17 minuter, WMV-format, som tyvärr är svårt att visa på somliga datorer) och annan intressant information om Wikipedia. Ni kan ju gissa vilken artikel om ett stort möbelföretag (fyra bokstäver) som används som exempel i filmen. --LA2 17 april 2008 kl. 22.58 (CEST)

Jag försökte se den men kan inte få igång den med varken VLC eller WMP. Någon som har några tips? /Grillo 17 april 2008 kl. 23.01 (CEST)

För Linux, prova mplayer och när det kommer upp ett felmeddelande, så ladda ner binärcodecs från den URL som anges där. Ljudkvaliteten blir aldrig bra, men det går att följa. --LA2 17 april 2008 kl. 23.14 (CEST)

Om någon annan har tips för hur man får igång filmen i Windows skulle det uppskattas! /Grillo 17 april 2008 kl. 23.19 (CEST)

Jag har Media Player Classic som standardmediaspelare, och i den fungerar det hur bra som helst. Vivo _disk.^↔ 17 april 2008 kl. 23.24 (CEST)

Har du problem med codecs kan jag rekommendera programmet GSpot för att ta reda på vilken codec som saknas, och sen leta efter den med t.ex. Google. Vivo _disk.^↔ 17 april 2008 kl. 23.26 (CEST)

Hade heller inga som helst problem med WMP (version 11.0.5721.5230) under Windows XP. --Kr-val 17 april 2008 kl. 23.29 (CEST)

Jo, Gspot är jag bekant med, det programmet gav mig den användbara informationen "Codec Status Undetermined". Jag tankar MPC, som jag haft förr. /Grillo 17 april 2008 kl. 23.36 (CEST)

Grr, i MPC ser jag bilden men får inget ljud, däremot ett trevligt felmeddelande som finns att skåda under User:Grillo/problem, om det säger någon något. /Grillo 17 april 2008 kl. 23.45 (CEST)

Funkar fint i WMP (9.00...) här också men inte i vlc. --Skizzik 17 april 2008 kl. 23.47 (CEST)

Enligt Winamps filinformation är den aktuella codecen ACELP.net. Prova att hämta den. Vivo _disk.^↔ 17 april 2008 kl. 23.53 (CEST)

Kunde inte gubben lagt upp filmen på youtube :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 7 maj 2008 kl. 23.25 (CEST)

Den codec som behövs kan laddas ner för Windows här: [4] dcastor 8 maj 2008 kl. 01.38 (CEST)

Jag tyckte filmen var väldigt intressant. Vilken tur att berättaren inte klickade sig in på Philippos användarsida utan gick till en allmänt aktad användare. Att vem som helst kan redigera är ju både en styrka och en svaghet och därför är det viktigt att artiklar har källor så att man kan göra en bedömning. Jag är inte säker på att skolungdomar har tillräckliga kunskaper för att kunna göra en sådan. Thuresson 18 april 2008 kl. 00.18 (CEST)

Fast han hade ju missuppfattat lite angående historik på användarsidor kändes det som... MellonCollie 19 april 2008 kl. 19.38 (CEST)

Som ovan i övrigt tyckte jag det var bra och väldigt pedagogiskt //FredrikLähnn (Feffe) 19 april 2008 kl. 23.05 (CEST)

Ja, det var intressant. Jag noterade även att han missuppfattat "återställ"-funktionen, så det var nog bra att vi bytte namn på den till "gör ogjort". --  boivie  ✎ 23 april 2008 kl. 07.23 (CEST)

Mall:Aktuellt

Sedan det infördes en ny layout på huvudsidan (juli 2007) har det funnits en sektion på huvudsidan som heter "Aktuell artikel". Den beskriver, som namnet antyder, en artikel av aktuellt intresse, och nedan visas en lista över fler aktuella ämnen. Jag tycker att den här sektionen är rätt problematisk;

• De artiklar som listas där förklarar oftast inte varför de är aktuella. Om man kikar på nuvarande version kan man studera de två första meningarna; "Tropiska cyklonen Nargis var den första tropiska cyklonen i den Indiska orkansäsongen 2008. Hittills har runt 22 000 dödsoffer rapporterats." Det finns inget flyt i detta, det självklara är inte utskrivet. Meningen kan istället beskrivas mer sammanfattande (som "Minst 22 000 dödsoffer har rapporterats i följderna av den tropiska cyklonen Nargis").

• Det finns inga riktlinjer om vilka artiklar som ska läggas in, vid nyårsskiftet var t.ex en sammanfattning om 2008 på huvudsidan. Då har man missförstått poängen med mallen, att det har blivit ett nytt år är ingen nyhet, inte heller att det har införts sommartid. Artiklarna här ska vara ur nyhetsflödet.

• Artiklarna som läggs in här är tyvärr ofta, ofta sverigecentrerade. Det här är inte wikipedia för svenskar, utan wikipedia för de som talar, skriver, eller läser svenska. Jag tycker att nyheterna ska om möjligt presenteras från ett globalt perspektiv.

Om man istället presenterar nyheterna i punktform, som i engelska wikipedias In the News, kan sidan uppdateras oftare, med tanke på att många aktuella händelser som tas upp i "vanliga" medier kanske inte har någon egen artikel här, då räcker det bara med att länka till huvudartikeln och skriva en liten notis om det där.

Vad tycker ni egentligen om sektionen "Aktuell artikel" på huvudsidan?xenus 7 maj 2008 kl. 15.55 (CEST)

Varför ha nyheter överhuvudtaget? Wikipedia är inte en tidning. Och namnet "Aktuell artikel" säger inget om att den ska ha med nyheter att göra bara att artikeln är aktuell. Sen ser jag inget problem med Sverige/Norden-centreringen i det här fallet. De flesta som kan läsa/skriva svenska har någon anknytning till den regionen. Däremot bör artiklarna vara neutrala om det går. /Redux 7 maj 2008 kl. 16.26 (CEST)

Jag tycker den fungerar bra för det mesta. Du skriver att det inte finns riktlinjer, ändå har man missförstått poängen med mallen om den inte innehåller nyhetsartiklar? Sommartid, första maj, solförmörkelse etc kan vara lämpliga aktuella artiklar - därmed inte sagt att t ex sommartidsartikeln måste ligga där vid varje övergång från vintertid. 81.232.56.250 7 maj 2008 kl. 16.29 (CEST)

Jag tycker som IP-numret ovan. --Meloman 7 maj 2008 kl. 16.34 (CEST)

Artiklarna ska inte alls endast komma från nyhetsflödet. I de ursprungliga diskussionerna i att ändra formatet från Mall:Aktuellt till det som nu finns i Mall:Aktuell var just det faktum att man kunde lägga in relevanta och aktuella ämnen, så som artiklar om högtider, årtidsbundna fenomen osv ett av argumenten. -- JIESDEO 7 maj 2008 kl. 16.37 (CEST)

Jag tycker det fungerar bra, den ska i min mening lyfta fram sådana artiklar som en normal användare (dvs en svensk/finländare) kan finna intressant just nu. Har det varit Våffeldagen så är en artikel om det nog så intressant. På samma sätt är en artikel om Första Maj på det datumet väldigt intressant. Ur detta perspektivet får mallen och dess användning klart godkänt. Fortsätt med den. --Bomkia 7 maj 2008 kl. 16.42 (CEST)

Helgdagarna finns redan i datummallarna på huvudsidan. xenus 7 maj 2008 kl. 17.42 (CEST)

Den lyfter ju inte alls fram artiklarna på det sättet --Bomkia 7 maj 2008 kl. 22.00 (CEST)

Man hör ibland argumentet (som från Redux här ovan) att Wikipedia inte är ett nyhetsmedium, inte en tidning, att aktuella händelser borde vara Wikinews sak och inte Wikipedias. Men jag tror inte på det. Wikipedia drivs till stor del av vad som rapporteras i media. Den bakgrundsanalys, fördjupning och summering som nyhetsmedia sällan klarar att leverera, står i stället Wikipedia för. Och innehållet i Wikipedia byggs ut när folk har intresse för ett aktuellt ämne. Den svenske wikipedianen Henrik driver sajten stats.grok.se med trafikanalys, där det också finns en topplista över de mest besökta sidorna i svenska Wikipedia. Tyvärr finns den bara i månadsperspektiv och visar just nu de 1000 mest besökta sidorna under februari 2008, till exempel ligger Alla hjärtans dag på 10:e plats. Om vi kunde uppmuntra Henrik att göra en dagsaktuell version av samma sida, skulle vi få exakta siffror på vad folk läser om just nu. Några ämnen som USA och andra världskriget är ständigt välbesökta, men om man subtraherar detta bakgrundsbrus skulle man kunna lyfta fram dagens aktuella trender. --LA2 7 maj 2008 kl. 18.58 (CEST)

Jag håller absolut med dig. Wikipedia (särskilt engelska) är mycket bra på att rapportera nyheter, och i wikipedia hittar man den fördjupning som sällan hittas och ses i tidningar, TV, och radio. Ett strålande exempel är Virginia Tech Massacre, som efter ett år har blivit en featured article. xenus 8 maj 2008 kl. 09.41 (CEST)

Fast det är ju en viss skillnad i skala mellan svwiki och enwiki avseende antal "editörer", så den senare tenderar ju att vara lite mer uppdaterad så snart någon nyhet förekommer. Tomas e 8 maj 2008 kl. 10.02 (CEST)

Sedan Mall:Aktuellt togs bort från huvudsidan är det knappt någon som bryr sig om den där (och på aktuella händelser) ligger nyheter från mars trots att vi redan är en bit in i maj. Det vore bra om alla de som säger sig vara intresserade av nyhetsflödet, aktuella händelser med mera lade in sådana där och även uppdaterade månadsartiklarna.April 2008 saknas helt! Vad gäller Mall:Aktuell så är det nog bra att skilja på aktuella händelser och artiklar ur nyheterna. Ämnen kan vara aktuella även om de inte är någon direkt nyhet och därför tas upp på Mall:Aktuell. / Elinnea 8 maj 2008 kl. 17.36 (CEST)

Även jag, som är en ivrig lobbyist för Wikinews, tycker att LA2 har rätt. Men inte av samma skäl som Xenus, jag tycker att nyheter inte hör hemma på Wikipedia. Men det betyder inte att befintliga artiklar inte kan vara aktuella. /Ainali 8 maj 2008 kl. 19.54 (CEST)

Jag kanske formulerade mig något fel, jag menade att wikipedias styrka är att artiklar av aktuellt intresse uppdateras väldigt mycket, och är oftast av god kvalitet eftersom många läsare ser och bevakar dem. Jag menade inte att wikipedia ska rapportera nyheter som massmedier. xenus 8 maj 2008 kl. 20.04 (CEST)

Tydligare oinloggningsinfo

På tyska Wikipedia stötte jag på en tydligare oinloggningsinfo än vad vi har och det kanske vore något för oss också? Det bör ju vara bättre att få en tidig, och tydlig, varning istället för att märka det först när redigeringen ska sparas. Vill man då redigera som inloggad, får man ju då kopiera det redan skrivna, för att efter inloggning inte behöva skriva om. Det kan möjligtvis också få någon klottrare att studsa till lite, när de läser och begrundar att ipnumret kommer att visas i historiken, helt öppet, och att de därmed inte är riktigt så anonyma som de kanske trodde?
/Ronny 3 maj 2008 kl. 21.16 (CEST)

Ja, absolut, jag tror jag gör det på en gång, om jag bara hittar rätt MediaWikisida. /Grillo 3 maj 2008 kl. 21.18 (CEST)

Eller förresten, det står ju redan "Du är inte inloggad. Därför kommer din IP-adress att synas i historiken för den här sidan när du sparar din redigering.", jag hade inte kollat innan jag skrev ovanstående. Vad behöver bli tydligare? /Grillo 3 maj 2008 kl. 21.20 (CEST)

Kan inte IP-adress vara wikilänkat i meddelandet? --Petter 3 maj 2008 kl. 21.26 (CEST)

Den stora skillnaden, som jag ser det, är dels att det står i en gul varningsruta som kan orsaka den studs som man behöver och dels att det står att ip-adressen kommer att synas i historiken "helt öppet" för en bättre förbyggande effekt.
/Ronny 3 maj 2008 kl. 21.36 (CEST)

Jag har översatt till ett lämpligt förslag med utgångspunkt från den tydligare tyska förlagan. Föreslår alltså att vi skapar en likadan gul ruta som tyska Wikipedia har, likt nedanstående exempel.

Du redigerar denna sida som oinloggad. Om du ändrar något och sedan trycker på spara, kommer din aktuella IP-adress att visas helt öppet i versionshistoriken, där den sedan är fortsatt tillgänglig.

Den kommer i så fall att visas ovanför redigeringsfönstret så fort som man som oinloggad går in i redigeringsläget, precis som nu, för att undvika att man av misstag ska märka det först när man ska spara. (Det hände faktiskt vid denna redigering, men som tur var hade jag kopierat innan). Har inte heller letat upp metasidan, men det kanske finns någon som vet var eller finns det synpunkter på textens layout eller kod? Hur gör man förresten ordet ip-adress obrytbart, när det ingår ett skiljetecken?
/Ronny 4 maj 2008 kl. 11.13 (CEST)

Man bör ställa sig frågan vad syftet med mallen är. Som den gula rutan är utformad nu antar jag att syftet är att framkalla en lätt "skräck" över att IP-numret loggas, så kan säkert många okunniga tolka det i alla fall. Bör man lägga till en bit om att registrering av användarnamn är att föredra om man vill vara anonym? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 4 maj 2008 kl. 11.17 (CEST)

Ja, kanske det. Jag wikilänkade ordet oinloggad i exemplet och det står i mitt första inlägg vad som var grundtanken med studsen, som alltså har dubbla roller.
/Ronny 4 maj 2008 kl. 11.27 (CEST)

Kan det kanske vara så att även seriösa "skräms bort" om det är en "varningsruta"? I övrigt verkar det vara ett bra förslag: seriösa icke-klottrare skapar hellre ett konto, vilket är bra eftersom de får tillgång till fler funktioner, och klottrare "skräms bort". Leo Johannes 4 maj 2008 kl. 12.29 (CEST)

För att tona ned varningsbiten och förstärka upplysningsrollen, kan man ju variera med färger. DeWi har ju en aprikos ton i sin ruta och det kan ju ses som en "snällare" upplysning. Seriösa och något internetkunniga redigerare, tror jag inte skräms bort av en länkad ruta, men däremot kanske några som inte har helt rent samvete. Har 'snällat' färgen något nu.
/Ronny 4 maj 2008 kl. 12.55 (CEST)

Jag håller med om att idén med rutan nog har sina fördelar och tänkte egentligen bara föreslå en liten förändring av utformandet:

Du redigerar denna sida som oinloggad. Om du ändrar något och sedan trycker på spara, kommer därför din aktuella IP-adress att visas helt öppet i versionshistoriken, där den sedan är fortsatt tillgänglig. (Logga in)

Jag upplevde i.a.f. den tidigare länkningen lite otydlig. Den nya färgen var obehagligare tycker jag:). Jopparn 4 maj 2008 kl. 13.08 (CEST)

Har ändrat ordalydelse och färg något och infört. Hoppas det blev bra!
/Ronny 4 maj 2008 kl. 13.20 (CEST)

Jag tycker det är bra, även för oss seriösa användare, med en iögonfallande varning. Ett "Oops, jag glömde logga på!". --MagnusA 4 maj 2008 kl. 13.42 (CEST)

Jag vet inte hur den gamla varningstexten såg ut, men den nya låter tillkrånglad i mina öron. Jag skulle rekommendera den danska varningen, enligt nedan. --LA2 4 maj 2008 kl. 19.53 (CEST)

Du är inte inloggad! Din IP-adress kommer att sparas i sidans redigeringshistorik. För att undvika att din IP-adress offentligörs, kan du registrera dig som användare.

