Winternational tour var en konsertturné i Storbritannien under 2004 av det brittiska rockbandet The Darkness. Under denna turné spelade gruppen ett flertal nya låtar som senare kom att hamna på bandets andra studioalbum, One Way Ticket to Hell ...and Back. Engelska Do Me Bad Things och Ash från Nordirland agerade förband åt The Darkness under turnén.

Winternational Tour
Britt-turné av The Darkness
Plats Storbritannien
Anslutet album Permission to Land
Startdatum 24 november 2004
Slutdatum 12 december 2004
Omgångar 1
Föreställningar 13
The Darkness-kronologi
Permission to Land Tour
(2004)
Winternational Tour
(2004)
World tour 2006
(2006)

Denna turné var gruppens sista med Frankie Poullain på bas. Poullain lämnade gruppen drygt ett halvår efter att turnén avslutats och ersattes senare av Richie Edwards.

Turnén redigera

Bakgrund redigera

Turnén tillkännagavs via bandets officiella webbplats den 25 augusti 2004. Man skrev att bandet, under turnén, kommer att göra några av sina "största spelningar". Man meddelade också att man skulle göra totalt åtta konserter och att turnén skulle påbörjas i Nottingham, följt av Glasgow, Newcastle upon Tyne, Manchester, Sheffield, Cardiff, Birmingham och slutligen London.[1] Drygt två veckor senare meddelade man att man kommer att göra ytterligare några konserter under turnén på grund av den "enormt stora efterfrågan".[1] Man skulle göra en extra konsert i Manchester och Birmingham och två extra konserter i London. Till slut gjorde man en extra konsert även i Glasgow. I slutet av oktober började rykten florera om att Justin Hawkins inte skulle kunna spela gitarr under turnén på grund av en skada. Det visade sig senare att Hawkins av en olyckshändelse skurit sig i sin högra hand och ryktena tillbakavisades.[1][2]

Låtlista redigera

Denna låtlista var vanligast under turnén. Abbas låt Arrival användes som intromusik innan de kom in på scenen. Fyra av låtarna var nya för publiken; Dinner Lady Arms, Seemed Like a Good Idea at the Time och English Country Garden som senare dök upp på One Way Ticket to Hell ...and Back samt Grief Hammer som blev b-sida till One Way Ticket. Justin Hawkins spelade ibland en kort del av Do They Know It's Christmas? innan de avslutade konserterna med Christmas Time (Don't Let the Bells End).

  1. "Arrival" (intro)
  2. "Grief Hammer"
  3. "Givin' Up"
  4. "Stuck in a Rut"
  5. "Dinner Lady Arms"
  6. "Growing on Me"
  7. "Makin' Out"
  8. "Physical Sex"
  9. "Love Is Only a Feeling"
  10. "Seemed Like a Good Idea at the Time"
  11. "English Country Garden"
  12. "Buffet"
  13. "Black Shuck"
  14. "Friday Night"
  15. "I Believe in a Thing Called Love"
    Extranummer:
  16. "Get Your Hands Off My Woman"
  17. "Love on the Rocks With No Ice"
  18. "Do They Know It's Christmas?"
  19. "Christmas Time (Don't Let the Bells End)"

Förband redigera

  • Ash
  • Do Me Bad Things

Datum redigera

Datum: Plats: Stad: Land:
24 november 2004 Nottingham Arena Nottingham   England
26 november 2004 SECC Arena Glasgow   Skottland
27 november 2004 SECC Arena Glasgow   Skottland
29 november 2004 Metro Radio Arena Newcastle   England
1 december 2004 Manchester Evening News Arena Manchester   England
2 december 2004 Manchester Evening News Arena Manchester   England
4 december 2004 Hallam FM Arena Sheffield   England
6 december 2004 International Arena Cardiff   Wales
7 december 2004 National Exhibition Centre Birmingham   England
8 december 2004 National Exhibition Centre Birmingham   England
10 december 2004 Wembley Arena London   England
11 december 2004 Wembley Arena London   England
12 december 2004 Wembley Arena London   England

Medverkande redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] ”THE DARKNESS LIVE DATES ANNOUNCED”. TheDarknessRock.com. 25 augusti 2004. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060815171807/http://www.thedarknessrock.com/news/2004/. Läst 22 februari 2011. 
  2. ^ ”Justin Hawkins Will Play Band Aid III Despite Injury”. FemaleFirst.co.uk. 30 november 2004. http://www.femalefirst.co.uk/celebrity/Justin+Hawkins-1265.html. Läst 22 februari 2011.