Wikipedia

Carl Fredrik Ridderstad

svensk tidningsredaktör, författare och riksdagspolitiker

Carl Fredrik Ridderstad, född 18 oktober 1807 på Riddersholm i Rådmansö socken, Stockholms län, död 12 augusti 1886 i Linköping,[5] var en svensk tidningsredaktör, författare och riksdagspolitiker. Han var far till Wilhelm och Anton Ridderstad.

Carl Fredrik Ridderstad
Ridderstad avporträtterad i kostym år 1900 av Johan Krouthén. Målningen skapad efter ett fotografi från år 1882.
Född18 oktober 1807[1][2]
Rådmansö församling[1][2], Sverige
Död12 augusti 1886[1][2] (78 år)
Linköpings församling[1][2], Sverige
BegravdGamla griftegården, Linköping[3]
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[1][4], politiker[2], bruksidkare[1], tidningsman[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1859–1866)[1][2]
Andrakammarledamot (1867–1869)[2]
ArbetsgivareÖstgöta Correspondenten[1]
Politiskt parti
ministeriella partiet
BarnAxel Ridderstad (f. 1838)
Wilhelm Ridderstad (f. 1843)
Henning Ridderstad (f. 1846)
Anton Ridderstad (f. 1848)
Redigera Wikidata

Bakgrund redigera

Carl Fredrik Ridderstad föddes på Riddersholm i Rådmansö socken som son till Carl Fredrik Ridderstad, som var hovstallmästare hos drottning Sofia Magdalena, och Maria Charlotta Hedvig Wallenstråle.[6]

Karriär redigera

Han blev 1821 kadett vid Karlberg, där hans poetiska gåvor uppmärksammades av dåvarande lektorn Anders Abraham Grafström. Som fänrik vid Hälsinge regemente utgav han åtskilliga poetiska arbeten, dels i kalendrar, dels särskilt under signaturen Rdd, såsom Tidsrunor (1831), Tids- och krigsbilder (1837) och Ungdomsbilder (1838), i han gjorde sig till tolk för den nya tiden - efter julirevolutionen - och gav uttryck åt dess idéer i en frasfylld och bildslösande form. Han slöt som ung fostbrödraskap med den norske skalden Wergeland.

År 1839 blev han löjtnant, men tog redan 1840 avsked för att uteslutande ägna sig åt författandet. Samma år utgav han tillsammans med Sturzen-Becker "Tidning för Stockholms län" i Norrtälje, men flyttade redan på hösten sin verksamhet till Linköping, där han blev medutgivare av "Östgöta Correspondenten", som Henrik Bernhard Palmær då innehade, men som denne icke orkade redigera. Ridderstad övertog 1843 ensam denna tidning, som under hans ledning blev ett av Sveriges mest ansedda landsortsblad. Till en början uppträdde Ridderstad med mycken iver för landsortspressens självständighet i förhållande till Aftonbladet. Han tillhörde "den nya tiden" och uppträdde frimodigt för dess idéer.

Politik redigera

Som ledamot av ridderskapet och adeln bevistade Ridderstad riksdagarna 1844, 1847, 1850 och 1856, var reformsällskapets i Östergötland ombud vid allmänna reformmötet i Örebro 1849–1850, riksdagsman i borgarståndet 1859, var han en av de förste adelsmän, som inträdde däri, samt senare 1862/63. Vid ståndsriksdagen 1865–1866 företrädde han borgerskapet i Linköping och Vadstena, liksom han representerade Linköpings valkrets i riksdagens andra kammare 1867–69. Ridderstad tillhörde den liberala sidan, men spelade ingen större roll vare sig i ståndet eller kammaren. I motsats till de flesta andra av de gamla liberalerna sympatiserade han med lantmannapartiet. Mot slutet av sitt liv blev Ridderstad utpräglat konservativ samt övergav sina förra frihandelsåsikter och lämnade även i andra avseenden sin ungdoms åskådning, ej minst rörande unionen.

Författarskap redigera

 
Svenska historiska romaner af C. F Ridderstad. Illustrerat klotband 1888.

Diktning redigera

Vid sidan av sin tidningsmannaverksamhet fortfor Ridderstad att ägna sig åt en vitter alstring av ganska omfångsrikt slag. Redan tidigt förekom smärre dramatiska arbeten bland hans dikter. Större dylika lämnade Ridderstad i de i Stockholm uppförda historiska skådespelen Karl IX (1847) och Syskonen eller Hattarnes och mössornas strid (1848), i den sceniska monologen Carl XII vid Fredrikshall (1848) samt tvåaktskomedien Allas onkel (1848). Ej uppfört blev skådespelet Drottning Kristina i Italien (1848).