Tack för tipset. Testar nu med nedanstående skrivning som är mer rakt på sak. Det är nu med andra ord en härtappad variant av en dansk/tysk blandning. Lite tuffare, men välkommenlänken kan väl mildra något plus den snälla färgen!
/Ronny 4 maj 2008 kl. 20.45 (CEST)

Du är inte inloggad! Din IP-adress kommer därför att synas i versionshistoriken. För att undvika att din IP-adress offentliggörs, kan du registrera dig som användare

Nja... bort med varningen och utforma det som en informationsruta istället. Det är egentligen inte en varning, utan mer en information. --Petter 5 maj 2008 kl. 03.35 (CEST)

Du är inte inloggad! Din IP-adress kommer därför att synas i versionshistoriken. För att undvika att din IP-adress offentliggörs, kan du registrera dig som användare

Hmm, ja det är ju också ett alternativ. Det är lite av en smaksak då det kan ses som en information för de av oss som vill vara inloggade och som en liten varningsstuds för dem som kanske inte är medvetna om att ip-adressen faktiskt offentliggörs. Om vi byter skylt blir informationen lite mer tandlös i dess ena funktion, så vi låter väl några mer tycka till i ärendet. Den blå färgen funkar ju i båda fallen, så det är väl egentligen bara fråga om vilken skylt som gör jobbet bäst. Tror att jag börjar med att byta färg, så bryter den iaf av gentemot den danska, norska och finska varianten, som alla har varningskylt på beige botten. Nu ser den alltså ut likt nedan
/Ronny 5 maj 2008 kl. 08.19 (CEST)

Du är inte inloggad. Din IP-adress kommer därför att synas i versionshistoriken. För att undvika att din IP-adress offentliggörs, kan du registrera dig som användare.

Ps.Xenus bytte skylt nyss till en lite snyggare info-skylt och bytte ut utropstecknet till en punkt. Det blev ok, tycker jag, och därför sätter jag punkt också...
/Ronny 5 maj 2008 kl. 10.01 (CEST)

Jag vänder mig lite mot ordet offentliggörs, som jag tycker låter lite väl skrämmande. Offentliggörande sammanknippar jag med att någon hängs ut i tidningar eller liknande. Kanske bara ändra till sparas?213.130.122.198 5 maj 2008 kl. 17.29 (CEST)

Men, nej! Antingen en varningskylt på orange/beige botten eller en informationsskylt på blå! Nu ser det ju jättekonstigt ut rent färgmässigt! --'''Petter''' 6 maj 2008 kl. 01.10 (CEST)

Åh, jo! Jag tycker tvärtom att det ser vettigt ut nu (det såg lite blekt ut innan med ljusblå ton i ton). Är också nöjd med skrivning och layout nu, efter att storleken blev justerad något.
/Ronny 6 maj 2008 kl. 07.48 (CEST)

Skylten ger intryck av att det är något fel att redigera oinloggad (man får en varning) och att det att ens ip-adress visas är skadligt eller farligt. Jag tyckte det var bättre innan, och att den färgade skylten är störande för blicken. Återställ. 81.232.56.250 6 maj 2008 kl. 16.01 (CEST)

Ok, det är nog en lagom svenskspråkig skrivning nu. Klart slut!
/Ronny 7 maj 2008 kl. 12.05 (CEST)

Bra jobbat! /Mikael Lindmark 9 maj 2008 kl. 18.48 (CEST)

Mycket bra! -- Rex Sueciæ ✎ 9 maj 2008 kl. 19.50 (CEST)

Ü

Jag skulle vilja puffa lite för Wikipediadiskussion:Kategorier#Sortering av ü. //Essin 8 maj 2008 kl. 23.23 (CEST)

När föreligger intressekonflikt?

De som intresserar sig för generella frågor om intressekonflikter och politik, kan dikutera saken på Wikipediadiskussion:Att skriva om politik.//--IP 9 maj 2008 kl. 07.31 (CEST)

Hur naket får Wikipedia vara?

Jag blev lite förvånad när jag såg bilderna i kondom och anus. Borde de inte vara mer som bilderna i samlag eller penis (tecknade)? /Poxnar 24 april 2008 kl. 18.01 (CEST)

Jag anser att Wikipedia inte ska censureras, men däremot kan man lägga in de bilderna i stängda navigationsrutor. --Meloman 24 april 2008 kl. 18.04 (CEST)

Hittade en "tecknad" bild åt kondom i alla fall. Tycker det ser bättre ut. Kanske kan man hitta på något åt anus också. Visst att man inte ska censurera men man behöver ju inte ha brutalt nakna bilder bara för sakens skull när det går lika bra med en alternativ bild. --Njaelkies Lea 24 april 2008 kl. 18.25 (CEST)

Som vanligt gäller principen om konsensus, och det är inget fel i att byta ut bilder som man tycker kan ersättas av något bättre. Rop om censur är mest fånigt. Stängda navigationsrutor tycker jag vore tråkigt - har vi bra illustrationer bör de kunna visas. 81.232.56.250 24 april 2008 kl. 18.27 (CEST)

Våra illustrationer skall i första hand syfta till att vara så beskrivande som möjligt. Om det innebär nakenhet eller ej bör inte ingå i kalkylen. MiCkE 24 april 2008 kl. 18.30 (CEST)

Det finns redan texter som behandlar frågan. Läs Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Inte censurerat till skydd för minderåriga och Wikipedia:Förbehåll för innehåll. -- JIESDEO 24 april 2008 kl. 18.32 (CEST)

(redigeringskonflikt) Wikipedia ska inte censureras. Jag anser personligen att det är hyckleri att ersätta fotografiska bilder av könsorgan med tecknade bilder. Söker man efter artikeln anus bör man vara beredd på att den är illustrerad. Betydligt allvarligare är det när bilder med naket (eller för den delen anatomiskt i största allmänhet) innehåll är pornografiska, sexistiska eller avbildar manipulerade kroppar. Det avbildade kvinnliga anuset har t ex bortrakat könshår, men det nämns inte i bildtexten, vilket lätt leder till uppfattningen att "normala" kvinnor saknar könsbehåring i anusregionen. De flesta bilder av nakna kvinnor som finns på Commons avbildar också mycket unga kvinnor, vilket leder till en skevhet när dessa bilder används för att illustrera artiklar. Jorva 24 april 2008 kl. 18.47 (CEST)

Tillägg: Artikeln vulva illustreras med en fotografisk bild. Att artikeln penis inte innehåller någon fotografisk bild ser jag som en inkonsekvens som (förmodligen) har att göra med att kvinnlig nakenhet ses som mindre vulgär och anstötlig än manlig nakenhet. Jorva 24 april 2008 kl. 18.51 (CEST)

Wikipedia är ju en encyklopedi. Om någon skulle söka på anus eller vulva så gör de flesta det för att få information. Då är det bättre med en bild som visar anatomin och det är inte lika lätt när det är en fotografisk bild. /Poxnar 24 april 2008 kl. 19.28 (CEST)

Jag håller inte med, Jorva. Om man vill ha information om analöppningen, ska man kunna få det utan att direkt behöva bemötas av ett par ganska osmakliga bilder. Vill man däremot det, bör möjligheten finnas genom ett extra klick. I ett "riktigt" uppslagsverk tror jag inte att det skulle få förekomma att en läsare bemöts med en bild där någon har legat med en kamera och fotograferat sitt kön. --Meloman 24 april 2008 kl. 19.32 (CEST)

Bilderna är till för att förklara texten på ett bra sätt. Det är skillnad påencyklopediska bilder på könsorgan och bilder som i princip bara är porr (på commons finns det rätt många sådana...) xenus 24 april 2008 kl. 19.35 (CEST)

Jag håller med Meloman och är övertygad om att många av de nakna bilder som vi använder är tagna av rena exhibitionister. Till de mest extrema exemplen hör väl gifanimationen där en man onanerar till utlösning. Sådant hör absolut inte hemma i våra artiklar, vi är ett uppslagsverk, inte fråga Olle eller ett centrum för utvikning. Jag skulle knappast anse mig själv som känslig men kan inte läsa artikeln anus utan att låta blicken dras åt den äckliga bilden, och jag tror knappast att jag är ensam om det. /Grillo 24 april 2008 kl. 21.00 (CEST)

Behövs det två bilder på just mänskliga analöppningar, det finns ju ganska många andra arter som också har det? Du vet jag visserligen inte om det finns några andra bilder (för jag har ingen lust att leta runt på Commons efter rövhålsbilder), men finns det så tycker jag att det vore bättre med två olika faktiskt, och många kan nog tycka att det är mindre äckligt med en kattrumpa eller t.ex en fisks analöppning än två människors. Ett tips för att slippa se bilder i en viss artikel, klicka på Special:Mypage/monobook.css och skriv body.page-Analöppning img {display: none;} så syns de inte. / Elinnea 24 april 2008 kl. 21.34 (CEST)

Jag tycker att det är väsentligt att avbilda både en mans och en kvinnas analöppning, eftersom omgivningen ser lite olika ut. Däremot har du en poäng med att det borde finnas andra arter med också. Människan är inte unik. Jag är inte så lättäcklad av mig, jag tar och fixar lite så tror jag vi kan komma fram till något vettigt utan rullgardiner. Jorva 24 april 2008 kl. 21.52 (CEST)

Nu har jag flyttat ned bilderna till botten på artikeln, minskat storleken och lagt till en bild på bakdelen på en hund. Jag har också lagt till lite text så att bilderna på mindre skärmar hamnar nedanför skärmkanten. Det går utmärkt att lägga till ytterligare text (översätta från enWP, t ex) så att bilderna garanterat hamnar längre ned. Jorva 24 april 2008 kl. 22.35 (CEST)

(redigeringskonflikt) Om fler uppslagsverk skulle våga vara lite mer explicita på det här området kanske marknaden för "fråga Olle"-program skulle minska. :-) Jag tycker inte att det har med saken att göra varför en vuxen människa laddar upp den ena eller den andra bilden på Commons (utom när det gäller en viss användares bilder på påtagligt unga, oftast mörkhyade, flickor i sjaskiga hotellmiljöer. Det sätt som de bilderna har uppkommit på är förmodligen vidrigt och där går min gräns för vad som är acceptabelt). Vi har tagit bort mallar som varnar för "opassande" innehåll med hänvisning till att WP inte censureras, då bör vi i konsekvensens namn inte ersätta dessa med en "rullgardin" framför bilderna. En samvetsfråga, Grillo: Det finns två fotografiska bilder av anus i artikeln. Vilken av dessa avsåg du med "den äckliga bilden"? Jorva 24 april 2008 kl. 21.49 (CEST)

Min första tanke var "två??" och jag var tvungen att kolla igen och nu såg jag den andra också, förra gången tryckte jag bort artikeln på en gång efter att jag kontrollerat vad det äckliga bestod i... Jag vill inte studera bilderna noga nog för att bedöma vilken som är äckligast, utan står för att båda i min mening är vidriga. Wikipedia ska inte censureras, men det innebär inte att Wikipedia ska vara osmakligt och ge uppkastningskänslor hos de som vill läsa en förhoppningsvis saklig artikel (det finns bara ett sätt för mig att faktiskt läsa artikeln, och det är att gå in i redigeringsläge...). /Grillo 24 april 2008 kl. 21.53 (CEST)

På samma sätt som språket/texten i våra artiklar skall vara vårdad anser jag att bild- och illustrationsval skall ske med respekt för att många kan ta anstöt av vissa typer av bilder. Själv vill jag inte ens kolla på anus-artikeln och tackar för varningarna här. --Kr-val 24 april 2008 kl. 21.58 (CEST)

Jag föredrar min idé; bilder som är lite mindre trevliga kan sättas i stängda navigationsrutor. Då får den som besöker sidan valmöjligheten att bara läsa en artikel med rumsrena, förklarande bilder eller att läsa en artikel och samtidigt behöva kolla på två närbilder på ett anus. Förövrigt är ju bilderna ganska onödiga. I artikeln om vulvan har bilden en informativ roll, i anusartikeln handlar det mest om att tillfredsställa exhibitionister. Vill man så gärna se så finns det ju speglar eller helt enkelt andra sajter. --Meloman 24 april 2008 kl. 22.16 (CEST)

Tänk på att minderåriga (som mig själv, jag är 14 år) har tillgång till Wikipedia. Jag anser att bilderna i anus och vulva är näst intill pornografiska och jag vet att många i min skola använder Wikipedia. Vi hade sexualkunskap för inte så länge sedan och då skulle vi ha prov på könsorganens anatomi. Jag kan tänka mig att någon har sökt på Wikipedia för att få bilder på anatomin och istället ser dem det där. Ska vi (minderåriga) verkligen tvingas till att se dem här bilderna när vi bara vill ha information? /Poxnar 24 april 2008 kl. 22.21 (CEST)

