XLR-kontakt, även kallad Cannonkontakt, är ett kontaktdon som mestadels används inom ljudsystem, som till mikrofoner, högtalare med mera.

XLR3-kontakter: Hona & hane

Förbindelserna kan vara balanserade, det vill säga med två signalledare (plus och minus) och en jordledare vilket isolerar signalen bättre från störningar än vanliga obalanserade anslutningar (till exempel Phono/RCA-pluggar i hemstereo). Vanligast är den 3-poliga kontakten men det förekommer även 4-, 5-, 6-, och 7-poliga kontakter.

Historia redigera

Den uppfanns av James H. Cannon, grundare av Cannon Electric i Los Angeles, Kalifornien, numera del av ITT Corporation. Ursprungligen såldes de under namnet Cannon X, men 1950 tillkom en låsmekanism (L som i "latch") varför namnet ändrades till Cannon XL[1] och 1955[1] utvecklades kontakten ytterligare genom en isolering av honkontakten med ett syntetiskt gummi (R som i "rubber") varför kontakten slutligen fick namnet XLR.[2][3]

XLR3 - 3-polig XLR-kontakt redigera

 
Pin Funktion
1 Chassijord
2 Pluspol
3 Minuspol


Anslutningen av de olika stiften har historiskt sett varit en källa till konflikt. Ampex valde tidigt stift 3 som bärare av positiv signal och många andra USA-baserade tillverkare följde efter. IEC standardiserade emellertid i IEC268 Part 12 stiftkonfigurationen så, att stift 2 bär positiv, och stift 3 bär negativ signal. Under perioden 1980–2000 var det fortfarande vanligt med ”Pin 3 hot” som Ampexkonventionen kallas, och polvändande anpassningsenheter var nödvändiga tillbehör i alla ljudsystem. Det råder dock ingen oenighet om att skärmen skall anslutas till stift 1. Detta eftersom stift 1 i en version från Switchcraft (som senare kopierats av alla andra tillverkare) ansluter före de andra och således minskar matningsrelaterade störningar.

Andra kontaktdon redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Rayburn, Ray (16 December 2008). ”A brief history of the XLR connector”. Sound First. http://www.soundfirst.com/xlr.html.  Arkiverad 25 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ McGuire, Sam; Pritts, Roy (2013). Audio Sampling: A Practical Guide. Taylor & Francis. sid. 49. ISBN 978-1136122620 
  3. ^ AES Professional Audio Reference description

Externa länkar redigera