Wikipedia

Mekbuda

(Omdirigerad från Zeta Geminorum)

Mekbuda, eller Zeta Geminorum (förkortat Zeta Gem, ζ Gem), är en stjärna i stjärnbilden av Tvillingarna, på det utsträckta vänstra "benet" av tvillingen Pollux. Som medlem i variabelkategorin klassiska cepheider, har den en ljusvariation som bestäms av massan. Eftersom massan ger en direkt fingervisning av ljusstyrkan är variabeln en viktig referens för att bestämma avståndet. [6] [14] [15]

Mekbuda (ζ)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildTvillingarna
Rektascension07t 04m 06,53079s[1]
Deklination20° 34′ 13,0739″[1]
Skenbar magnitud ()3,93 (3,68 till 4,16)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF7Ib till G3Ib[3]
U–B0,55[4]
B–V0,88[4]
VariabeltypKlassisk cepheid
Astrometri
Radialhastighet ()6,7[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -7,29[1] mas/år
Dek.: -0,41[1] mas/år
Parallax ()3,86 ± 0,17 mas
Avstånd1,183 ± 29(σ2) ± 85(σ) lå ((363 ± 9(σ2) ± 26(σ)[6]pc) pc)
Absolut magnitud ()-3,99[7]
Detaljer
Massa7,7 ± 0,3[8] M☉
Radie(65.24 ± 0.20) ± 4.17[9] R☉
Luminositet2 900[10] L☉
Temperatur5,260–5,780[3] K[3] K
Metallicitet0,16[11]
Vinkelhastighet19[12]
Ålder70 ± 25[6] år
Andra beteckningar
ζ Gem, 43 Geminorum, BD +20 1687, FK5 269, HD 52973, HIP 34088, HR 2650, SAO 79031.[13]

Nomenklatur redigera

ζ Geminorum (latiniserat till Zeta Geminorum) är stjärnans Bayer-beteckning.

Stjärnan har egennamnet Mekbuda, från arabiskans "lejonets vikta tass" (där Zeta och Epsilon Geminorum (Mebsuta) var tassarna på ett lejon).[16] År 2016 organiserade internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[17] för att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN godkände namnet Mekbuda för stjärnan den 12 september 2016, som numera är stjärnans namn i IAU-katalogen.[18]

Observationshistorik redigera

År 1825 upptäckte den tyske astronomen Julius Schmidt att Mekbuda varierar i ljusstyrka med en period på cirka 10 dagar.[16] Det hade misstänkts vara variabel så tidigt som 1790.[19] År 1899 meddelade den amerikanske astronomen W.W. Campbell att Mekbuda har en variabel radiell hastighet.[20] (Samma information publicerades oberoende 1901 av den ryske astronomen Aristarkh Belopolsky.)[19] Baserat på sina iakttagelser, publicerade Campbell senare banelement för dubbelstjärnan. Han fann emellertid att kurvan avvikit från det förväntade och föreslog därför att det var en trippelstjärna, för att förklara avvikelserna.[21] Den periodiska variationen i radiell hastighet har senare förklarats ljusvariationer som uppstår hos variabla stjärnor av typen cepheidvariabler, uppkallade efter Delta Cephei.[19]

Stjärnans periodicitet är variabel, något som först noterades av den tyske astronomen Paul Guthnick 1920, som misstänkte att den periodiska förändringen var resultat av en följeslagare. År 1930 föreslog den danske astronomen Axel Nielsen att förändringen i stället var resultatet av en minskning på cirka 3,6 sekunder per år av ljusvariationernas period.[22]

Egenskaper redigera

Mekbuda är en klassisk cepheidvariabel som genomgår regelbunden, periodisk variation i ljusstyrka på grund av radiella pulsationer. I synligt ljus varierar den skenbara magnituden mellan 3,68 och 4,16 (med ett medelvärde på 3,93) under en period av 10,148 dagar.[2] Denna periodiska variation minskar med en hastighet av 3,1 sekunder per år, eller 0,085 sekunder per cykel.[22] Den spektrala klassificeringen varierar mellan F7Ib och G3Ib under loppet av en pulseringscykel. Likaledes varierar den effektiva temperaturen hos det yttre höljet mellan 5 780 K och 5 260 K,[3] medan radien varierar från 61 till 69 gånger solens radie.[9] I genomsnitt är strålningen ungefär 2 900 gånger solens ljusstyrka.[10]