Personligen tror jag inte att bilder på nakna människor kan skada någon, oavsett ålder. I vilket fall som helst är det föräldrarna, inte Wikipedia som bör ställas ansvariga till vad barn gör och inte gör på nätet. Dessutom: det finns väl ingen som tror att barn som är så gamla så att de läser sexualkunskap tar skada av ett foto på en analöppning? --Petter 25 april 2008 kl. 01.47 (CEST)

En generell fråga, varifrån kommer den heliga principen att absolut inte censurera bilder av den här typen? --Njaelkies Lea 24 april 2008 kl. 22.25 (CEST)

Njaelkis Lea; härifrån: [5] Jorva 25 april 2008 kl. 09.29 (CEST)

Poxnar, läs Wikipedia:Allmänt förbehåll med undersidor. Wikipedia censureras inte för minderåriga. Det är dina föräldrars uppgift att kontrollera vad du gör på Internet, inte vår. Mitt argument till att ta bort bilderna är inte "vi måste skydda barnen" utan att de helt enkelt är både osmakliga och onödiga. Däremot har jag inte emot bilder av nakna människor i mänsklig anatomi, men att fokusera på separata mer kontroversiella kroppsdelar är onödigt. I de fallen duger det bra med den översta bilden i nämnda artikel, som gott och väl förklarar vad det handlar om, och som dessutom är informativ. /Grillo 24 april 2008 kl. 22.37 (CEST)

Poxnar, när jag gick i skolan hade vi sexualkunskap första gången i femte klass och då fanns det fotografiska bilder i läroböckerna. Vi hade däremot inget Internet där det finns riktigt grov pornografi bara en googling bort. Jag vill däremot minnas att sk tjejtidningar hade frågespalter där ungefär hälften av frågorna var olika varianter på "jag ser ut såhär mellan benen - är det normalt?" Jag kan inte förstå varför någon skulle ta mental skada av att råka se en anatomisk bild på könsdelar, tvärtom anser jag att det är bra att det finns sådana bilder i ett uppslagsverk för den som är nyfiken, har fått för sig att det är något fel på honom/henne, har missat sin sexualundervisning eller kanske till och med hållits hemma från sexualundervisningen av konservativa föräldrar. Jorva 24 april 2008 kl. 22.54 (CEST)

Jag förstår vad ni menar, jag säger inte att jag blir äcklad, men jag kan tänka mig att andra kan bli det. Det var inte meningen att det skulle låta att "vi måste skydda barnen" det var bara det att jag tror att alla som inte är användare på Wikipedia (vuxna och minderåria) är helt säkra på att Wikipedia bara är ett uppslagverk, som beskriver vad det är som man har sökt på, inte (i såna här fall) visar riktiga bilder. /Poxnar 24 april 2008 kl. 23.00 (CEST)

Under alla omständigheter så behöver vi inte använda de mest grafiska bilderna bara för att vi kan. Finns det bilder som ger lika god information men ter sig mindre stötande bör vi välja dem. Jag tror att det kan slå tillbaka mot oss att använda de värsta bilderna och slå upp dem stort över en artikel så att man närmast får dem kastade i ansiktet. Jorvas ändring i anus tycker jag förresten var lyckad. --Njaelkies Lea 24 april 2008 kl. 23.14 (CEST)

På WP:SFFR har en kraftig majoritet nyligen röstat bort en mall som skulle varna för sexuellt explicita bilder. Detta ser jag som ett tecken att de flesta användare inte vill ha några begränsningar för sådana bilder, så länge de uppfyller övriga krav - upphovsrätt, relevans, neutralitet etc. Men det går förstås alltid att riva upp ett beslut om användaropinionen ändrar sig. /Yvwv [y'vov] 24 april 2008 kl. 23.30 (CEST)

Jag förstår inte varför en läsare skall tvingas se bilderna? Man får ju tänka lite på att det inte bara är vi som redigerar aktivt som använder Wikipedia. --Meloman 24 april 2008 kl. 23.41 (CEST)

Det finns ett enkelt sätt för en läsare att slippa se bilder som är obehagliga: Anslut inte datorn till internet, att lägga bilderna i en dold navigationsruta är en form av censur som inte bör förekomma. Däremot så kan jag väl säga att bilderna inte behöver vara så stora som de var innan Jorvas ändring, så jag instämmer med Njaelkies Lea ovan. \GhostRider♠ 25 april 2008 kl. 00.16 (CEST)

Jag tycker att foton ofta är mer informativa än teckningar, även om exempel på motsatsen finns. Därför bör foton användas om det finns bra sådana tillgängliga. Om en teckning kan komplettera så använd den också. --Petter 25 april 2008 kl. 01.50 (CEST)

Jag kan inte säga att jag störs av bilderna i anusartikeln. Inte heller tycker jag att de tillför någon viktig information (bilden i artikeln vulva är å andra sidan det mest värdefulla i hela den artikeln). Men när vi har att göra med bilder inför vilka människor uppenbarligen reagerar så olika tycker jag att förslaget om dolda navigationsrutor är bra. Det handlar inte om cencur (detta så ofta missbrukade ord). Det handlar om att ge användaren valfrihet. Den nerröstade mallen var något annat; en mall hjälper inte mycket för den som faktiskt vill läsa artikeln, men den stör helhetsintrycket på ett sätt som jag inte upplever att dolda navigationsrutor gör. /dcastor 25 april 2008 kl. 03.36 (CEST)

Jag tillhör dem som inte vill se så stötande bilder på Wikipedia. Kan man inte lägga till bilderna som externa länkar eller sätta ett kolon framför (t ex [[:bild:Stötande bild.jpg]] vilket ger en klickbar länk till bilden) så att läsaren själv kan välja om den vill se bilden. Vints 25 april 2008 kl. 08.49 (CEST)

Jag håller med Vints, och tycker att det är smakligare med teckningar. Dessutom uppfattar jag illustrationerna ofta som medvetet provokativa, som i stjärt, eller alla samlagsställningar vilkas encyklopediska relvans i sig i högsta grad kan ifrågasättas.//--IP 25 april 2008 kl. 08.56 (CEST)

Ovan anförs att WP inte är censurerat, men n:et i NPOV står för "neutralt"; ett neutralt perspektiv chockerar inte, väcker inte avsmak, och uppfattas inte som extremt.//--IP 25 april 2008 kl. 09.01 (CEST)

Jo, det gör det. Det har varit uppenbart länge att NPOV får vissa att ta väldigt illa upp. —CÆSAR 25 april 2008 kl. 09.35 (CEST)

Kan du ta något exempel som visar på ett konstituerande beslut av något slag, utanför sv:wp? Jag känner bara till ett fall där Jimbo Wales tagit beslut, och det var att reda en bild som han tycke var stötande (han skrev med stora bokstäver). För det är väl inte praxis på sv:wp som avgör betydelsen när det är en av stiftelsens stadgar?//--IP 25 april 2008 kl. 09.45 (CEST)

Jag tycker att den ändring som Jorva gjorde, som nu är ändrad, var mycket bra. Jag tycker faktiskt att den modellen borde användas i fler artiklar, inte bara där bilderna kan uppfattas som stötande utan för att gallerier mitt i ofta stör läsrytmen. Obs, jag har lagt i andra bilder, så även den som inte vill se något som kan uppfattas som obehagligt, kan kolla på mallen.

I det här fallet tycker jag att en sånt här "dolt" galleri, är en bra kompromisslösning mellan de som vill kolla och de som inte vill./ Elinnea 25 april 2008 kl. 10.48 (CEST)

En helt ok lösning tycker jag, har svårt att se hur detta skulle kunna kallas censur. Njaelkies Lea 25 april 2008 kl. 10.55 (CEST)

Det gamla stridsropet "Men tänk på barnen" är naturligtvis endast ett genomskinligt sätt att moralisera. Jag ser inga problem med explicita bilder så länge de är relevanta i en artikel. Bilder som stöd för texten är naturligtvis det som användare förväntar sig i ett uppslagsverk. Thuresson 25 april 2008 kl. 13.41 (CEST)

Förtydliande: jag har inget emot illustrationer i artiklarna som diskuteras. Men jag uppfattar det som osmakliga val av bilder, och jämför med hur de illustrerat vulva (bortsett från en bild) och stjärt på engelska wp. Våra bildval upplever jag som onödigt stötande, och kanske inte i första hand avsedda att fördjupa förståelsen av artikelämnet. Skulle argumentet för att bevara just dessa bilder verkligen gälla att fördjupa förståelsen av artikelämnet hade inte artiklarna varit så otroligt korta och intetsägande. Svaret alla ger är att om man söker på artikelnamnet får man skylla sig själv, men då borde man se till att dessa artiklar inte levereras av slumpgeneratorn.//--IP 25 april 2008 kl. 14.06 (CEST)

Jag tror att bilderna på anusar bryter mot en norm som de flesta svenskar ansluter sig till, att vi helt enkelt har tabuföreställningar om vad man får visa och inte visa. Jag tycker också att den svenskspråkiga wikipedin inte bör gå långt utanför de normer som gäller i den svenska kulturen. Det kan dock vara intressant att notera att även till exempel den franska encyklopedien på 1700-talet bröt ganska kraftigt mot rådande värderingar och att vi med dagens perspektiv tycker att den därigenom utgjorde en nödvändig frisk fläkt. Det dålda galleriet är väl en utmärkt kompromiss. Läsaren väljer. --Ettrig 25 april 2008 kl. 15.39 (CEST)

Vilka bilder som upplevs som obehagliga varierar ju mellan personer. Jag har fobi för sniglar och vill därför slippa se bilder på dem. Men jag tror inte att jag skulle få något stöd för att censurera dem. /Yvwv [y'vov] 25 april 2008 kl. 15.43 (CEST)

En viktig sak som jag upplever glöms högre upp är att inte blanda ihop frågan: "Hur naket får Wikipedia vara?" med frågan: "Hur låg kvalitet får en bild ha för att platsa i en artikel?" /Ainali 25 april 2008 kl. 16.25 (CEST)

Exakt. Av den anledningen slipper vi helst en gifanimation av en onanerande man, medan tecknade bilder på en onanerande man och en onanerande kvinna är bra mycket bättre. Jag vill tillägga att anus blev bättre efter att bilderna förminskades, men ställer mig bakom förslaget om ett döljningsbart galleri. De som ropar om censur: det är ingen som förespråkat censur. Det är heller ingen som förespråkat att man "måste skydda barnen". Diskussionen har främst handlat om smakfullhet. /Grillo 25 april 2008 kl. 16.48 (CEST)

Poxnar gör väl exakt det (förespråkat att man "måste skydda barnen")? Och något måste inte vara mindre censur bara för att man tar bort/döljer något i "smakfullhetens" namn.Slipzen 25 april 2008 kl. 16.54 (CEST)

Om det skall vara censur måste det per definition vara order uppifrån (staten eller chefen) och ha ett syfte. Jag kan inte se att det skulle vara censur.//--IP 25 april 2008 kl. 16.57 (CEST)

Tja, chefen torde väl i detta fall kunna jämställas med "förespråkarna" här, syftet är ju precis vad ni säger, att man ska slippa mötas av smaklösa bilder. Jag säger inte att det är fel, men att inte kalla det censur bara för att man vill dölja smaklöshet känns löjligt.Slipzen 25 april 2008 kl. 17.03 (CEST)

Framförallt inte så länge den som tycker att det vore intressant/spännande etc. att se ett anus kan göra det med ett enkelt klick. Det är inte att undanhålla information, det är att ge ett val. --Njaelkies Lea 25 april 2008 kl. 16.59 (CEST)

Man bör ju tänka på att idén är ju att framföra information, det finns ofta tillfällen då just tecknade bilder är klart mer intressanta ur det perspektivet än direkta fotografier. Det hela blir helt enkelt mer avskalat och det är lättare att få ut det vi vill ha ut. Alla bilder, och då särskilt väldigt påtagliga och för vissa stötande, bör finnas där av en specifik orsak - men vi bör inte censurera med boxar fram och tillbaka, antigen platsar bilden eller så gör den inte det. Det sagt - kan någon förklara varför vi behöver tre bilder i artikeln analöppning? --Bomkia 25 april 2008 kl. 17.01 (CEST)

Ärligt talat, är inte det här en diskussion för Diskussion:Analöppning? MiCkE 25 april 2008 kl. 17.04 (CEST)

Bilder av båda könens analöppningar behövs för att få könsneutralitet. Om vi bara hade en manlig bild skulle vi osynliggöra kvinnorna, och om vi bara hade en kvinnlig bild skulle vi objektifiera kvinnorna. --  boivie  ✎ 25 april 2008 kl. 17.12 (CEST)

Nu är det bara de etniska minoriteterna som saknas.//--IP 25 april 2008 kl. 17.20 (CEST)

Bomkia: Att man behöver klicka på en ruta för att få se analöppningarna är väl inte mycket värre än att man måste klicka sig till artikeln analöppning för att få läsa texten? Att kalla det censur är i min bestämda uppfattning att missbruka ordet censur. Jag tycker att det är en helt win-win-situaiton. De som vill se bilderna får det och de som inte vill, men kanske ändå är intresserad av texten, slipper. Det är inte att undanhålla information, det är att ge läsaren ett val om denne vill ha informationen eller inte. --Njaelkies Lea 25 april 2008 kl. 17.28 (CEST)

Är det bara jag eller känns det inte som att den har diskussionen inte leder någonstans? Borde inte vi ha någon slags omröstning eller något liknande om vad vi ska göra? /Poxnar 25 april 2008 kl. 17.26 (CEST)

Nej, vi bör varken ta bort bilder eller rösta om det. MiCkE 25 april 2008 kl. 18.04 (CEST)

Ok. /Poxnar 25 april 2008 kl. 18.26 (CEST)

Micke, notera att Wikipedia:Förbehåll_för_innehåll skrivits om idag av en av debattdeltagarna, och att motsvarande skrivning saknas i andra språkversioner. Vad jag har hittat på olika sidor på meta och enwp, så har de tolkat det som att man inte i onödan skall väcka anstöt. Går det att finna en bild som är mindre stötande i ett fall skulle man alltså ersätta den.//--IP 25 april 2008 kl. 18.45 (CEST)

Wikipedia contains many different images, some of which are considered objectionable or offensive by some readers. For example, some articles contain graphical depictions of violence, or depictions of human anatomy. — jag tycker knappt att det kan bli tydligare, och jag håller helt med texten. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 25 april 2008 kl. 18.49 (CEST)

