1886
år
1886 (MDCCCLXXXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser redigera
Mars redigera
- 12 mars – Svenska Uppfinnareföreningen bildas.[1]
April redigera
- April – Svenska drägtreformföreningen bildas.
Maj redigera
- 4 maj – Haymarketmassakern utförs i Chicago Illinois,, USA.[2]
- 8 maj – Drycken Coca-Cola uppfinns i USA.[3]
Juni redigera
- 4 juni – Den svenska renbeteslagen införs för att eliminera konflikterna mellan renskötande samer och jordbrukare, genom att rumsligt skilja renskötsel och jordbruk åt. Lagen innebär, att renskötseln begränsas, eftersom samerna anses vara lägre stående varelser och inte har samma rättigheter som "svenskar" och inte får stå i vägen för dem.[4]
Juli redigera
- Juli – Svenska Typografförbundet, Sveriges första riksomfattande sammanslutning av fackföreningar, bildas.
Augusti redigera
- 27 augusti – Det protektionistiska slagordet "Sverige åt svenskarne!" lanseras av Östgöta Correspondenten.
September redigera
- 11 september – Musikens vänner, MV bildas på Katedralskolan i Skara.
Oktober redigera
- 17 oktober – Lundby nya kyrka invigs.
- 28 oktober – Frihetsgudinnan invigs.
November redigera
- November – Hjalmar Branting blir chefredaktör för Social-Demokraten.
- 12 november – Det så kallade kanalupproret utbryter i Örebro i samband med byggnationen av Örebro kanal.
- 26 november – Spexet Gerda sätts upp i Lund, vilket idag räknas som startskottet för studentföreningen Lundaspexarna.[5]
December redigera
- 11 december – Den Londonbaserade fotbollsklubben Dial Square spelar sin första match. Redan två veckor senare (25 december) byter klubben namn till Royal Arsenal och heter idag Arsenal F.C.
Okänt datum redigera
- De svenska socialdemokraterna erövrar majoriteten i Fackföreningarnas centralkommitté.
- 15 000 arbetare demonstrerar i Stockholm mot införandet av spannmålstullar, av rädsla för att livsmedelspriserna skall stiga, om tullar införs. Industriägarna sluter upp på arbetarnas sida, eftersom de tror att tullarna kommer att driva fram högre löner. Tullfrågan är den hetaste svenska politiska stridsfrågan vid den här tiden och leder till livligare valrörelse och att valdeltagandet ökar från 25 till 50 procent av de röstberättigade.
- De första kvinnliga svenska fackföreningarna, som organiserar barnmorskor och handsömmerskor, bildas: Svenska barnmorskeförbundet och Hemsömmerskor i Lund.
- Den ombildade kvinnotidskriften Tidskrift för hemmet ges ut under namnet Dagny av Fredrika-Bremer-förbundet.
- Ett antal av Sveriges främsta konstnärer bildar Konstnärsförbundet i opposition mot Konstakademiens värderingar.
- I Stockholm i Sverige inrättas så kallade "skolkarhem" för storskolkande folkskolebarn.
- Den radikala kvinnotidskriften Framåt börjar utges, med Alma Åkermark som redaktör.
Födda redigera
- 2 januari – Karl-Heinrich von Stülpnagel, tysk general.
- 27 januari – Ernst Berg, svensk sågverksarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
- 3 februari – Sigfrid Ullman, svensk konstnär. (d 1960)
- 4 februari
- Sune Almkvist, svensk bandyspelare. (d 1975)
- Hugo Björne, svensk skådespelare. (d 1966)
- 9 februari – Edward L. Leahy, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949–1950. (d 1953)
- 20 februari – Béla Kun, ungersk politiker. (d 1938)
- 22 februari – Hugo Ball, tysk författare och medgrundare till Dadarörelsen i Zürich. (d 1927)
- 27 februari – Hugo Black, amerikansk jurist och politiker. (d 1971)
- 1 mars – Oskar Kokoschka, österrikisk expressionistisk målare. (d 1980)
- 4 mars – Axel Roos, svensk bankdirektör och politiker (folkpartist).
