Hugo Ball, född 22 februari 1886 i Pirmasens, Rheinland-Pfalz, död 14 september 1927 i Sant'Abbondio, Ticino, var en tysk författare och initiativtagare till dadaismen i Zürich 1916.

Hugo Ball
Född22 februari 1886[1][2][3]
Pirmasens[4], Tyskland
Död14 september 1927[1][5][6] (41 år)
Sant'Abbondio[7], Schweiz
BegravdMontagnola Kirkegård
Medborgare iTyskland[8]
SysselsättningÖversättare, författare[9], teaterregissör, poet[9], filosof
MakaEmmy Hennings[10]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Hugo Ball framför ljuddikter på Cabaret Voltaire 1916. Foto: Marcel Janco

Liv och verk redigera

Hugo Ball gick i Max Reinhardts expressionistiska teaterskola Schauspielschule Berlin 1910. Café des Westens i Berlin var en mötesplats för unga poeter och intellektuella, som Johannes R. Becher, Georg Heym, Richard Huelsenbeck, Klabund och många fler. Senare blev han anställd som regissör vid Münchens teater 1913. Samtidigt skrev han i tidskriften ”Revolution” (utgiven av F.S. Bachmair, 1913) tillsammans med Seewald, J.R. Becher och Erich Mühsam.

När första världskriget bröt ut 1914 ville han ta värvning som frivilligsoldat men fick avslag. Han emigrerade istället med sin blivande fru Emmy Hennings till Schweiz.[11][sidnummer behövs] Båda började arbeta i Niederdorf, Zürichs underhållningskvarter.

I februari 1916 öppnade Ball och Hennings ”Cabaret Voltaire” på Spiegelgasse 1 i Zürich. Bland Balls vänner som ständigt besökte kaféet återfinns Jean Arp, Marcel Janco, Tristan Tzara och senare även Richard Huelsenbeck och Walter Serner. Hans avsikt med kaféet beskriver han med följande ord:

'Det är nödvändigt att klargöra avsikterna med denna kabaré. Dess syfte är att påminna världen om att det finns människor med fria sinnen - bortom krig och nationalism - som lever för andra ideal."

I mitten av 1916 började han komponera ljuddikter, eller ”verser utan ord” och den 23 juni 1916 framförde han sin välkända Karawane på Cabaret Voltaire. 1917 började han ta en mer aktiv roll i dadarörelsen. Han blev medredaktör till tidningen ”Freie Zeitung” i Bern, som krävde att Tyskland skulle bli en republik.

Senare drog han sig tillbaka till Ticino, där han arbetade med en biografi om Michail Bakunin. Från hans dadaperiod finns den postumt publicerade kortromanen Tenderenda, der Phantast (1967, på svenska 1994). Ett annat verk av Ball är dagboken Flykten ur tiden (1927), vilken omfattar åren 1914-1921. Vid sidan av livliga skildringar av Cabaret Voltaire innehåller den en strid ström av reflektioner kring historia, filosofi, politik, anarkism, litteratur, språk, konst, religion med mera.

1998 utkom Tom Sandqvists Kärlek och Dada: Hugo Ball och Emmy Hennings (Symposion) och 2009 gav författaren C-J Charpentier ut boken Lenin är en skruvkork som bland annat handlar om Hugo Ball och Cabaret Voltaire.

Verkförteckning redigera

Svenska översättningar redigera

  • Flametti eller de fattigas dandysm (Flametti, oder, Vom Dandysmus der Armen) (översättning: Dagmar Bergh-Palmros) (Schildt, 1918)
  • Dionysios Areopagita (översättning: Alf Ahlberg) (Natur och kultur, 1960). Ny upplaga: Artos, 1997
  • Tenderenda (Tenderenda der Phantast) (tolkning och förord: Cecilia Hansson) (Coyote, 1994)
  • "Konstnären och tidssjukdomen" (översättning: Carl-Henning Wijkmark). I tidskriften Hjärnstorm, nr 48 (1994), s. 6-10
  • Litania till den helige Hugo: texter om och av Hugo Ball (tolkning, förord och kommentar: Cecilia Hansson) (Coyote, 1997)
  • Flykten ur tiden (Die Flucht aus der Zeit) (översättning, kommentar och efterskrift: Cecilia Hansson) (Ellerström, 2000)

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hugo Ball, RKDartists (på engelska).[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Hugo Ball, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hugo Ball, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Hugo Ball, SIKART (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.surrealismcentre.ac.uk .[källa från Wikidata]
  8. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Union List of Artist Names, 1 november 2017, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Svensson, Gary (2018). "Att verka utanför ramarna: Utmaningar och föreställningar i 1900-talets konsthistoria" Perspektiv på "den andre" Carlssons förlag Stockholm. sid. [sidnummer behövs] 

Externa länkar redigera