Romanförfattare redigera

Mycket större popularitet vann Ridderstad som romanförfattare. Han författade han de historiska romanerna Svarta handen (1848), vars hjälte är Axel von Fersen d.y., Drabanten (1850) och Fursten (1852), som båda behandlar tiden efter Gustav III:s död, samt Drottning Lovisa Ulrikas hof (1855–1856), i vilken händelserna 1756 utgör kärnan.

Ridderstad, som var starkt påverkad av Eugène Sue, skrev också i dennes smak den rafflande Samvetet eller Stockholmsmysterier (3 delar, 1851) samt Fader och son (1852–53). Alla dessa romaner översattes till tyska. Hans Samlade skrifter utgavs 1877–1881, och av hans historiska romaner utkom en gottköpsupplaga 1888. Redan långt förut hade Ridderstad offentliggjort sina Samlade dikter (3 bd, 1856–1862), men dessutom både förut och efteråt utgett strödda poem och poetiska skrifter. Som historisk samlare uppträdde Ridderstad genom att utge Gömdt är icke glömdt (1846–1853) och Minnen från äldre och nyare tider (1854–1856). Sina levnadsminnen började han offentliggöra i Regnbågen (1882–1883).

Personligt redigera

Familj redigera

Ridderstad gifte sig första gången 17 november 1836 på Bottna i Roslagsbro socken med Sara Maria Hagtorn (1803–1844), dotter till bruksförvaltaren Per Hagtorn och Sara Rebecka Appelqvist. Sara Maria Hagtorn var änka efter bruksförvaltaren Mårten Wallin på Skebo bruk. Ridderstad och Hagtorn fick tillsammans barnen Carl Edvard Soldan Ridderstad (1837–1837), vice häradshövdingen Axel Ridderstad (1838–1878), Fredrika Maria Charlotta Ridderstad (1841–1841), översten Wilhelm Ridderstad (1843–1930) i armén och Knut Ridderstad (1844–1844).[7]

Ridderstad gifte sig andra gången 16 november 1845 med Emilie Widoff (1823–1886), dotter till rådmannen Jakob Widoff och Fredrika Christina Berg. De fick tillsammans barnen kaptenen Henning Ridderstad (1846–1902) vid Andra livgrenadjärregementet, kaptenen Anton Ridderstad (1848–1933) vid Första livgrenadjärregementet och direktören Gunnar Ridderstad (1854–1910) vid Östgöta Correspondentens boktryckeri.[7]

Död redigera

 
Stenen i mitten för publicisten löjtnant C. F. Ridderstad med hustrurna Sara (född Hagtorn, 1803–1844) och Emilie (född Widoff, 1823–1886).

Ridderstad avled den 12 augusti 1886. Han begravdes i familjen Ridderstads familjegrav i Linköping.

