Yucatánmyggsnappare[1] (Polioptila albiventris) är en fågel i familjen myggsnappare inom ordningen tättingar.[2]

Yucatánmyggsnappare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMyggsnappare
Polioptilidae
SläktePolioptila
ArtYucatánmyggsnappare
P. albiventris
Vetenskapligt namn
§ Polioptila albiventris
AuktorLawrence, 1885
Utbredning
Synonymer
Polioptila albiloris albiventris

Utseende redigera

Myggsnappare är små, gråaktiga fåglar som mycket aktivt rör sig genom växtligheten medan de konstant vippar, reser och brer ut sin långa stjärt för att skrämma upp insekter. Yucatánmyggsnapparens hane har svart hjässa, heltäckande under häckningen och med ett vitt ögonbrynsstreck utanför häckningstid. Honan har en grå hjässa med ett smalt vitt ögonbrynsstreck året om. Den är lik svartbrynad myggsnappare, men denna har en vit ögonring och saknar det vita ögonbrynsstrecket.

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer enbart på norra Yucatánhalvön i sydöstra Mexiko.[2] Den behandlades tidigare som underart till vittyglad myggsnappare (Polioptila albiloris) och vissa gör det fortfarande.[3] Den har dock urskiljts som egen art efter studier som visar på genetiska och lätesmässiga skillnader.[4]

Status redigera

IUCN erkänner den inte som art, varvid den inte placeras i någon hotkategori.

Referenser redigera

  1. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  3. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  4. ^ Smith, B.T.; Bryson, R.W. Jr; Mauck, W.M.; Chaves, J.; Robbins, M.B.; Aleixo, A.; Klicka, J. (2018). ”Species delimitation and biogeography of the gnatcatchers and gnatwrens (Aves: Polioptilidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 45-57. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.012. 

Externa länkar redigera