Men det står inte att det finns bilder som handlar om hets mot folkgrupp eller sexuella scener. Läs också enwp:s metasida Profanity.//--IP 25 april 2008 kl. 18.52 (CEST)

Så inget som inte är explicit tillåtet kan man anta är okej att gömma undan, för läsarens bästa? —CÆSAR 25 april 2008 kl. 19.19 (CEST)

Det har jag aldrig påstått. Men det anger en toleransnivå, i synnerhet när det sätts mot deras tolkning i Profanity-riktlinjen: att beskriva vad som är stötande ingår i målsättningen, men inte att vara stötande. F ö väntar jag fortfarande på stödet för din tolkning av NPOV ovan.//--IP 25 april 2008 kl. 19.23 (CEST)

Jag svarade inte eftersom din fråga inte hade något med det jag skrev att göra. Jag skrev att NPOV uppenbarligen får vissa att ta väldigt illa upp, inte ett ord om beslut eller Jimbos symboliska handligar. När folk inte läser det jag skriver så tröttnar jag och sluta mata dem. —CÆSAR 25 april 2008 kl. 20.51 (CEST)

Min fråga underförstod att en språkversion kunde utveckla en kultur eller en praxis som faktiskt stod i strid med stiftelsens stadgar, och jag förmodade att du inte kunde hänvisa din uppfattning om att den rätta tolkningen av NPOV får människor att ta väldigt illa upp - detta är inte syftet enligt hur man tolkar NPOV i Profanity-riktlinjen och därför tror jag att det ffa är ett lokalt problem för svwp om du har rätt. Men att du inte svarat fastän du a. själv lagt ord i min mun och b. det bara var en önskan om tolkningsstöd, tar jag som ett svar på att du inte har stöd denna uppfattning. //--IP 25 april 2008 kl. 20.59 (CEST)

Notera att Wikimedias stadgar inte har med Wikipedias riktlinjer och grundprinciper att göra. Wikimedia har inte till uppgift att styra Wikipedia, utan att agera som stödförening. /Grillo 25 april 2008 kl. 23.56 (CEST)

Där har du fel. NPOV för samtliga språversoner av wp är en stadga i siftelesen, som äger svwp (det är inte användarna som äger wp, och det finns en ägare, även om materialet lyder under GDFL), och den kan inte förhandlas bort. Om en språkversion neglicerar NPOV så är detta fel (osäker på vilket ord som bör användas). Att stadgan finns hos stiftelsen, men de brukar säga att de inte styr över oss, handlar om styrningskultur och inte om det faktiskta maktförhållandet. De kan teoretiskt sett ändra detta i en handvändning. För kinseiska wp:s vidkommande betyder inte NPOV vad de kinesiska myndigheterna vill att det skall betyda, som exempel. Se hur de skriver den egnelska versionen av en:W:NPOV, där de redan i ingressen hänvisar till stadgarna.//--IP 26 april 2008 kl. 07.15 (CEST)

meta:Foundation issues tillhör inte Wikimedias stadgar. Jag tror du har missförstått Wikimedias syfte å det grövsta. Wikimedias uppgift är aldrig och kommer aldrig att vara att försöka styra Wikipedias utveckling, däremot kan de stänga projekt som går kraftigt emot "foundation issues" (kommer inte på nån bra översättning), eftersom ett projekt som går emot den sidan inte längre kan sägas vara ett Wikimediaprojekt. Däremot kommer aldrig stiftelsen att aktivt gå in och försöka styra någon Wikipediaversion, eller någon artikel i någon Wikimediaversion, det gör användarna bra själv. Dessutom överskattar du som vanligt Jimbos inflytande, han säger själv att han inte vill styra någonting, och hans ord är inte lag, förutom att han, när han vill, kan avsätta administratörer, något som tyvärr skett ett par gånger på enwp, och som i min mening är rent maktmissbruk. Men vi är offtopic. /Grillo 26 april 2008 kl. 13.00 (CEST)

IP, du är ute och cyklar nu. Att visa en bild på ett anus i en Wikipedia-artikel är långt ifrån samma sak som att kinesiska myndigheter skulle försöka styra över innehållet i zh.wiki. Det projekt som håller på med vilka bilder som är lämpliga att handhas av Wikimedia är Wikimedia Commons. Om det skulle bryta mot några bestämmelser att ha bilder på nakna människor där, tror jag knappast att commons skulle ha kategorier som commons:Category:Erotic. Vårat uppdrag är att illustrera encyklopediska artiklar på det sätt som är lämpligt för varje enskild artikel. Exakt vilka bilder det innebär är en diskussion för varje artikels diskussionssida och inte för bybrunnen på svenskspråkiga Wikipedia. Om du inte tycker att Wikimedia skall handha bilder av pornografisk natur är det bäst att du tar det på commons, vi på Svenskspråkiga Wikipedia kan knappast göra något åt saken. MiCkE 26 april 2008 kl. 13.21 (CEST)

Micke, jag har aldrig påstått vad du säger att jag påstår. Det övergick i en generell diskussion om NPOV och vem som avgör dess betydelse, vilket framgår med all önskvärd tydlighet. Grillo: ägaren av Wikipedia bestämmer dess målsättning. I den engelska artikeln om Wikipedia pekas t.ex. Jimbo Wales ut som de facto ledare - observera att det inte står "över enwp" utan "över Wikipedia". I teorin skulle det alltså kunna vara så att en språkversion utvecklar en kultur eller en praxis som står i strid mot syftet, som avgörs ovanifrån. I teorin kan det vara fel av en språkversion eller ett systerprojekt att göra på ett visst sätt som alla är överens om. Det är inte vi som egentligen bestämmer hur NPOV skall tolkas.//--IP 26 april 2008 kl. 14.35 (CEST)

Grillo: felet du gör är att du inte skiljer mellan vad som inom management kallas självstyrning, och faktiska maktförhållanden. Du vet att vi inte får förhandla bort NPOV - det är uttryck för detta maktförhållande. Men det borde rimligen också innebära att vi inte får besluta att NPOV betyder - för att dra till med något - Sudans regerings syn på världen, att Sudans syn är definitionen av NPOV.//--IP 26 april 2008 kl. 14.40 (CEST)

F ö omfattas inte commons av NPOV, vad det verkar.//--IP 26 april 2008 kl. 15.01 (CEST)

För att förtydliga mig, jag har inget emot att man byter ut bilder som man tycker stör läsningen av en artikel. Tvärt om, var djärv! Om man på något sätt kan göra encyklopedin bättre så är det bara att köra, och om man tvunget måste diskutera frågan först så görs detta bäst på den enskilda artikelns diskussionssida. Däremot skall man inte starta principdiskussioner. Dels kommer det aldrig gå att ta fram generella gränsdragningar och dels så har inte Wikipedia några fasta regler. MiCkE 25 april 2008 kl. 19.32 (CEST)

I t.ex fågelböcker så har man oftast tecknade bilder av fåglarna, eftersom det blir tydligare. 217.209.131.119 25 april 2008 kl. 21.44 (CEST)

Jag tycker att Micke har en bra poäng: Var djärv! 66 redigeringar i denna diskussion men bara 6 i artikeln. Om någon verkligen tycker att bilderna borde bytas ut så borde samma person teckna en ny bild. Med samma resonemang som att artiklar inte behöver bli perfekta från början, det viktiga är att någon startar så att andra kan förbättra, så bör en bild skapas på Commons. Ett bra verktyg för att skapa bilder i format som går att lägga upp på commons och som kan laddas ner av andra för förbättring är Inkscape. /Ainali 25 april 2008 kl. 22.49 (CEST)

Det finns ett enkelt satt att ta bort naket bilder fran wikipedia. Installera ett barnskydd i din browser som sorterar bort naket bilder etc. Det ar upp till var och en att censurera vad de sjalva vill se snarare ann att krava att andra ska gora det at dem. Visst bilder som inte fyller nagon encyklopedisk funktion kan plockas bort men i anus sa verkar de ju illustrera just vad artikeln anger. Precis som vissa finner analoppningar acklande sa finner andra kott acklande, ska vi da lagga in bilderna i korv i en dolbar box eller ersatta dem av teckningar? Det finns I min mening bra mycket vidrigare bilder pa wikipedia Holocaust#Förintelseläger t.ex. Precis som i fagelartiklar och vaxtartiklar kan illustrationer vara tydligare men aven dar foredrar vi oftast att anvanda bade illustration och foto varfor skulle vi gora annorlunda i andra artiklar. Att verken penis eller vagina innehaller nagot annat an en anatomiillustration ar ju nastan lojevackande eftersom vi da daddar annu mer med lasarna an vad man gor under sexualundervisningen for 14 aringar. /Lokal_Profil 10 maj 2008 kl. 01.18 (CEST)

Nytt kvalitetssystem på tyska Wikipedia

Tyskspråkiga Wikipedia har på prov infört funktionen "flagged revisions". Läs mer på de:Hilfe:Gesichtete und geprüfte Versionen (men surfa runt lite bland artiklarna först, det är rätt lätt att begripa ungefär hur det fungerar även om man inte kan tyska).

81.232.56.250 7 maj 2008 kl. 00.30 (CEST)

Den tyska sidan interwikilänkar ju till en svensk, Wikipedia:Flagged revisions, så den kanske kan vara värd att läsa. Jag förstår dock inte, efter att ha ögnat igenom väldigt fort, riktigt vad det går ut på än »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 7 maj 2008 kl. 00.52 (CEST)

"Flagged revisions" är en ny teknisk funktion i MediaWiki-programvaran. Först måste man se att den fungerar tekniskt, sedan kan vi bestämma om och hur vi vill använda den. Den har varit under utprovning under en tid, och tydligen har tyska Wikipedia nu ansett den redo att tas i bruk. När den här funktionen är aktiverad, så kommer varje artikel att ha en senaste version (som idag) och en "flaggad" version. Om en artikel har en flaggad version, så är det den versionen som visas för oinloggade besökare. Men inloggade användare kommer alltid att se den senaste versionen av varje artikel, precis som idag. Idag är ju vissa sidor låsta för att undvika klotter, t.ex. Huvudsidan. I framtiden kan man låsa upp och tillåta fri redigering även av sådana sidor, men i stället "flagga" en gammal och beprövad version av sidan. Flaggning är alltså en mildare form av sidlåsning. Någon administratör kan flytta fram flaggan till en nyare version efter att ha granskat/synat/godkänt/censurerat den. Men vilka regler som ska gälla för sättandet av flaggan är ett politiskt beslut som vi måste diskutera oss fram till. Den tekniska funktionen är densamma, oavsett om vi (sajtägaren) bestämmer att den ska användas för klotterbekämpning, för kvalitetsgranskning eller för censur. --LA2 7 maj 2008 kl. 14.41 (CEST)

Oj, jag hade missat att vi redan hade en sida om saken. På dewiki har man nu två nivåer av granskning - gesichtete och geprüfte versioner. Den första nivån innebär att artikeln anses vara fri från vandalism etc, den högre att den genomgått kontroll av en expert. Alla användare som varit registrerade två månader och gjort ett visst antal redigeringar kan ansöka om att få behörighet att markera versioner med den lägre nivån. Vilka som skall få göra expertgranskningar är inte riktigt avgjort ännu (och några granskade artiklar verkar inte finnas än). Jag tycker inte att svenska Wikipedia skall införa det här systemet just nu, men det blir intressant att följa vad som händer i den tyska upplagan. 81.232.56.250 7 maj 2008 kl. 14.57 (CEST)

Jag har haft fel i mitt antagande att FlaggedRevs skulle bli ett mjukare alternativ till sidlåsning. Tyskarna verkar gå in för att flagga så många sidor som möjligt (vilket ju inte är fallet med sidlåsning), för att utåt kunna visa upp en encyklopedi som är helt ren från klotter. Redan på kort tid har de lyckats sätta flaggor på 4% av alla artiklar, och arbetar energiskt vidare på det spåret. --LA2 9 maj 2008 kl. 12.34 (CEST)

Jag tycker att det verkar vara ett bra system, dock tror jag att vi bör nöja oss med en variant, den som är fri från klotter, vi kommer inte på ett regelmässigt sätt kunna garantera kvaliteten som det tyska systemet tycks förutsätta. MiCkE 9 maj 2008 kl. 13.03 (CEST)

Det ser ju ut som ett ganska bra avhjälpande och förbyggande skydd mot klotter, när klottret totalt får mindre skadlig effekt. Det optimala vid klotter torde vara en omedelbar och synlig effekt och motsatsen blir väl antagligen mindre attraktiv. Därigenom kan förhoppningsvis klottret minska, även i mängd.
/Ronny 9 maj 2008 kl. 13.10 (CEST)

Är det här någon variant av patrullerade sidor? —CÆSAR 9 maj 2008 kl. 13.21 (CEST)

Nja, patrullerade sidor går väl ut på att man kollar igenom nyskapade sidor och märker dom som "OK". Med detta typ av system (som jag för övrigt tycker verkar jättesmart) är det snarare så att alla redigeringar i en artikel automatiskt döljs för oinloggade användare (vanliga människor som bara kollar upp Wikipedia för information) tills det att en administratör sett över dem och "uppdaterat" artikeln. Inloggade användare (vanliga människor som är mer av entusiaster) ser de nya ändringarna och kan återställa klotter och pilla med artikeln innan man slussar ut en ny revision till allmänheten.