- 12 mars – Vittorio Pozzo, italiensk fotbollstränare. (d 1968)
- 26 mars – Luigi Amoroso, italiensk nationalekonom. (d 1965)
- 31 mars – Stellan Claësson, svensk filmproducent. (d 1970)
- 14 april – Albin Erlandzon, svensk skådespelare. (d 1967)
- 16 april – Ernst Thälmann, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen.
- 23 april – Eva Andén, Sveriges första kvinnliga advokat (d. 1970)
- 9 maj – Francis Biddle, USA:s justitieminister 1941–1945 och domare i Nürnbergprocessen.
- 10 maj
- Karl Barth, schweizisk reformert teolog.
- Torsten Winge, svensk skådespelare och regissör.
- 15 maj – Alfred Andersson i Munka-Ljungby, svensk tegelbruksarbetare och socialdemokratisk politiker.
- 18 maj – Ture Nerman, radikal svensk vänsterman.
- 22 maj – Erik Olson, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern).
- 28 maj – Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare. (d 1971)
- 31 maj – Clemens Klotz, tysk arkitekt.
- 5 juni – Toivo Mikael Kivimäki, finländsk politiker.
- 6 juni – Hjalmar Nilsson, svensk rektor och politiker (högern).
- 8 juni – Gaston Dupray, belgisk skådespelare. (d 1976)
- 19 juni – Dan Edward Garvey, amerikansk politiker (demokrat), guvernör i Arizona 1948-1951.
- 29 juni – Robert Schuman, Frankrikes premiärminister 1947–1948 och utrikesminister 1948–1953. (d 1963)
- 1 juli – Gabrielle Robinne, fransk skådespelare (d 1980)
- 3 juli – Raymond A. Spruance, amerikansk amiral under andra världskriget. (d 1969)
- 18 juli – Simon Bolivar Buckner, Jr., amerikansk general.
- 25 juli – Julius Hedvall, svensk politiker.
- 26 juli – Lars Hanson, svensk skådespelare. (d 1965)
- 27 juli – Ernst May, tysk arkitekt.
- 28 juli – Beatrix Potter, brittisk barnboksförfattare och illustratör. (d 1943)
- 30 juli – Eberhard Hempel, tysk arkitekturhistoriker, professor och författare.
- 2 augusti – Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare. (d 1961)
- 9 augusti
- Berta Hillberg, svensk skådespelare. (d 1957)
- Arvid Olson, svensk konstnär och filmpionjär. (d 1978)
- 15 augusti – Karl Korsch, tysk marxistisk teoretiker.
- 20 augusti – Paul Tillich, tysk protestantisk teolog. (d 1965)
- 25 augusti – Östen Undén, svensk politiker, utrikesminister. (d 1974)
- 26 augusti – Arvid Jonsson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
- 30 augusti – Günter Guse, tysk sjömilitär, amiral 1940. (d 1953)
- 15 september – Paul Pierre Lévy, fransk matematiker. (d 1971)
- 16 september – Jean Arp, fransk skulptör, målare och poet. (d 1966)
- 25 september – Hulda Flood, svensk socialdemokratisk politiker.
