Ziriderna, Ziriddynastin, var en berbisk dynasti som härstammade från kutamastammen i Lilla Kabylien och som regerade Ifriqiya i dagens Tunisien mellan 972 och 1148. Deras huvudstad var Kairouan (al-Qayrawān). [1]

Ziridernas rike cirka 980.

Historik

redigera

Ziriderna regerade under fatimiderna innan Sharaf ad-Dawla al-Muizz ibn Badis förklarade sitt rike självständigt. Han flyttade huvudstaden till Mahdia sedan Kairouan gått förlorat till Banu Hilal. Den slutgiltiga brytningen med fatimiderna kom under Abu Tahir Tamim ibn al-Muizz som genom en reform av predikan (khutba) 1078 närmade sig den abbasidiske kalifen.

Ziridernas ställning försvagades då den arabiska beduinstammen Banu Hilal gjorde sitt intåg i Nordafrika och de störtades slutligen av almohaderna.

En gren av dynastin härskade i Emiratet av Granada fram till 1492.

Hammadiderna var en avknoppning av den ziridiska dynastin.

Ziridiska härskare i Ifriqiya

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Abun-Nasr, Jamil (1987). A history of the Maghrib in the Islamic period. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0521337674.