Mekbuda har en visuell följeslagare på 1,4 bågsekunders avstånd, som kan vara fysiskt förbunden. Mekbuda B är en F4-stjärna i huvudserien och i sin tur en spektroskopisk dubbelstjärna. Mekbuda upptäcktes nyligen tillhöra en stjärnhop. Delta Cephei, den prototypiska klassiska cepheidvariabeln, är också medlem i en stjärnhop. Tillhörigheten till cepheidklustret, tillsammans med de senaste parallaxmätningarna med rymdteleskopet Hubble och Hipparcos, har bestämt avståndet till trippelstjärnan med relativt stor noggrannhet: 363 ± 9 (σ 2 ) ± 26 (a) parsecs. Mekbuda är härigenom en viktig mätpunkt för fastställande av avstånden i denna del av rymden.[6] [23] [24]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (november 2007). ""Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics 474 (2): 653-664. arXiv : 0.708,1752fritt tillgängliga . Bibcode : 2007a & A ... 474..653V . doi : 10,1051 / 0004-6361: 20078357 .
  2. ^ [a b] Klagyivik, P .; Szabados, L. (September 2009), "Observational studies of Cepheid amplitudes. I. Period-amplitude relationships for Galactic Cepheids and interrelation of amplitudes", Astronomy and Astrophysics, 504 (3): 959-972, arXiv : 0.908,3561fritt tillgängliga , bibcode : 2009A & A ... 504..959K , doi : 10,1051 / 0004-6361 / 200.811.464
  3. ^ [a b c] Kervella, P .; et al. March 2001), "The angular diameter and distance of the Cepheid ? Geminorum", Astronomy and Astrophysics, 367 (3): 876-883, arXiv : astro-ph / 0.102.359fritt tillgängliga , bibcode : 2001A & A ... 367..876K , doi : 10,1051 / 0004-6361: 20000490
  4. ^ [a b] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Observatory , bibcode : 1978ppch.book ..... N
  5. ^ Wielen, R .; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb , Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), bibcode : 1999VeARI..35 .... 1W
  6. ^ [a b c d] Majaess, D .; et al. (2012), "Discovery of the Host Cluster for the Fundamental Cepheid Calibrator Zeta Geminorum", Astrophysical Journal Letters , 748 (1): L9, arXiv : 1202,2363fritt tillgängliga, bibcode : 2012ApJ ... 748L ... 9M , doi : 10,1088 / 2041-8205 / 748/1 / L9
  7. ^ Turner, GD (2010). "The PL calibration for Milky Way Cepheids and its implications for the distance scale". Astrophysics and Space Science. 326 (2): 219. arXiv : 0.912,4864fritt tillgängliga . Bibcode : 2010Ap & SS.326..219T . doi : 10,1007 / s10509-009-0258-5 .
  8. ^ Tetzlaff, N .; Neuhäuser, R .; Hohle, MM (januari 2011), (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190-200, arXiv : 1007,4883fritt tillgängliga , bibcode : 2011MNRAS.410 ..190T , doi : 10.1111 / j.1365-2966.2010.17434.x
  9. ^ [a b] Groenewegen, MAT (November 2007), "The projection factor, period-radius relation, and surface-brightness colour relation in classical cepheids", Astronomy and Astrophysics, 474 (3): 975-981, bibcode : 2007a & A ... 474..975G , doi : 10,1051 / 0004-6361: 20.078.225
  10. ^ [a b] Mallik, Sushma V.(December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352 : 495-507, bibcode : 1999A & A ... 352..495M
  11. ^ Mallik, Sushma V. (October 1998), "Chromospheric activity in cool stars and the lithium abundance", Astronomy and Astrophysics, 338 : 623-636, bibcode : 1998a & A ... 338..623M
  12. ^ Uesugi, Akira; Fukuda, Ichiro (1970), "Catalogue of rotational velocities of the stars", Contributions from the Institute of Astrophysics and Kwasan Observatory, University of Kyoto, bibcode : 1970crvs.book ..... U
  13. ^ "V * Zet Gem - klassisk Cepheid (delta Cep typ)" , SIMBAD , Centre de données astronomiques de Strasbourg , hämtas 2012-01-01
  14. ^ Benedict, G. Fritz; et al. (April 2007), "Hubble Space Telescope Fine Guidance Sensor Parallaxes of Galactic Cepheid Variable Stars: Period-Luminosity Relations", Astronomical Journal, 133 (4): 1810–1827, arXiv:astro-ph/0612465Freely accessible, Bibcode:2007AJ....133.1810B, doi:10.1086/511980.
  15. ^ van Leeuwen, Floor; et al. (August 2007), "Cepheid parallaxes and the Hubble constant", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 379 (2): 723–737, arXiv:0705.1592Freely accessible, Bibcode:2007MNRAS.379..723V, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.11972.x.
  16. ^ [a b] Allen, Richard Hinckley (1899), "Star-names and their meanings", New York, G. E. Stechert: 235, Bibcode:1899sntm.book.....A
  17. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  18. ^ ^ Jump up to: a b "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  19. ^ [a b c] Henroteau, F. (1925), "A study of zeta Geminorum, I.", Publications of the Dominion Observatory Ottawa, 9: 105–116, Bibcode:1925PDO.....9..105H
  20. ^ Campbell, W. W. (February 1899), "The variable velocity of zeta Geminorum in the line of sight.", Astrophysical Journal, 9: 86, Bibcode:1899ApJ.....9...86C, doi:10.1086/140556
  21. ^ Campbell, W. W. (January 1901), "The motion of zeta Geminorum in the line of sight", Astrophysical Journal, 13: 90–97, Bibcode:1901ApJ....13...90C, doi:10.1086/140792
  22. ^ [a b] Abt, Helmut A.; Levy, Saul G. (March 1974), "Period Variation of the Cepheid Zeta Geminorum", Astrophysical Journal, 188: L75, Bibcode:1974ApJ...188L..75A, doi:10.1086/181436
  23. ^ de Zeeuw, P. T.; et al. (1999), "A HIPPARCOS Census of the Nearby OB Associations", Astronomical Journal, 117 (1): 354–399, arXiv:astro-ph/9809227Freely accessible, Bibcode:1999AJ....117..354D, doi:10.1086/300682.
  24. ^ Majaess, D.; Turner, D.; Gieren, W. (2012), "New Evidence Supporting Cluster Membership for the Keystone Calibrator Delta Cephei", Astrophysical Journal, 747 (2): 145, arXiv:1201.0993Freely accessible, Bibcode:2012ApJ...747..145M, doi:10.1088/0004-637X/747/2/145.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mekbuda&oldid=47144907”