Framför allt tycker jag detta är en mycket bra funktion eftersom den effektivt eliminerar klotter (ändringarna skrivs in i artikeln men visas ju ändå inte). En sak som jag dock tycker är knepig är följande exempel: Om en oinloggad användare väljer att redigera sidan, då kan det väl inte vara den "flaggade" versionen som visas? I så fall skulle det ju bli konflikter, den version som visas måste väl vara den senaste o-flaggade? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 maj 2008 kl. 17.22 (CEST)

Ett införande, till en början, tycker jag också vore: att fokusera på klotterskydds-varianten och givet att också utöka alla "tillbakarullares" behörighet med "framrullarbehörighet", för att hjälpa till att flytta fram flaggan vid bra ändringar. Jag tycker att vi minst borde införa denna möjlighet att skydda en artikelversion på artiklar som är: klotteraktiva, utvalda och kanske även andra grupper av stabila artiklar som kan tjäna på ett vakande öga. Om det fungerar som jag tror innebär den enda skillnaden är att oinloggade ser den sista flaggade versionen och att eventuella ändringar iofs går att spara, men inte visas (för oinloggade) förrän markeringsflaggan flyttas fram till dem.
/Ronny 9 maj 2008 kl. 18.10 (CEST)

Jag hoppas att systemet tillåter inloggade att se de senaste redigeringarna genom att välja historiken och klicka på senaste versionen (eller allra helst en egen flik bland diskussion, redigera och historik). I verktygslådan finns en länk till nuvarande sidversionen, kommer den (om man är oinloggad) länka till den man kollar på, det vill säga den senaste flaggade versionen, eller den senaste versionen överhuvudtaget? Om systemet ninförs, vilket jag tycker att det borde göras, borde vi markera en version av alla artiklar, där inget klotter finns. Således skulle vi få bort problemet med klotter till väldigt stor del. Leo Johannes 9 maj 2008 kl. 18.39 (CEST)

Jag vet inte exakt vilka möjligheter som finns, men en klotterpedagogisk finess hade varit att systemet inte bara tillåter redigering för oinloggade utan sedan också visar och till synes accepterar den aktuella ändringen för att sedan åter plocka upp den flaggade varianten vid nästa unika visning. Klottret blir direkt ogjort och klottraren kanske dessutom för stunden ovetandes.
/Ronny 9 maj 2008 kl. 23.00 (CEST)

Vad menar du "till synes accepterar den aktuella ändringen"? Ändringen accepteras ju de facto och skrivs in i databasen, det är bara att den inte visas upp för oinloggade i artikeln. Klottret blir ju dessutom inte ogjort för att en flaggad version visas upp, klottret finns ju där men döljs bara helt enkelt eftersom den revisionen som inkluderar klottret ännu inte godkänts »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 maj 2008 kl. 23.22 (CEST)

Jag menar att redigeringen exempelvis för den klottrande redigeraren kunde se "gjord ut", både i redigerings- och visningsläge, under den unika sessionen. När sedan sidan återigen kallas på, är det som alltid en flaggad version som visas i första hand. Vet dock inte om det är så, men jag tror att det varit en bra finess. Klotter som finns (men inte syns för oinloggade), är naturligvis ännu inte "ogjord" utan bara mindre skadlig.
/Ronny 10 maj 2008 kl. 10.46 (CEST)

detta skulle ju innebara att om jag som oinloggad fixar ett grammatiskt fel sa ser jag senare inte den andringen och tror allts att wikipedia ignorerat min uppdatering. Sedan kommer min granne och hittar samma misstag och forsoker fixa det men da ar det redan fixat fast han inte kan se det vilket maste forbrylla honnom nagot avsevart. Visst jag kan se nyttan av att anvanda denna funktionen pa ett fatal artiklar (utvalda, de mest frekvent vandaliserade, halvlasta) men i slutanden sa ar det nast intill samma sak som att krava att man maste logga in for att kunna redigera, om an bara 4% av artiklarna. /Lokal_Profil 10 maj 2008 kl. 01.47 (CEST)

För det första tog jag upp en del av ditt tänk tidigare, nämligen att den revision som visas vid redigering måste ju vara den senaste, inte den senaste flaggade (alltså är felet redan rättat isf, men bara i redigeringsläget). Dock är väl tanken med denna flaggning att det ska vara i artiklar som utsätts för mycket klotter men som kan anses vara bra i sitt nuvarande skick (typ Göran Persson kanske) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 10 maj 2008 kl. 02.48 (CEST)

Det pågår..

.. en diskussion om användningen av den diakritiska haken, framförallt då artikelnamnet börjar på en bokstav som inte finns med i det svenska alfabetet och även med hänsyn till WP:POMMF.

• Frågan i ett nötskal: *Ska Skodabilarnas artiklar heta exempelvis Škoda Octavia eller Skoda Octavia?

/Ronny 11 maj 2008 kl. 14.45 (CEST)

Substubmärkning av personnamnsartiklar

Jag har noterat att korta personnamnsartiklar, särskilt om icke-nordiska namn, ofta blir uppmärkta som substubbar. I substubbmallen står att "artikeln innehåller nästan ingen information utom artikelrubriken", och jag tycker att substubmärkning borde begränsas till de artiklar som faktiskt svarar mot det kriteriet. En personnamnsartikel är även när den är fullt utvecklad i sig en ganska kort artikel. Att hitta information om icke-nordiska och icke-engelska personnamn på svenska är inte så lätt och om vi ska respektera det globala perspektivet så bör vi vara rädda om den information som trots allt finns i dessa artiklar.

Jag har ett förslag på praxis för substubmärkning av personnamnsartiklar

• Substub (1 informationsbit)
  • X är ett personnamn.
  • X är ett förnamn.
  • X är ett kvinnonamn/mansnamn.
• Stub (2 informationsbitar eller mer)
  • X är ett kvinnonamn/mansnamn som är vanligt i Långtbortistan.
  • X är ett långtbortistanskt kvinnonamn/mansnamn som betyder Y. (3 informationsbitar)

Jorva 10 maj 2008 kl. 13.15 (CEST)

Jag vill betona ordet "nästan". Det står inte i mallen att artikeln är fullständigt tom på informationsbitar, men att den nästan är det. Det avgörande med mallen är att den hotar med radering. Substub-märkningen betyder därmed "detta borde raderas, men vi ger ändå stubben en viss nådatid". Och då är frågan vilka artiklar som gjort sig förtjänta av detta hot. Ska vi sätta en fast gräns, t.ex. en informationsbit eller två? Sidan WP:Lägsta godtagbara artikelkvalitet är inne på detta spår, att det går att definiera en gräns för vad som är "godtagbara" stubbar. Jag håller inte med. Jag är i det här fallet en anhängare av "relativa betyg". Inte ens våra längsta och bästa artiklar är "godtagbara", utan bör fortsätta att kvalitetsgranskas och förbättras. Det finns några artiklar som är våra bästa (utmärkta artiklar) som vi bör uppmuntra och i andra änden av en lång skala finns några som är våra sämsta, som vi bör jaga. Till de riktigt dåliga hör de riktigt korta artiklarna. Ryska Wikipedia har inga artiklar kortare än 250 bytes. Vi har tusentals som är kortare än 150 bytes. Ett exempel är Obladne som är 146 bytes, medan Flatgrundet är 199 bytes. Ingen av dem har länkar från andra artiklar. Båda dessa skulle ha snabbraderats i de flesta andra språk av Wikipedia. För närvarande substub-markeras de artiklar som är runt 120 bytes långa. Men när dessa endera har vuxit till sig eller raderats, så är det dags att höja ribban till 130 bytes. Det vore enligt mig ett misstag att nu fastslå att tre informationsbitar eller kanske 170 bytes skulle vara "godtagbara" artiklar.

Ett problem med mycket korta artiklar (även de som innehåller 3 eller 4 "informationsbitar") är det här: Om vi godtar att det finns två stubbartiklar "Jorvus är ett vanligt namn i Armenien" och "Jorva är ett vanligt namn i Armenien", och ingen av dem hänvisar till några källor, så blir det mycket lätt att smyga in en falsk tredje artikel "Jorvindus är ett vanligt namn i Armenien". Och vem kan säga emot det? Vem har överblick över riktigheten i alla namn som påstås vara vanliga i Armenien? Så här korta artiklar säger inget om hur vanligt namnet är, hur namnet förklaras, om det blivit mer eller mindre vanligt med tiden, artikeln hänvisar inte till några som helst källor och har inga interwiki-länkar. Kan jag sätta en robot på att skapa hundra sådana falska artiklar (Jorvik, Jorvika, Jorsten, Jorstina, ...)? Vem rensar bort de som är falska och behåller dem som är sanna? Vem garanterar till slut att Wikipedia verkligen innehåller "fri kunskap" och inte bara "fritt slumpartat svammel"? Exemplet kan synas verklighetsfrämmande, men vi hade nyligen en artikel som påstod att "Tjärstad är en ort i Kinda kommun", vilket jag anser vara ett falskt påstående. Vi har fler jättekorta artiklar om indiska kaster, bifloder till Ganges, berg i Lesotho, o.s.v. som alla saknar källhänvisningar och interwikilänkar, och som jag inte har en aning om ifall de är korrekta påståenden eller falska påhitt. Varje sådan liten informationsbit blir en fritt svävande ballong. Det vi behöver är en förankring i säkra källor, ett stadigt fundament att bygga på. Innan vi har korta namnartiklar som lösryckt hävdar att ett namn är vanligt i något land (t.ex. Armenien), så bör vi ha en sida som listar det landets vanligaste namn med säkra källhänvisningar. Och när vi väl har den listsidan, vilken information tillför då stubbartikeln om det enskilda namnet?

Så här resonerade jag när jag slog ihop stubbartiklar om enskilda öar till samlingsartikeln om Tjusts skärgård, som jag dessutom försåg med en karta. Några av öarna har fortfarande egna artiklar, nämligen de som innehåller extra information utöver vad som ryms i samlingsartikeln. Nu blir det lättare att se sambandet mellan öarna och deras inbördes storlek och placering. Informationen har blivit lättare att verifiera. Det har blivit mycket svårare att skapa en falsk artikel om en påhittad ö.

Riktigt lika långt har jag ännu inte kommit med byarna i Finland. Där har jag hittills "bara" slagit ihop bystubbarna till en lista av ortnamn i artikeln om kommunen. Redan därigenom har det blivit lättare för den som känner till kommunen att granska listan och plocka bort falska bynamn och lägga till dem som saknas. Ett rimligt nästa steg vore att tillfoga ytterligare information om varje by och deras inbördes utplacering på en karta. Här har finländare och Finlandsvänner mycket att göra! Men när man börjar granska artiklarna om kommuner i Finland, så är faktiskt inte bylistorna den största bristen. De substubbar som handlar om förnamn är kanske 10 eller 20 stycken (?), och ungefär lika många handlar om bifloderna till Ganges. Men vi har dussintals av kommuner i Finland som vardera har (eller har haft) lika många substubbar om små byar. --LA2 10 maj 2008 kl. 22.28 (CEST)

Innan jag går in på ämnet i sig vill jag bara ha sagt att jag anser att det här: "Jorva är ett vanligt kvinnonamn i Armenien" är ett i sammanhanget synnerligen illa valt exempel. Det är kanske inte alls avsikten, men jag uppfattar det som en gliring mot mitt val att inte uppge min könsidentitet. Vill man spekulera i detta kan man göra det på min diskussionssida istället. För den här typen av diskussioner är hittepå-exempel betydligt bättre än exempel som kopplas till enskilda användare. Jorva 10 maj 2008 kl. 22.47 (CEST)

Njä, jag skulle föreslå att man utgår ifrån att LA2 menar väl och bara tog ett några exempel med hjälp av det närmsta han hade till hands. "-a" är ju ett vanligt kvinnligt namnsuffix, sedan var det väl lite dumt att använda just ett användarnamn att skapa exempel av (det hade jag nog också blivit irriterad av). Till sakfrågan så kan jag bara säga att jag håller med LA2 om det mesta, förutom att det är ganska omöjligt att ha en "relativ betygsskala", eftersom vi alltid kommer att ha fler korta och dåliga artiklar än utmärkta, hur mycket arbete vi än lägger ner. Så är jag säker på att det ser ut överallt. Däremot kan man ju sträva efter att ha så få dåliga artiklar som möjligt, och vara noggrann med att källa alltid anges. Speciellt för "x är en y"-stubbar bör källor vara nödvändiga, annars snabbradering. Det är ju faktiskt omöjligt att veta om nån hittar på... /Grillo 10 maj 2008 kl. 22.55 (CEST)

Jag tycker generellt att substubsuppmärkandet och -jakten håller på att gå till överdrift, men det hör inte hit så vi kan lämna Finlands byar och Tjusts skärgård därhän så länge. Om vi istället koncentrerar oss på personnamnsartiklarna så är flera av de skäl för substubsmärkning och senare radering som du anför egentligen skäl för att lägga in helt andra mallar. Massor av WPs artiklar saknar källor eller är ofullständigt källbelagda; dessa artiklar bör - oavsett längd - förses med Källa-behövs-mallar istället för att substubmärkas och sedan raderas. Att substubmärka en artikel på grund av dess längd och inte på grund av dess (brist på) innehåll är ungefär som Askungens systrars åtgärder för att få på sig Askungens sko; totalt kontraproduktivt. Om ryska WPs användare har en annan syn på saken - låt dem ha det. Inte kommer väl enWP att ändra sin bildpolicy för att några användare på svWP tycker att den är för slapp? Att radera en kort artikel för att den är för kort är en bra metod om man vill få nya användare att tappa lusten att redigera, men inte om man vill bygga en encyklopedi på grundvalen av många människors samlade kunskap. Risken för hoaxes finns alltid, oavsett ämne och artikellängd, men man ska väl ändå inte ta bort en artikel för att den (eller någon liknande artikel) kanske är en hoax? Då är man IMO paranoid* i överkant. Kläm dit en KB-mall istället om det är något som är tveksamt. Slutligen anser jag att ett uppslagsverks syfte inte i första hand är att skapa sammanhang utan att ge korrekt och koncis information om olika uppslagsord. Att skicka runt läsarna till olika samlingsartiklar är inte en universallösning.

*Brasklapp: Ordet paranoid syftar här varken till den psykiatriska diagnosen eller på någon specifik användare.

