William Anderson

svensk konst- och kulturhistoriker

Bror Oscar William Anderson, född i Karlskrona 31 juli 1879, död under vistelse i kurorten Bad Kudowa (nuvarande Kudowa-Zdrój), i Schlesien, dåvarande Tyskland (nuvarande Polen) 25 februari 1939, var en svensk konst- och kulturhistoriker.

William Anderson
Född31 juli 1879
Karlskrona stadsförsamling[1][2], Sverige
Död25 februari 1939 (59 år)
Kudowa-Zdrój, Polen
Medborgare iSverige
SysselsättningKonsthistoriker
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Han var son till stinsen Oscar Anderson och Amelie Svanberg och växte upp i Blekinge. Han var 1897-1899 anställd som bokhållare på Överums bruk i Tjust och kontorsbiträde hos AB Östra Skånes järnvägar och därefter hos AB Borgholm-Böda Järnväg på Öland. Åren 1906-1909 var han stationsföreståndare på Öjkrokens järnvägsstation i Köpings socken och 1911 stationsmästare på järnvägsstationen i Gärdslösa. Därefter arbetade Anderson som journalist 1911-1919.

År 1908 mötte han konsthistorikern Johnny Roosval, när denne besökte Öland för sina vetenskapliga undersökningar av landskapets kyrkor inför utgivningen av det stora verket Sverige. Geografisk, topografisk och statistisk beskrivning (1917). Tillsammans besökte de Ölands alla kyrkor. Roosval knöt honom till bokverket Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium från dess start 1912. Anderson beslöt att byta livsbana och flyttade 1909 till Lund för att utbilda sig till konsthistoriker. Han erhöll dispens från studentexamen och blev filosofie kandidat 1923 och filosofie licentiat 1925 med en avhandling om Skånes romanska landskyrkor, tryckt 1926 som tilläggshäfte till Nils Månsson Mandelgrens Atlas till Sveriges odlingshistoria. Åren 1924-1927 var Anderson amanuens vid Lunds universitets konstmuseum.

I bokverket Sveriges kyrkor publicerade han vetenskapliga beskrivningar över kyrkorna i Östra härad, Medelstads härad, Bräkne härad och Listers härad i Blekinge samt kyrkorna i Karlskrona. Han räknas som den främste kännaren av de blekingska kyrkornas byggnadshistoria. Hans forskning har också rört städerna Sölvesborgs och Stralsunds konst- och kulturhistoria. Ett stort antal av hans forskningsresultat publicerades i internationella tidskrifter, vilket gjorde honom känd utanför Sveriges gränser.

Vid hans död förelåg excerpter och manuskriptutkast till beskrivningar av kyrkorna i några härader i Skåne samt det 1929-1935 utarbetade materialet om kyrkorna på Öland. Därefter överläts forskningsmaterialet rörande Öland till Vitterhetsakademien, där de senare kom att utgöra basen för konsthistorikern Ragnhild Boström omfattande forskningar rörande de öländska kyrkornas historia, vars resultat kontinuerligt publicerades i serien Sveriges kyrkor.

Bibliografi (urval) redigera

  • Tempelman, E. C (1942). ”En William Anderson-bibliografi”. Konsthistorisk tidskrift (Stockholm) 1942: sid. 123-126.  Libris 8206824

Källor redigera

  • Lengertz, William (1921). ”En Blekinges skildrare”. Skåneskildrare och andra  : några författaresilhuetter och konstnärsporträtt (1921): sid. 95-99  : ill.  Libris 15537259
  • Matrikel öfver personalen vid Sveriges järnvägar 1908. Stockholm: Gustaf Welin. 1908. Libris 1615848 
  • Roosvall, Johnny (1939). ”Bror Oscar William Anderson”. Konsthistorisk tidskrift (Stockholm) 8, 1939.  Libris 8206824

Noter redigera

  1. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Bror Oskar Villiam, f. 1879 i Karlskrona Blekinge län, läs onlineläs online, läst: 17 februari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Karlskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/LLA/13201/C I/6 (1878-1887), bildid: C0057916_00103, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 17 februari 2019.[källa från Wikidata]