Wikipedia

YZ Reticuli

nova i stjärnbilden Rombiska nätet

YZ Reticuli, även känd som Nova Reticuli 2020, var en nova i stjärnbilden Rombiska nätet som upptäcktes den 15 juli 2020. Tidigare var den känd som ett objekt av typ VY Sculptoris med beteckningen MGAB-V207. Den har haft en skenbar magnitud av ca 3,7-18,0[2] och var vid tiden för utbrottet synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,32[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på 2703+365
−293 parsek) från solen.[5]

YZ Reticuli
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildRombiska nätet
Rektascension03t 58m 29,55 s[1]
Deklination-54° 46′ 41,2 ″[1]
Skenbar magnitud ()+3,7 – 18,0 (V)[2]
Stjärntyp
VariabeltypNova[3] (sdB?/DA?)[4]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +7,244[1] mas/år
Dek.: +2,984[1] mas/år
Parallax ()0,3161 ± 0,0464[1]
Avstånd2703+365
−293[5] pc
Andra beteckningar
V* YZ Reticuli, Gaia DR2 4731746232846281344, MGAB-V207, 2MASS J03582954-5446411 [6]

Objektets variabilitet upptäcktes först av amatörastronomen Gabriel Murawski och rapporterades den 6 augusti 2019 med beteckningen MGAB-V207.[7] Arkiverade fotometridata från Catalina Realtidstransient Survey och ASAS-SN visade novaliknande (NL) ljusvariationer mellan magnitud 15,8 och 17,0, vilket tyder på en djup skymningshändelse i slutet av 2006.[8] Spektrumet visar en het underdvärg (sdB) eller en tidig vit dvärg,[4] som överensstämmer med typobjekt VY Sculptoris.

Novautbrott redigera

 
Ljuskurva för YZ Reticuli plottad från AAVSO-data

Den 15 juli 2020 upptäckte Robert H. McNaught en ljusstark transient (magnitud 5,3)[9] vid positionen för MGAB-V207 som bekräftades spektroskopiskt den 16 juli av Southern African Large Telescope (SALT) som en klassisk nova. Spektrumet innehåller Balmer, OI och Fe II emissionslinjer med P Cygni-profiler.[3] Spektrumanalys från observationer av Advanced Technology Telescope visade en likhet med Nova Sagittarii 1991, tre dagar efter maximal ljusstyrka.[10] Bilder före upptäckten visade att ljustoppen inträffade den 9 juli 2020 med magnituden 3,7.[11] Under dygnen efter upptäckten försvagades novan med 0,2-0,3 magnitud per dygn.[12] Detta är det tredje fallet när en redan känd kataklysmisk variabel har genomgått ett klassiskt novautbrott, efter V407 Cygni och V392 Persei.[13]

Omloppsperioden för YZ Reticuli är 0,1324539 dygn (3 timmar, 10 minuter och 44 sekunder), men under månaderna efter utbrottet oscillerade ljuskurvan också med perioder på 0,1384 och 0,1339 dygn. Dessa är sannolikt relaterade till ackretionsskivan och representerar ett fenomen liknande superhumps.[14]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, YZ Rectikuli, 10 oktober 2021..

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] Watson, C. L. (2006). "The International Variable Star Index (VSX)". The Society for Astronomical Sciences 25th Annual Symposium on Telescope Science. Held May 23–25. 25: 47. Bibcode:2006SASS...25...47W.
  3. ^ [a b] Aydi, E.; Buckley, D. A. H.; Chomiuk, L.; et al. (2020-07-16). "SALT spectroscopic classification of MGAB-V207 as a classical nova". The Astronomer's Telegram. 13867: 1. Bibcode:2020ATel13867....1A.
  4. ^ [a b] Kilkenny, D.; et al. (2015). "The Edinburgh-Cape Blue Object Survey - IV. Zone 3: Galactic latitudes -40° > b > -50°". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 1 (2): 1879. Bibcode:2015MNRAS.453.1879K. doi:10.1093/mnras/stv1771.
  5. ^ [a b] Bailer-Jones, C. A. L.; et al. (2018). "Estimating Distance from Parallaxes. IV. Distances to 1.33 Billion Stars in Gaia Data Release 2". The Astronomical Journal. 156 (2): 58. arXiv:1804.10121. Bibcode:2018AJ....156...58B. doi:10.3847/1538-3881/aacb21. S2CID 119289017.
  6. ^ YZ Ret (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-10-29.
  7. ^ "VSX : Detail for N Ret 2020". International Variable Star Index.
  8. ^ Murawski, G. (2019). "The discovery of eleven nova-like VY Scl type stars" (PDF). Polskiego Towarzystwa Miłośników Astronomii.
  9. ^ "CBET 4811: 20200715 : APPARENT NOVA IN RETICULUM (LIMITED ACCESS)". Central Bureau for Astronomical Telegrams. IAU. Hämtad 15 juli 2020.
  10. ^ Carr, A.; Said, K.; Davis, T. M.; et al. (2020-07-18). "WiFeS follow-up observations of the naked-eye nova associated to MGAB-V207". The Astronomer's Telegram. Bibcode:2020ATel13874....1A.
  11. ^ "CBET 4812: 20200716 : NOVA RETICULI 2020 (LIMITED ACCESS)". Central Bureau for Astronomical Telegrams. IAU. Hämtad 16 juli 2020.
  12. ^ "Recent Nova Reticuli 2020 observations in AAVSO". AAVSO.
  13. ^ Li, K.; Kong, A.; Aydi, E.; et al. (2020-07-16). "Fermi-LAT detection of the naked-eye classical nova MGAB-V207". The Astronomer's Telegram. Bibcode:2020ATel13868....1A.
  14. ^ Schaefer, Bradley E. (2021). "Discovery of 13 New Orbital Periods for Classical Novae". Research Notes of the AAS. 5 (6): 150. arXiv:2106.13907. Bibcode:2021RNAAS...5..150S. doi:10.3847/2515-5172/ac0d5b. S2CID 235632263.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=YZ_Reticuli&oldid=51681422”