Jorva 10 maj 2008 kl. 23.22 (CEST)

Det var inte alls min avsikt att anspela på könsanonymiteten. Jag ber om ursäkt för detta. Jag har nu ändrat mansnamn/kvinnonamn till enbart "namn". Ett exempel ur verkligheten (som också råkar vara könsneutralt) är artikeln "Maral". Den har tidigare varit märkt som substub, men detta avlägsnades 14 mars av en anonym användare. --LA2 10 maj 2008 kl. 23.27 (CEST)

Det finnas onekligen fall där någon av märkningarna "källa behövs" eller "källor behövs" (i fortsättningen "kb") i teorin skulle kunna fungera lika bra som "substub"-märkning. I praktiken är dock den största skillnaden mellan "substub" och "kb" just hotet om radering. "Kb" innebär inget hot alls. Uppenbarligen leder den ofta inte till någon som helst åtgärd. För det finns just nu 1799 sidor i Kategori:Artiklar som behöver källor och 3043 sidor i Kategori:Artiklar som behöver fotnoter och hur länge ska de ligga kvar där? En rimlig ansats vore att kb-märkta påståenden ges några veckor och därefter plockas bort ur sina artiklar, om ingen har bemödat sig att ange källor till påståendena och plocka bort märkningen. Det speciella med substubbarna är att hela artikeln saknar källa och när man sålunda tar bort det dåligt underbyggda påståendet så blir hela artikeln tom. Vi bör alla försöka att undvika ord som är psykologiska diagnoser (som paranoid). Jag anser att kvalitetsbrister bör åtgärdas, inte bara markeras. Om ingen orkar åtgärda en kvalitetsbrist, bör det bristfälliga innehållet avlägsnas. Ska vi börja vecko-stämpla kb-märkningen, som vi nu gör med substubbar? Jag hjälper gärna till med det praktiska, om det finns samstämmighet om att detta är ett steg vi bör ta. --LA2 11 maj 2008 kl. 00.14 (CEST)

Igår snabbraderades stubben "Tromsöfjorden är en fjord utanför Tromsö" på min begäran. Den hade funnits i flera år och var skapad och kategoriserad i största välmening av seriösa och betrodda wikipedianer. Inga spår av illvilja eller klotter syntes. Men någon sådan fjord har aldrig funnits! Vattnen omkring Tromsø har andra namn. Det kunde jag konstatera genom olika källor, t.ex. kartor och no:Liste over norske fjorder. Men hur är det med alla substubbar där vi inte har några källor?

Diskussionen här nedan om tidsstämpling av kb-kategorier verkar inte leda till några åtgärder i brådrasket. Alltså fortsätter jag substub-markera. --LA2 13 maj 2008 kl. 12.40 (CEST)

Hur hantera detta?

För en vecka sedan sändes ett program i vetenskapsmagasinet om Gropkeramisk kultur. Programmet har blivit mycket omdiskuterat (se t.ex. detta och detta) och tycks ha varit hårt vinklat och dessutom innehållit en del faktafel. Sedan dess har flera artiklar utsatts för redigeringar från ip-nummer bestående av antingen korrekt återgivande av det vinklade programmet, missuppfattningar av det vinklade programmet och mer nyanserad återgivning av programmet.

Min åsikt är att vi bör vänta helt med att lägga till uppgifterna, tills det finns en bättre källa till påståendena. En av arkeologerna som medverkade i programmet disputerar på materialet den 23 maj och jag tänkte ta mig dit för att lyssna och sedan läsa avhandlingen för att kunna skriva något som är källbelagt på ett bra sätt. Jag vet dock inte hur jag skall hantera den uppkommna situationen tills dess, flera olika IP-nummer lägger till uppgifterna gång på gång och de reagerar inte på meddelande vare sig på den egna diskussionssidan eller på artikelns diskussionssida. Jag tycker att det käns olustigt att ensidit återställa hela tiden och undrar vad ni andra tycker? MiCkE 13 maj 2008 kl. 08.38 (CEST)

Jag föreslår att vi=du avvaktar tills efter den 23 maj då avhandlingen finns tillgänglig. Lägg in en lämplig mall, t.ex. {{faktakoll}}, tills vidare --Rosp 13 maj 2008 kl. 08.41 (CEST)

Eftersom det är samma IP nummer som gör redigeringarna och detta IP nummer inte vill ta en diskussion på diskussionssidan så tycker jag du kan återställa utan dåligt samvete. \GhostRider♠ 13 maj 2008 kl. 08.47 (CEST)

Det är flera ip-nummer och dessutom flera artiklar, det gäller hittills även Sverige under neolitikum och Trattbägarkulturen (jag kanske var lite otydlig). MiCkE 13 maj 2008 kl. 09.27 (CEST)

Även om jag helt litar på Mickes omdöme angående artiklarna, så tycker jag att det kan vara olämpligt om han själv återställer samma artiklar ett flertal gånger samma dag (eftersom det inte handlar om rent klotter eller vandalisering). Så hjälp gärna till, om det finns fler här som vet vad det handlar om. --  boivie  ✎ 13 maj 2008 kl. 09.47 (CEST)

Jag tror att det får bli så att uppgifterna får stå kvar tillsvidare, jag har försökt nyansera skrivningen lite gran med utgångspunkt i det lilla som är känt om studien i väntan på en bättre referens. Om det står något i artikeln kanske det inte förs in rena faktafel i alla fall. MiCkE 13 maj 2008 kl. 10.09 (CEST)

Inte för att gå närmare in på det här fallet tror jag det är ett visst problem i att wikipedia försöker ligga där framme med den aktuella vetenskapsutvecklingen, det bör i min mening finnas en eftersläpning. Detta för att säkerställa att dessa nya idéer och forskningsrön faktiskt blir accepterade (eller iaf relativt omskrivna). --Bomkia 13 maj 2008 kl. 14.07 (CEST)

Jag håller med Bomkia, vi bör inte hoppa på "nya rön" innan vi vet var de landar eller ens vad rönen innebär. Problemet är dock att övertyga en massa ip-nummer som inte känner till att det finns diskussionssidor om det. Jag tycker inte heller att det känns bra att återställa gång på gång helt själv. Därav dilemmat. MiCkE 13 maj 2008 kl. 15.24 (CEST)

Det är samma sak som vi ser när det gäller aktuella händelser, det finns en panik att skriva om saker så snabbt det bara går. \GhostRider♠ 13 maj 2008 kl. 16.04 (CEST)

Ett sätt att "tackla problemet" är att skriva "Enligt det omdiskuterade programmet i vetenskapsmagasinet är det såhär...". På det viset tar vi inte ställning till programmets korrekthet. Jag säger inte att det är det bästa eller ens en bra lösning, men i alla fall en lösning. Leo Johannes 13 maj 2008 kl. 14.38 (CEST)

Illustration i ortsfakta-mallen

Jag anser att bilden av en blind karta över Sverige med en prick på 4 eller 5 mil diameter inte ger så mycket mer än att ange länet. Därför gjorde jag ett tillägg i mallen, så att man även kan välja att ha ett fotografi i faktarutan. I första hand är det tänkt för artiklar där en sådan prickkarta inte finns än, men det kan även göras i andra fall där det finns en bra bild. Se vidare Malldiskussion:Ortsfakta Sverige#Layoutproblem. /Pieter Kuiper 13 maj 2008 kl. 20.26 (CEST)

Fotnoter krav för att bli utvald artikel?

Efter en diskussion om artikeln fjäll i artikelnomineringsprocessen tänkte jag väcka en diskussion här på Bybrunnen för att få lite feedback på ett förtydligande som jag anser bör göras. På Wikipedia:Vad är en utvald artikel? står för ögonblicket inget om att en artikel måste ha korrekta fotnoter för att bli utvald. Detta anser jag vara problematiskt av följande anledningar:

1. De utvalda artiklarna skall visa det bästa av Wikipedia. Därför bör de rimligtvis även visa det bästa ur källhänvisningssynpunkt. För vi vill väl ändå uppmuntra artikelskrivarna att använda källor?
2. Om inte fotnoter används utan endast en källförteckning är det omöjligt att veta från vilken källa informationen är tagen. Om en av källorna visar sig vara dålig är det ett hästjobb att söka igen de delar av texten som är tagna från den källan.

Jag har även uppfattat det som att detta är den rådande uppfattning bland de som brukar rösta på artiklarna, hade inte Yvwv motsatt sig detta i diskussionen hade jag nog bara ändrat det, om jag upptäckt att det inte redan stod ditskrivet. Jag anser det dock vara befogat att ändra i kriterierna och skriva in ett förtydligande i stil med: "...ska i huvudsak bygga på moderna, trovärdiga och auktoritativa källor [korrekt refererade med fotnoter i texten]. (Se exempel nedan)". Den fetade texten inom [] är tillägget. Jopparn 29 april 2008 kl. 18.36 (CEST)

Två ytterligare argument är att:

1. Artiklarna inte skall föra fram någon egen forskning utan endast återge fakta. Detta gör att kraven endast utökas med att man måste sätta ref-taggar, källorna måste ju redan vara korrekta. Inget stort krav, men möjligheten för läsaren att kontrollera informationen ökar mångfalt.
2. Det blir svårare att vandalisera artiklar när fotnoter används. Jopparn 29 april 2008 kl. 19.51 (CEST)

Formuleringen är mindre viktig, men jag tycker fotnoter ska vara ett krav så jag stödjer förslaget. /NatoX 29 april 2008 kl. 18.49 (CEST)

Ja, fotnoter borde finnas för många typer av uppgifter, men överdriv inte heller bruket av dem för triviala och allmänt kända uppgifter. Jag föreslår att det helt enkelt sätts ut {{kb}} i artikeln fjäll där folk tycker att en not vore önskvärd, eller ännu bättre, letar upp en källa själv. --Njaelkies Lea 29 april 2008 kl. 19.20 (CEST)

Jag håller också med om att fotnoter är viktiga. Enbart en källförteckning ger ett mycket diffust stöd. Vilken källa stöder vad? Kanske allt som källorna stöder har redigerats bort med tiden till förmån för ostyrkta påståenden. Även om jag överdriver lite nu, så finns detta problem i princip om man inte använder fotnoter. Håller dock även med Njaelkies Lea om att det finns gränser. /Rolf B 29 april 2008 kl. 19.30 (CEST)

Visst blir en artikel bättre med välplacerade fotnoter än helt utan, men jag tycker inte att det ska vara något absolut läsvärdkrav. Jag skulle stödja följande policy: Om en läsvärd artikel innehåller särskilt kontroversiella påståenden, så skall dessa ha fotnoter, och en utmärkt artikel skall ha ett fotnotssystem som omfattar alla mer eller mindre kontroversiella påståenden. /Yvwv [y'vov] 29 april 2008 kl. 19.37 (CEST)

Men varför inte kräva att folk lägger till fotnoter för utmärkta artiklar när man ändå kräver källor? Någon ny forskning skall ju ändå inte finnas så allt måste ju vara tagit från de angivna källorna... Visst blir det några extra minuters jobb, men om man vill få sin artikel utvald så får man gå de där extra stegen. Genom fotnoter blir det därtill bra mycket svårare att vandalisera artiklarna. Jopparn 29 april 2008 kl. 19.43 (CEST)

(efter två redigeringskonflikter) Frågan uppkom vid diskussionen om fjäll, men togs upp här för att en förändring i kvalitetskraven på vad som definierar en utmärkt artikel bör förändras. Håller du (Njaelkies Lea) med om att tillägget som jag föreslog ovan bör läggas till?

Jag håller i sak med dig om att självklara uppgifter inte behöver källor, men ser samtidigt ett problem med ett sådant resonemang. Vad som är trivialt och allmänt kända uppgifter tycker jag är lite tveksamt om det direkt går att överföra till Wikipedia. När det gäller akademiska texter är det nog så sant och ett vettigt förfarande, men här på Wikipedia använder alla typer av människor texterna. Vad som är självklart för en 30-åring med universitetsutbildning är kanske inte självklart, utan låter som struntprat, för en 70-åring med 6 år i grundskolan, men som har ett gott källkritiskt tänkande. Bättre en not för mycket än en för lite anser jag. (Men det här var inte riktigt vad frågan gällde och vidare diskussion om detta tas lämpligen på min diskussionssida, eller för en mer allmän diskussion på wikipedia:källhänvisningar. Jopparn 29 april 2008 kl. 19.39 (CEST)

Jag tycker att vi gärna kan ta diskussionen på Wikipedia:Vad är en utvald artikel? Men över lag tycker jag att ett fotnotkrav på utmärkta artiklar, men inte på läsvärda, skulle låta fler välskrivna, neutrala och källbelagda artiklar kunna få läsvärdstatus, utan att vare sig läsvärd- eller utvaldstatusen skulle urholkas. /Yvwv [y'vov] 29 april 2008 kl. 19.51 (CEST)

Trafiken där verkar inte vara speciellt stor (bland annat har ditt inlägg från 24 mars ännu inte fått något svar). Jag tänkte klistra över den här diskussionen där om några dagar. Anser du alltså att ett krav på fotnoter bör läggas till för utmärkta artiklar, men inte för läsvärda? Är det korrekt uppfattat? Jopparn 29 april 2008 kl. 20.04 (CEST)

Jo, ungefär så. Förhoppningsvis får vi fler röster därom. Folk är ganska flitiga med att rösta för eller mot enskilda artiklar, men verkar inte lika engagerade i diskussionen om allmänna krav. Det kanske går att få en ändring på? /Yvwv [y'vov] 29 april 2008 kl. 20.14 (CEST)

En stor nackdel med fotnoter är att de stör läsrytmen, ordentligt om man överanvänder dem. Jag tycker till skillnad från de flesta att man gott kan dra ner på fotnoterna, 100 fotnoter i en utmärkt artikel är helt för många, speciellt som det ofta hänvisas till samma bok men olika sidor i den. Här har vi till viss del löst problemet med läsrytmen, men på enwp är det ruskigt irriterande med en och en halva radbrytningar så fort en fotnot finns på raden, jag tycker dock fortfarande att de stör ordentligt, åtminstone när de placeras mitt i meningar. Dessutom har jag flera gånger sett folk skriva om artiklar på så sätt att texten intill noten har förändrats, utan att någon har ändrat källan. Sådana ändringar är imo farligare då man använder punktkällor, eftersom den nya texten kan vara korrekt men inte stöds av källan som anges. Speciellt för kortare artiklar tycker jag inte att någon notförteckning behövs, där räcker det gott att hänvisa till standardverk i ämnet, exempelvis som jag hänvisat i Ljunghusens GK, där huvudkällan gäller för allt som inte försetts med noter. /Grillo 29 april 2008 kl. 20.15 (CEST)

Jag instämmer med Grillo. Fotnoter är ett sätt att kunna få kvaliteten bekräftad, inte i sig ett mått på kvalitet.

andejons 29 april 2008 kl. 20.24 (CEST)