Bibliografi redigera

  • Tidsrunor / af Rdd (Stockholm, 1831)
  • Wildheim : romans / af Rdd (Stockholm, 1833)
  • Tids- och krigsbilder : skaldeförsök (Stockholm, 1837)
  • Ungdomsbilder : dikter (Stockholm, 1838)
  • Snöbollar i barwintern, från Östergöthland / af C.F.R. 2 vol. (Linköping, 1842–1843)
  • Salongen 4 vol. (Linköping, 1843)
  • Frenologen : fragmenter ur Stockholmslifvet (Linköping, 1844)
  • Politiska torneringar : tillegnade de fyra riksstånden (Linköping, 1844)
  • Den närvarande ståndsrepresentationens brister : ett fullständigt sammandrag från flere författare (Linköping, 1844) - Bihang till den af Hans Jansson m.fl. utgifne Adress till Sveriges allmoge och alla fosterlandets vänner
  • Den fattiges magt : Poem (Linköping, 1846)
  • Skådespelerskan : Poem (Linköping, 1846)
  • Gömdt är icke glömdt : historiska bidrag : [upplysningar uti svenska historien, ifrån mars månad år 1792 till november månad år 1796 ...] / saml. af C.F. Ridderstad. 12 vol. (Linköping, 1846–1853)
  • Carl IX : historiskt skådespel i fem akter (Stockholm, 1847)
  • Dödsrunor, helgade de tappre, som stupade i bataljen vid Düppelberg den 5 juni 1848 (Linköping, 1848)
  • Samlade smärre berättelser och utkast. D. 1–3 (Linköping, 1848–1849)
  • Svarta handen : roman. D. 1–2 (Stockholm..., 1848)
  • Syskonen eller Hattarnas och mössornas sista strid : skådespel i fem akter (Linköping, 1849)
  • Drabanten : roman. D. 1–2 (Linköping, 1849–1850)
  • Johan III ; Gustaf II Adolf ; Carl XII ; Carl XIV Johan : några minnesrunor (Linköping, 1849)
  • Också en julklapp : innehållande berättelser och utkast. D. 1–2 (Linköping, 1850)
  • Fritz von der Lanken och Paqualin : skizz ur militärlifvet / af C.F. (Linköping, 1851)
  • Samvetet eller Stockholms mysterier. D. 1–3 (Linköping, 1851) - Nyutg. med titel Stockholms-mysterier Gidå, 1994
  • Fursten : roman. D. 1-2 (Linköping, 1852)
  • Far och son : roman. D. [1]–2 (Linköping, 1852–1853)
  • Drottning Lovisa Ulrikas hof : roman. D. 1–3 (Linköping, 1854–1856)
  • Minnen från äldre och nyare tider : bidrag till svensk historia / samlade af C. F. Ridderstad (Linköping, 1855–1856)
  • Prolog / af Rdd (Linköping, 1862)
  • Vester eller öster om Sommen (Linköping, 1863) - Anonym.
  • Historiska minnen från Östergötland. 1–5 (Linköping, 1864–1867) - Ny utg. 1878 med titel: Historiska berättelser från Östergötland
  • Midsommarråg eller Johannisråg (Linköping, 1867)
  • Den gamle publicisten : poem (Linköping, 1877)
  • Förslag till ny härordning, hvilande på den indelta arméns bibelhållande, men med öfverflyttandet af alla dess onera och besvär dels på staten och dels på landstingen. (Linköping, 1877) - Utdrag ur Östgöta Correspondenten d. 12 juni 1877
  • Dagrar och skuggor : berättelser och utkast. del 1–2. Linköping. 1880–1881. Libris 20915402. http://hdl.handle.net/2077/53287 
  • Explosionen : en tidsbild / af Rdd (Linköp., 1880)
  • Europa : samtid och framtid : politisk trosbekännelse (Linköp., 1881)
  • Wergelands monument / af Rdd (Linköping, 1881)
  • Regnbågen : interiörer från olika tider / af C. F. Ridderstad : anteckningar och minnen (Stockholm, 1882–1883)
  • Sånger i skogen (Linköping, 1884)
  • Minnen och anteckningar / af Rdd : Carl Johan Ludvig Almqvist (S.l., s.a.) - Ur: Östgöta Correspondenten Okt.–Dec. 1884
  • Rikedom och fattigdom : ett öre / [undert.: Rdd] (Linköping, 1885)
  • En skälm mindre eller Anderssons, Petterssons och Lundströms äfventyr i Amerika : berättelse ur folklifvet (Westervik, 1886)

Samlade skrifter redigera

  • Samlade dikter. D. 1–4 ANM: D. 4 (Stycke 1–32) makulerad af förf., ej utgifven (Linköping, 1855–1862)
  • Samlade skrifter. Afd. 1:1–5 ; 2:1–2 (Linköping, 1876–1902)
  • Svenska historiska romaner. 4 vol. (Stockholm, 1888) - Omfattar: 1, Drottning Lovisa Ulrikas hof; 2, Drabanten : roman; 3, Fursten; 4, Svarta handen

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h] Carl Fredrik Ridderstad, Svenskt biografiskt lexikon, läst: 30 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kyrkogården berättar - En vandring på Linköpings gamla griftegård med Dag Wallén, läs online, läst: 30 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hildebrand, Albin. ”608 (Svenskt porträttgalleri / XXVI. Register till hela verket. Förteckning öfver subskribenterna)”. runeberg.org. https://runeberg.org/spg/26/0618.html. Läst 4 oktober 2021. 
  6. ^ ”Ridderstad nr 1642 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ridderstad_nr_1642#TAB_9. Läst 4 oktober 2021. 
  7. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. Libris 10076758 

Tryckta källor redigera

  • Förteckning å vällofliga Borgareståndets ledamöter vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1865, borgarståndets protokoll 21/10 1865

Litteratur redigera

  • Abelius, Hans: Att sätta pennan framför svärdet : officerarna och det moderna pressgenombrottet. I: Presshistorisk årsbok (2002)
  • Abelius, Hans: Det självpåtagna uppdraget : en undersökning av medborgarprojektet kring tidningen Östgötha Correspondenten 1840–1870 (Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, [ISSN: 1100-6781 ;] Nr 50) (Göteborg, 2007) Diss.
  • Minnesutställning över C. F. Ridderstad : Östergötlands museum 18–31 oktober 1957 (Linköping, 1957)
  • Stolpe, Sven: En svensk nyckelroman : om C.F. Ridderstads "Frenologen" och dess bakgrund (Stockholm, 1953) - Särtr. ur: Personhistorisk tidskrift. Årg.51 (1953)
  • Wieselgren, Harald: Carl Fredrik Ridderstad (Stockholm, 1888) - Särtr. ur: Ridderstad, C.F., Svenska historiska romaner. 1. 1888.

Vidare läsning redigera

Mediatitlar
Företräddes av
Henrik Bernhard Palmær 		 Östgöta Correspondentens chefredaktör
1842–1886 		Efterträddes av
Bengt Hägge
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carl_Fredrik_Ridderstad&oldid=54645795”