Xylocopa sulcatipes[2] är en biart som beskrevs av Maa 1970. Xylocopa sulcatipes ingår i släktet snickarbin, och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3] Arten förekommer i Västasien.[1]

Xylocopa sulcatipes
Xylocopa sulcatipes: 12, 13 honor, 14, 15 hanar.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteSnickarbin
Xylocopa
UndersläkteCtenoxylocopa[1]
ArtXylocopa sulcatipes
Vetenskapligt namn
§ Xylocopa sulcatipes
AuktorMaa, 1970
Ansiktet på Xylocopa sulcatipes: Honan till vänster, hanen till höger.
Ansiktet på Xylocopa sulcatipes: Honan till vänster, hanen till höger.
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Xylocopa sulcatipes är ett stort bi med svart grundfärg. Honan har förhållandevis gles, svart behåring i ansiktet och på mellankroppens ryggsida, medan hanen är helt täckt av gråbrun till svart behåring med undantag av ansiktet.[5]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet omfattar Turkmenistan, sydvästra Kazakstan, Israel, Palestina, Egypten, Saudiarabien och Jemen.[6][1]

Ekologi redigera

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många familjer, som gråbladig kronbuske (i familjen oleanderväxter), Moringa peregrina (familjen pepparrotsträdsväxter) och arter i akaciasläktet (familjen ärtväxter). Gråbladig kronbuske används endast som nektarkälla, men från de övriga hämtas både nektar och pollen.[7] Bina är värmekrävande, de flyger endast när temperaturen når upp till 21 °C. De är aktiva under hela dagen.[8]

Bo och fortplantning redigera

Xylocopa sulcatipes kan vara både solitär och primitivt social. I sociala bon stannar en eller flera döttrar kvar som hjälpredor åt modern utan att bidra till reproduktionen, vanligen som vakter. I början kan de dock bestå av ett antal honor utan någon bestämd arbetsfördelning, men så småningom utkristalliseras en struktur med ett bi, modern, som dominant.[8] De unga, oparade honorna och hanarna övervintrar i de gamla bona och parar sig på våren. Upp till fyra generationer kan produceras per år.[7] I samband med parningen hävdar hanarna revir, som de försvarar mycket aggressivt mot andra hanar, samtidigt som de flyger omkring och letar efter en hona att para sig med.[7]

Boet inrättas i smala växtdelar som trädgrenar, växtstänglar, bambustammar och liknande.[7][5] Vanligt förekommande boväxter är bland andra gråbladig kronbuske (som även tjänar som födokälla) och dadelpalm.[5] Upp till 8 celler kan konstrueras i en rad, alla cellerna med ett ägg och näring i form av bibröd (pollen blandat med nektar).[7] I bredare substrat, som bladskaften hos dadelpalmer, kan även grenade bogångar förekomma.[5] De fullbildade bina kommer fram mer eller mindre samtidigt efter ungefär en månad.[7]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Michael Terzo & Pierre Rasmont (1 mars 2012). Xylocopa (Ctenoxylocopa) sulcatipes Maa, 1970” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3788. Läst 1 februari 2019. 
  2. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  3. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2018). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2018 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/xylocopa+sulcatipes/match/1. Läst 4 februari 2019. 
  4. ^ Xylocopa sulcatipes Maa, 1970” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=766903#null. Läst 2 februari 2019. 
  5. ^ [a b c d] Hannan, MA; Alqarni, AS; Owayss, AA; Engel, MS (2012). ”The large carpenter bees of central Saudi Arabia, with notes on the biology of Xylocopa sulcatipes Maa (Hymenoptera, Apidae, Xylocopinae)” (på engelska). ZooKeys 201. doi:10.3897/zookeys.201.3246. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3385845/. Läst 3 februari 2019. 
  6. ^ Moshe Guershon och Armin Ionescu-Hirsch (på engelska) (PDF, 3,04 MB). Arkiverade kopian. "41–42". sid. 3–4, 13–15. Arkiverad från originalet den 21 april 2018. https://web.archive.org/web/20180421190930/http://www.entomology.org.il/sites/default/files/pdfs/Guershon%20and%20%20Ionescu-final.pdf. Läst 26 januari 2019. 
  7. ^ [a b c d e f] Dan Gerling & Abraham Hefetz (1981). H. Shuval. red. ”The Ecology of the Carpenter Bee, Xylocopa sulcatipes Maa in Israel” (på engelska) (PDF, 1,23 MB). Developments in Arid Zone Erology and Environmenul Quality (Philadelphia, Pa.: Balaban ISS). Arkiverad från originalet den 7 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190207130331/https://www.tau.ac.il/lifesci/departments/zoology/members/gerling/documents/38.pdf. Läst 2 februari 2019. 
  8. ^ [a b] Keasar, Tamar (9 januari 2010) (på engelska). Large Carpenter Bees as Agricultural Pollinators. "2010". doi:10.1155/2010/927463. https://www.hindawi.com/journals/psyche/2010/927463/. Läst 6 februari 2019. 

Externa länkar redigera