(Efter dubbla redigeringskonflikter:) Utan att ha ägnat mycket uppmärksamhet åt vilka artiklar som bedöms som läsvärda och inte tycker jag ändå att det är viktigt att noter används på ett förnuftigt sätt. De bör således sättas ut för att de behövs, inte för att en artikel skall kunna bli utvald. Att sätta noter på triviala uppgifter blir snarast löjligt (för att inte tala om kb-mallar på motsvarande uppgifter). Därför vore det kanske bättre att formulera kriteriet i stil med "artikeln skall ha en utförlig notapparat för icke-triviala uppgifter".(Nu är det kanske iofs så att en artikel med endast triviala uppgifter inte blir aktuell för utvald status ändå.) /dcastor 29 april 2008 kl. 20.25 (CEST)

Yvwv talar om fotnoter endast för särskilt kontroversiella påståenden, dcastor om utförlig notapparat för icke-triviala uppgifter. Jag tycker att särskilt kontroversiella är en något för snål ambition för artiklar som ska vara föredömen medan icke-triviala kanske blir överambitiöst för den som tolkar ordet nitiskt. Man får väl använda sin magkänsla. Det tycker jag att Grillo gjort i Ljunghusens GK. /Rolf B 29 april 2008 kl. 23.08 (CEST)

En aspekt på fotnoter som jag tycker skall beaktas är att de med wikipedias redigeringsteknik kan tendera att bli mycket missvisande över tid. I och med att folk ofta går in och redigerar mitt i meningar, stuvar om i stycken, lägger till fakta i befintliga stycken etc så kan noterna komma att se ut som om de belägger en massa saker de inte alls belägger. En bra källförteckning är i mitt tycke att föredraga. /FredrikT 5 maj 2008 kl. 13.17 (CEST)

Diskussionen är överflyttad och fortsätter nu på Wikipedia:Vad är en utvald artikel?. Jopparn 14 maj 2008 kl. 12.42 (CEST)

Veckostämpla Mall:Kb

För att fortsätta diskussionen som inletts ovan av LA2, vad sägs om att börja vecko- eller månadsstämpla källa behövs-mallen? Just nu finns det enormt många artiklar med den mallen, och de flesta görs det ingenting åt. Om man stämplar dem kan man rensa ut påståenden som inte källbeläggs på, säg, två månader. I dagsläget kan kommentarer sakna källor i princip hur länge som helst. Problemet är ju att sådana mallar oftast behöver substas, och då blir det väldigt mycket skräpkod i artiklarna. Finns det något smidigt sätt att lägga in korrekt veckostämpling utan att behöva substa mallen? I så fall skulle det hela kunna införas i princip på en gång. /Grillo 11 maj 2008 kl. 00.54 (CEST)

Jag råkade hamna i kategori:Artiklar som behöver fotnoter häromdagen, och jag kan bara hålla med. Oöverskådligheten gör tyvärr också att det är svårt att gå in för att se om det finns några artiklar man kan ha källor till.

andejons 11 maj 2008 kl. 09.15 (CEST)

Jag tycker att det låter som en utmärkt idé! Något som vore ännu bättre vore om det därutöver gick att få det hela sorterat i olika ämnesområden, för att enklast kunna utnyttja den litteratur som man sitter på. Som det är nu tar det väldigt lång tid bara att finna igen artiklar där man kan tänkas göra en insats. Jopparn 11 maj 2008 kl. 11.31 (CEST)

Seriösa "insatser" kan man nog bara göra inom ett ämne där man är någorlunda påläst och har tillgång till fackböcker som är bra referenser. Bästa sättet att strukturera det arbetet och träffa likasinnade är att gå med i ett Wikipedia:Projekt. Sedan kan man använda verktyget WP:CatScan för att hitta korskopplingar mellan ämnesområdets kategorier och de kategorier som handlar om kvalitetsbrister. Om man exempelvis letar efter korsningen mellan hundraser och kvalitetsbrister, så hittar man 27 sidor: Basset griffon vendéen, petit och grand (Artiklar som behöver wikifieras), Bolognese (Artiklar som behöver fotnoter), Borzoi (Artiklar som behöver fotnoter), Finsk lapphund (Faktakoll|Faktakoll 2008-05|Städa), Irländsk terrier (Artiklar som behöver fotnoter), Jaktlabrador (Artiklar som behöver källor), Kishu (Artiklar som behöver fotnoter), Lhasa apso (Artiklar som behöver källor), Löwchen (Städa), Malteser (Språkvård), Maremmahund (Artiklar som behöver källor), Mastiff (Kvalitetskontroll 2008-05), Nova Scotia duck tolling retriever (Artiklar som behöver wikifieras), Pekingeser (Artiklar som behöver fotnoter), Portugisisk vattenhund (Fluff), Pumi (hund) (Artiklar som behöver fotnoter), Rottweiler (Kvalitetskontroll 2008-04), Russkiy Toy (Fluff), Saluki (Städa), Sanktbernhardshund (Artiklar som behöver fotnoter), Shar pei (Kvalitetskontroll 2008-05), Tibetansk mastiff (Artiklar som behöver fotnoter), Tibetansk spaniel (Artiklar som behöver källor), Vinthund (Artiklar som behöver källor), Vorsteher (Artiklar som behöver källor|Språkvård), Welsh corgi pembroke (Artiklar som behöver fotnoter), West Highland White Terrier (Fluff/Naturvetenskap).

Grillo, på två månader hinner man kanske se början till resultat, men färdigt blir arbetet inte på så kort tid. Men om vi börjar redan nu, så har vi nog en betydligt bättre svensk Wikipedia till jul än vi har idag. --LA2 11 maj 2008 kl. 12.38 (CEST)

Jag tycker att det verkar finnas stöd för tanken, nu är problemet det tekniska. Går det som sagt att ha en fungerande tidsstämpling utan att substa mallen, eller går det att se till att stämplingen läggs längst ner istället för invid mallen? Dessutom blir det inte snyggt med hela kb-mallens kod mitt i texten. Så vi har helt klart ett problem här. Jag kan inte lösa det men det vore bra om nån mer kodkunnig kunde det. /Grillo 11 maj 2008 kl. 12.41 (CEST)

(Nu blir det teknikaliteter.) Jag har ingen brådska att införa detta, men så här skulle det kunna fungera. De kvalitetsbristmärkningar som har tidsstämpling idag (relevans och substub) använder substning. Men det betyder inte att hela malltexten kopieras in. Man har en mall som gör jobbet och en annan som man substar in. När man skriver {{subst:ub}} blir resultatet {{substub|2008-19}} och när man skriver in {{subst:rel}} blir resultatet {{relevanskontroll|månad=2008-05}}. För "kb" har vi idag två olika mallar, med lite olika syften. Dels {{källor behövs}} som gör en inforuta högst upp i artikeln och dels {{källa behövs}} (med synonymen {{kb}}) som sätts in på fotnotens plats. Jag förmodar att vi vill fortsätta ha båda sorterna, så då måste tidsstämpling införas på båda. Själv tycker jag veckostämpling (som substub använder) är att föredra framför månadsstämpling (som relevanskontroll använder). --LA2 11 maj 2008 kl. 13.18 (CEST)

Jag tycker att detta låter som ett utmärkt förslag, veckostämplingen är inte helt intuitiv (man förstår inte direkt vad siffrorna avseer), men jag förstår varför den kan vara mer funktionell trots det. Den som är intresserad av arkeologi och förhistoria kan kolla in Wikipedia:Projekt arkeologi/Problem där både korta artiklar och övriga problemartiklar finns listade. Hjälp gärna till och åtgärda och ta sedan bort från listan. MiCkE 11 maj 2008 kl. 14.33 (CEST)

Tidstämpling låter bra. Jag tycker att månadsvis räcker. Observera att {{källor behövs}} och {{källa behövs}} lägger artiklarna i olika kategorier. Så bör det fortsätta att vara. Eftersom jag ibland försöker åtgärda källbrister vill jag påpeka att de kan vara svåra att åtgärda. {kb} har ofta lagts in av politiska skäl och när man börjar titta på artikeln skulle egentligen allt behöva skrivas om med god tillgång till både tid och facklitteratur. /rrohdin 12 maj 2008 kl. 06.50 (CEST)

Att tidsstämla kan vara en bra idé men inte att radera efter två månader. Jag har flera gånger lagt till kb-mallar efter påståenden där det hade varit bra med källor men det som stod var förmodligen korrekt. Artiklarna blir inte alltid bättre om informationen raderas. Mallen fungerar som en upplysning till läsaren om att påståendet borde ha källa, men ändå kan det vara användbar information. Om det här förslaget blir verklighet så är det nog många (däribland undertecknad) som kommer att vara mycket mer försiktig med att lägga till kb-mallen, om de vet att texten raderas efter ett tag och troligen av någon som inte är insatt i ämnet. Det är bättra att låta det ta den tid som behövs. Till slut kommer de allra flesta kb-mallar att åtgärdas och på ett bättre sätt än om någon oinsatt ska göra det. Som Rrohdin påpekar kan det vara svårt att åtgärda källbrister, och mallen läggs ofta till av politiska skäl. Det innebär också att oneutrala personer kan använda systemet för att radera det de vill ha bort. Vints 12 maj 2008 kl. 08.07 (CEST)

Jag tror det här förslaget behöver mer tid att diskuteras, och det är bra att debatten har kommit igång. Som vanligt höjs flera röster emot radering. Vi bör "låta det ta den tid som behövs" att få in källhänvisningarna. Men vilken tid behövs? Är två veckor, två månader eller två år en lagom tid? Bland substubbarna är det många som legat orörda sedan 2006. Säkert finns det flera "källa behövs" som är lika gamla. Ska de ligga kvar där i tjugo år? Eller för evigt? Vad är egentligen innebörden av "källa behövs"? --LA2 12 maj 2008 kl. 14.24 (CEST)

Det finns två olika källrelaterade amboxar: {{källor}} och {{källor behövs}}. Den tidigare betyder väl i princip "källor till infon i den här artikeln vore trevligt", den senare "det som står i den här artikeln måste styrkas med källor om det ska vara kvar". Två varianter av {{källa behövs}} med dessa olika betydelsenyanser vore kanske användbart, men det är svårt att komma fram till en formulering som går att knöla in i löpande text. Å andra sidan finns ju redan {{ifrågasatt uppgift}} och dess amboxkompis {{faktakoll}}. Kanske är det bättre att utöka användningen av ifrågasatt uppgift än att gå hårt fram med källa behövs? //Essin 12 maj 2008 kl. 15.38 (CEST)

Nja. Jag använder {{ifrågasatt uppgift}} för uppgifter som jag misstänker är oriktiga medan {{källa behövs}} markerar uppgifter som behöver styrkas. Den förstnämnda mallen leder till diskussionssidan på vilken jag brukar motivera varför jag ifrågasätter uppgiften. Jag använder i alla fall inte källa behövs för att ifrågasätta uppgifter. /Dewil 12 maj 2008 kl. 21.16 (CEST)

Det finns fler märkningar för kvalitetsbrister än jag kan räkna till. Nej förresten, det var inte riktigt sant. Det finns 128 73 underkategorier under kategori:kvalitetskontroll. Men frågan är: Hur får vi kvaliteten att öka? Är det rätt sätt att märka alla kvalitetsbrister, eller måste vi också ha ett systematiskt sätt att arbeta bort bristerna?

En av Japans största uppfinnare, Sakichi Toyoda hade en del tankar om detta. År 1926 grundade han Toyota Industries, en tillverkare av vävmaskiner som tio år senare också började bygga bilar. En av hans grundläggande uppfinningar var en mekanism som stoppade hela vävstolen så fort en enda tråd gick av. I stället för att fortsätta mata fram ett tyg som kanske till 80% var användbart (man kan ju klippa bort det avsnitt där en tråd är av), så stoppades hela maskinen, så att man kunde skarva ihop tråden innan man fortsatte. Hans maskiner producerade alltså helt felfritt tyg eller inget tyg alls. Detta är grundfilosofin för hela Toyota-koncernen och framgångsreceptet för den japanska bilindustrin, en:Toyota Production System, idag mera känt som "lean production".

I stället för att skapa en lång och växande "att göra"-lista över kvalitetsbrister som vi kanske ska åtgärda i framtiden (som våra 3058 artiklar som behöver fotnoter), datumstämplade eller ej, kunde vi sätta allt fokus på de brister vi har idag och inte tolerera några nya. I stället för "Just nu finns det 282 398 artiklar på svenska, varav 385 är utvalda för sin kvalitet" på Huvudsidan, kunde vi erkänna att våra 128 kvalitetskontroll-kategorier har 8985 8300 sidor med olika slags kvalitetsbrister. --LA2 13 maj 2008 kl. 01.46 (CEST)

Jag tror vi skulle anses ganska oseriösa om vi hade texten "Just nu finns det 282 398 artiklar på svenska, varav 385 är utvalda för sin kvalitet och varav 8985 tyvärr anses ha bristande kvalitet". För övrigt stämmer inte siffrorna riktigt eftersom även kategorier kan märkas med mallarna, varför de finns i Kategori:Kvalitetskontroll. Menar du att vi ska radera nya artiklar som är ickewikifierade, inte källbelagda, är förvirrande eller liknande? Jag tror inte att det är en bra lösning, eftersom många potentiella bidragsgivare skulle avskräckas av att deras första artiklar raderades. Leo Johannes 13 maj 2008 kl. 17.49 (CEST)

Ja, siffrorna är lite uppblåsta på grund av ett par kategorier (Främre Orienten och Väckelserörelser) vars märkning tyvärr gjort att alla deras artiklar och underkategorier räknats med. Så fort jag får tillfälle ska jag redovisa bättre siffror. Men det handlar hur som helst om dussintals kategorier och tusentals sidor.

Det jag vill ifrågasätta är dagens metod att märka upp bristerna och sedan strunta i dem, och låta kategorierna växa till tusentals artiklar som ligger kvar i flera år utan att åtgärdas. Är detta verkligen rätt metod för att framställa en fri encyklopedi? Kanske borde vi flytta övergivna, trasiga sidor till undersidor hos den användare som skapade dem, som en sorts privat sandlåda eller wiki-museum? Eller helt enkelt ta bort märkningen, eftersom den ändå inte verkar blir åtgärdad? Eller radera artiklarna eller de ifrågasatta påståendena? Vi kunde åtminstone subtrahera några tusen från vårt redovisade antal av artiklar, så att vi inte kan beslås med att skryta över 282.000 artiklar av högst tveksam kvalitet. Det kanske är bättre att skryta med 250.000 artiklar som är OK (och 32.000 under utveckling), eller vilka siffror man nu kommer fram till.