- 30 september – Wilhelm Marschall, tysk sjömilitär, generalamiral 1943. (d 1976)
- 1 oktober – Henrik Jaenzon, svensk fotograf och filmfotograf. (d 1954)
- 14 oktober – Frank Porter Graham, amerikansk demokratisk politiker och professor, senator 1949–1950. (d 1972)
- 16 oktober – David Ben-Gurion, Israels förste premiärminister. (d 1973)
- 18 oktober – Fredrik Adelborg, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare. (d 1948)
- 27 oktober – Nils Johannisson, svensk skådespelare. (d 1973)
- 28 oktober – Nils Wahlbom, svensk skådespelare. (d 1937)
- 15 november – Gösta Gustafson, svensk skådespelare. (d 1963)
- 19 november – Tor Borong, svensk skådespelare och inspicient. (d 1967)
- 1 december
- Erik Börjesson, svensk fotbollsspelare. (d 1983)
- Rex Stout, amerikansk deckarförfattare. (d 1975)
- 3 december – Manne Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare. (d 1978)
- 8 december – Diego Rivera, mexikansk konstnär, målare. (d 1957)
- 18 december
- Arthur Vivian Watkins, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1947–1959. (d 1973)
- Ty Cobb, amerikansk basebollspelare. (d. 1961)
- 30 december – Georg Arn, svensk arkitekt.
Avlidna redigera
Första kvartalet redigera
Januari redigera
- 10 januari
- Benjamin F. Conley, 70, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Georgia 1871–1872.
- Anders Johan Sandstedt, 82, svensk hemmansägare och riksdagsman.
- 15 januari – Henning Hamilton, 71, svensk statsman, militär och skriftställare.
- 22 januari – James T. Farley, 56, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.
- 30 januari – Neill S. Brown, 75, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1847–1849.
Februari redigera
- 1 februari – Christian Anders Sundin, 69, svensk sjömilitär och riksdagspolitiker.
Mars redigera
- 8 mars – John Franklin Miller, 54, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1881–1886.
- 9 mars – Jerome B. Chaffee, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1876–1879.
- 15 mars – Emily Dickinson, 55, amerikansk poet.
Andra kvartalet redigera
April redigera
- 13 april – Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, 73, nederländsk författare.
Maj redigera
- 23 maj – Leopold von Ranke, 90, tysk historiker.
Juni redigera
- 3 juni – Charles Lwanga, ugandisk kristen martyr, helgon.
Tredje kvartalet redigera
Juli redigera
- 25 juli – Eliza Lynch, 53, paraguayansk första dam.
- 31 juli – Franz Liszt, 74, ungersk kompositör.
Augusti redigera
- 12 augusti – Carl Fredrik Ridderstad, 78, svensk skald.
September redigera
- 11 september – Eduard Robert Flegel, 30, tysk upptäcktsresande.
- 14 september – Hubert Ries, 84, tysk musiker.
- 18 september – Knut Nylander, 46, finländsk arkitekt.
- 19 september – Edward von Steinle, 76, österrikisk målare.
Fjärde kvartalet redigera
Oktober redigera
- 6 oktober – Thomas Talbot, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1879–1880.
- 8 oktober – Claus Pavels Riis, 60, norsk författare.
- 24 oktober – Friedrich Ferdinand von Beust, 77, tysk-österrikisk statsman.
November redigera
- 18 november – Chester A. Arthur, 57, amerikansk politiker, USA:s president 1881–1885.
- 21 november
- Charles Francis Adams, 79, amerikansk diplomat och politiker.
- Johannes Scherr, 69, tysk kulturhistoriker.
- 30 november – Acton Smee Ayrton, 70, brittisk jurist och politiker.
December redigera
- 13 december – Charles Croswell, 61, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1877–1881.
- 26 december – Nils Herman Quiding, 78, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.
- 29 december – A.C. Gibbs, 61, amerikansk politiker, guvernör i Oregon 1862–1866.
Referenser redigera
Fotnoter redigera
- ^ ”Svenska Uppfinnareföreningen”. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171017133531/http://uppfinnare.se/vad-vi-g%C3%B6r/om-oss/historik. Läst 4 juli 2017.
- ^ Det hände i dag
- ^ Det hände i dag
- ^ Sveriges regering - Vem vår jaga och fiska?
- ^ Håkan, Larsson, Göran Meurling, Patrick Strömberg, (1986). Spex i Lund : en hundraårskrönika. Skogs Förlag. ISBN 91-7810-749-0. OCLC 470411576. http://worldcat.org/oclc/470411576. Läst 25 maj 2021
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1886.