Att enbart införa veckostämpling av kb-sidor är inte en lösning, om inte veckostämplingen används till något. --LA2 13 maj 2008 kl. 19.55 (CEST)

Det tidsstämpling är bra för är att man i projekt kan ha mer konkreta mål (konkreta mål i allmänhet har visat sig väldigt bra, se WP:Projekt påvestubbar som exempel). En annan fördel är att radera artiklar som inte åtgärdats på (till en början) ett år, för att sedan succesivt förkorta tiden, medan man startar projekt med konkreta mål som försöker åtgärda artiklarna. Innan tiden löper ut kan något slags varningsskylt läggas in, så att de som vill behålla artikeln snabbt får åtgärda problemet. Vid enstaka fall av {{kb}} i i övrigt välkällbelagda artiklar borde artikeln dock inte raderas; vad jag vill säga är att samma metod inte kan tillämpas på alla olika bristande kvalitet-mallar. Leo Johannes 13 maj 2008 kl. 20.15 (CEST)

Putsade siffror instoppade ovan: Det finns 73 underkategorier och 8300 artiklar. Några underkategorier är tomma, men 58 innehåller sidor. De tio mest befolkade kategorierna är: Artiklar som behöver fotnoter (3063), Artiklar som behöver källor (1634), Kvalitetskontroll 2008-05 (550), Substubbar 2008-19 (308), Faktakoll (304), Språkvård (280), Substubbar 2008-18 (257), Wikipedia:Globalt perspektiv (234), Städa (209), Förvirrande (193). --LA2 14 maj 2008 kl. 16.29 (CEST)

Logiska länkord i wikilänkar

Jag vill slå ett slag för att använda (vad jag tycker är) logiska länkord vid wikilänkning.

I allmänhet bör man använda det ord som man länkar till som länkord, till exempel [[blomma]], där ordet "blomma" leder till artikeln blomma. I vissa fall måste man som bekant länka till ett annat ord än det man skriver ut, till exempel [[drake (leksak)|drake]]. Så långt är alla säkert överens.

Länkningen blir ologisk när den börjar berätta, avslöja saker genom länkningen, så att den som tittar på länkadressen får mer information än den som bara läser texten som presenteras. Exempel: The Offsprings [[Doug Thompson|första sångare]] …. Den information som göms i länken bör vara med i artikeln. Skriv alltså: The Offsprings första sångare, [[Doug Thompson]], ….

Detta gäller även externa länkar och referenser, där länktexten bör vara den länkade artikelns namn, inte bara "DN" eller "en artikel om X". Det finns många fall där det kan kännas snyggare, smartare, elegantare att länka fritt, men det minskar artikelns värde i många sammanhang, inte minst i utskrifter.

Detta skulle kunna nämnas under Wikipedia:Skriv ut det självklara och Wikipedia:Krångla inte till det, men först vill jag kolla vad ni andra tycker. —CÆSAR 14 maj 2008 kl. 13.56 (CEST)

Medhåll. Riggwelter 14 maj 2008 kl. 13.57 (CEST)

Jag håller också med --Rosp 14 maj 2008 kl. 15.03 (CEST)

Håller fullständigt med. Jag ogillar när det är oklart vad som länker leder till. /Mikael Lindmark 14 maj 2008 kl. 17.39 (CEST)

Nytt sätt att översätta Wikipedia

Jag råkade gå in på Google och sökte en artikel på enwiki som kunde ta fram en automatisk översättning på svenska, är det lämpligt att hämta sån information? Egon Eagle 11 maj 2008 kl. 02.06 (CEST)

Maskinöversättningar är oftast inte speciellt lyckade eftersom de inte tar hänsyn till grammatik och det faktum att ord kan betyda mer än en sak (tänk "kanal" och "fil"). Så jag skulle inte rekommendera det... Maskinöversättningar brukar vara så pass usla att de snabbraderas. En manuell översättning är alltid att föredra. Maskinöversättningar är enligt mig bara bra för att få en överblick av en text, om man inte kan grundspråket alls. /Grillo 11 maj 2008 kl. 03.11 (CEST)

Jag läste om Googles översättningsfunktion i Expressen eller Aftonbladet, och enligt journalisten var det väldigt många fel (de skrev några exempel, grammatiken var fullkomligt usel). En automatisk översättningsfunktion är väl upphovsrättsskyddad av de som skapade den också, väl (alltså inte om man bara söker ett par ord för att veta vad de betyder, men om man översätter en hel text?)?. Leo Johannes 11 maj 2008 kl. 13.09 (CEST)

Jag kan inte tänka mig att vad som kommer ut ur ett verktyg kan vara upphovsrättsskyddat. Hur som helst är det inte av den anledningen vi bör undvika maskinöversättningar. /Grillo 11 maj 2008 kl. 13.52 (CEST)

Å andra sidan kan man låta maskinöversättningar ligga till grund för en noggrannare översättning genom att putsa på språket som blir resultatet av maskinöversättningen. Popperipopp 11 maj 2008 kl. 14.01 (CEST)

Jag tror ofta att det tar kortare tid att själv översätta en text från engelska, än att skriva om en text på "maskinsvenska", som översatts från engelska, till riktig svenska, eftersom det blir oklarheter vad som avses, konstig ordföljd, så att man känner "kan jag få se originalet istället". Man bör aldrig lägga in sån text på Wikipedia (med undantag för sin egen sandlåda). Jag tror som Grillo, den här typen av verktyg är mycket bra om man vill få överblick över ett innehåll av en text på ett okänt språk, men inte som hjälp för att utforma texter som platsar i ett uppslagsverk. / Elinnea 11 maj 2008 kl. 14.23 (CEST)

Som Elinnea, att låta en maskin först översätta en text och sedan idka "språkputs", rekommenderas inte. Kom ihåg att automatöversättaren ofta måste gissa på ordens betydelse. Då är det bättre att se det engelska originalet framför sig. Kan man inte originalspråket bör man förmodligen inte ge sig på att försöka översätta från det. /Grillo 11 maj 2008 kl. 14.26 (CEST)

Exempel på Googleöversättning, av en:Wikipedia:About på engelskspråkiga Wikipedia. Leo Johannes 13 maj 2008 kl. 14.49 (CEST)

Får inte det att funka? Brallan 13 maj 2008 kl. 15.03 (CEST)

Länken fungerar för mig. Leo Johannes 13 maj 2008 kl. 16.24 (CEST)

Översättningen är ju av "Harry and the Potters"? Hursomhelst är ju texten minst sagt dålig.

"Harry och Potters är ett indie rockband och pionjärer av guiden rock bildats i Norwood, Massachusetts 2002 av bröderna Joe och Paul DeGeorge. [1] [2] Det band som var inspirerade av JK Rowling bokserien Harry Potter [3]. Harry och Potters musik är enkel ohyfsad indie rock med Harry Potter böcker inspirerande texterna, oftast ur de fiktiva protagonist, Harry Potter." »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 13 maj 2008 kl. 16.45 (CEST)

Oj, jag kollade den sidan först, men ändrade sedan till Wikipedia:About, URL:en kanske inte ändrades eller så blev det något fel med kopieringen av URL:en. Leo Johannes 13 maj 2008 kl. 17.41 (CEST)

"Den rakt framåt men rycka presentation av ungdomars oro och direness på det enklaste av oro ger låtarna deras lätt likeability. [9] De säcken roligt i obekväma situationer från böcker." Jag tror jag nog fortsätter med att översätta själv :) --Bomkia 13 maj 2008 kl. 22.53 (CEST)

Jag med, men jag är ändå imponerad över hur mycket man ändå fattar av vad det handlar om :) MellonCollie 15 maj 2008 kl. 17.22 (CEST)

Jag provade på Presidenten. Min upplevelse är att det gick mycket snabbare och krävde mindre koncentration än att översätta utan hjälp. Det kändes lite som att jobba med Ugglan-texter. --Ettrig 14 maj 2008 kl. 21.03 (CEST)

Men är det en bra inspiration att titta på en sån översättning, man kan ju själv rätta om all grammatik när man skriver en egen artikel, jag vill inte kopiera utan bara veta vad allt betyder. Egon Eagle 15 maj 2008 kl. 21.05 (CEST)

Diskussion kring infogningsmallar

Den senaste tiden har jag lagt in infogningsmallar i vissa artiklar för att jag ville diskutera huruvida dessa skulle ha egna artiklar eller hellre skulle infogas i andra artiklar. I flera fall har folk tagit bort dessa mallar utan att delta i diskussionen och andra har deltagit i diskussionen men inte kunnat hålla sig till en saklig ton. Somliga verkar bli helt tokiga för att man vågar ifrågasätta något om deras favoritartister. Jag tycker att det är trist. Varför kan man inte diskutera på ett sansat sätt? Jag är inte ens själv övertygad om att artiklarna verkligen måste infogas, men tycker att man måste kunna diskutera saken. De artiklar det främst gäller är God's Gift och Million Miles Away. -Ulla 13 maj 2008 kl. 10.25 (CEST)

Generellt anser jag att album med vettig info förtjänar en egen artikel (på samma sätt som en bok förtjänar en egen artikel). Singlar kan också få egna artiklar om de faktiskt har vettiga artiklar, är det 2-3 rader kan det lika gärna återfinnas på albumets huvudsida. Jag ser helst att vi kommer till nån slags konsensus om detta här på bybrunnen än att vi för diskussioner om det på diverse mindre diskussionssidor. --Bomkia 13 maj 2008 kl. 14.13 (CEST)

Det bästa argumentet jag hört mot att infoga albumartiklar (etcetera) är att artistens/gruppens artikel blir väldigt lång om man ska infoga massvis av låtlistor. Man kanske kunde skapa en artikel typ Artistens utgivna skivor som ett slags samlingsartiklar? Leo Johannes 13 maj 2008 kl. 14.34 (CEST)

Ulla, tråkigt! Själv anser jag att en infoga mall bör få ligga kvar några veckor om inget exeptionellt inträffar. Varför är det så bråttom alltid?

Bomkia, Håller med i stort, men hur många album är det egentligen som förtjänar en egen artikel? Bara för att det är en låtlista så anser inte jag det relevant för en artikel.

Om det nu är så att en artikel om en artist bli lång (det borde beröra få artister), så kan jag hålla med Leo Johannes förslag.\GhostRider♠ 13 maj 2008 kl. 18.03 (CEST)

Vi har 557 st låtstubbar (41 av dem är under 250 bytes) och 1899 albumstubbar (37 av dem är under 250 bytes) varav de allra flesta skulle kunna infogas i artiklarna om artisten ifråga, blir sidorna alltför långa kan man göra som Leo föreslåt. Detta kanske rentav skulle gå att skapa ett projekt av? Projekt infogning av låtar och album? Alla singlar och album är inte relevanta, utan enbart de som är anmärkningsvärda på något sätt. tex om de under en längre tid legat på en nationell topplista, om låten sjungits av väldigt många artister, om den är en nationalsång, om den sålt guld eller platina etc. I de allra flesta fall är det bättre att skriva om dem i en samlingsartikel, t.ex i artikeln om artisten/bandet. / Elinnea 14 maj 2008 kl. 22.00 (CEST)

Jag tycker personligen att alla studioalbum av artister som anses vara relevanta är relevanta nog för egna artiklar. Att massinfoga artiklar om album till samlingsartiklar tycker jag är en dålig idé. Tror inte det skulle bli speciellt informativa artiklar med bara massa text i stil med "Album är ett musikalbum av bandet blaha som släpptes år xxxx" blandat med en massa låtlistor. Då ser jag hellre att de står kvar som egna artiklar. Däremot håller jag definitivt med om att en kvalitetsoffensiv behövs med alla albumstubbar här på Wikipedia. Jag är ganska så säker på att det finns många artiklar om musikalbum som inte är märkta som stubbar dessutom. /-nothingman- 15 maj 2008 kl. 00.16 (CEST)

Rörande musikalbum (eller diktsamlingar), så säger bytestorleken inte så mycket, eftersom det mesta kan utgöras av låtlistan (innehållsförteckningen) som mycket väl kan bli flera hundra bytes. Låtlistan är en universell kataloguppgift som borde lagras i en katalogdatabas, kanske SLBA.se eller MusicBrainz.org. Wikipedia lagrar bilder i Wikimedia Commons, men någon motsvarande Wikimedia Databas finns inte (än), även om det har föreslagits några gånger. När man avgör vad som är en bra artikel, bör man enligt min mening studera albumstubben utan låtlistan. För många album (och diktsamlingar) finns det en intressant historia att berätta. Men i många fall står det bara "X är ett album av gruppen Y som utkom året Z" och sedan följer låtlistan. Det skulle jag vilja kalla en substub. Grundregel 1: Skriv bra artiklar. Av Ullas två exempel i översta inlägget är God's Gift just en sådan substub, medan Million Miles Away är full av personliga, oväsentliga spekulationer som inte underbyggs med källor, vilket brukar märkas som {{fluff}}. Ingen av dem är "bra artiklar". Om författarna hade ansträngt sig att skriva bra artiklar, hade debatten aldrig uppkommit. --LA2 15 maj 2008 kl. 00.39 (CEST)

Jag tycker sådana här albuartiklar är intressanta och skulle knappast kalla den i exemplet substub. Den innehåller utgivningsår, producent, skivbolag, och en låtlista där man får veta vilka fler artister som medverkar på skivan, till exempel. Tycker det är jättbra när man vill veta vilket album en specifik låt är med på. En infogning skulle göra grundartikeln ful och svårläst. MellonCollie 15 maj 2008 kl. 17.17 (CEST)

Placering av infogningsmallar och liknande

Flyttad till Wikipediadiskussion:Infogningar habj 4 september 2008 kl. 16.29 (CEST)

Lennart Jernestrand

Jag tänker skriva en presentation av den kände kompositören,arrangören´,organisten, pianisten och ackompanjetören Lennart Jernestrand som dog förra hösten. Redan som 16 årig antogs han till både cellosolistutbildning och i orgelklassen på Musikaliska Akademien. Jag behöver hjälp med att någon öppan en sida för honom så kan jag komplettera med en presentation. Tacksam för hjälp Anders Zackrés

Lennart Jernestrand finns. Det är bara att klicka på "redigera" om du vill lägga till något. /Pieter Kuiper 15 maj 2008 kl. 13.13 (CEST)