Ludvig Wilhelm August Lagercrantz, född 16 mars 1825 i Västra Skrukeby socken, Östergötland, död 22 mars 1886 i Kristianstad, var en svensk arméofficer, militärmusiker och tonsättare.[2][3]

Wilhelm Lagercrantz
Född16 mars 1825
Västra Skrukeby församling[1], Sverige
Död22 mars 1886[1] (61 år)
Kristianstads garnisonsförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär, kompositör
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Lagercrantz var officer vid Vendes artilleriregemente 1847–1878 (majors avsked) och musikdirektör där 1856–1866.[2][3]

För sång och piano har Lagercrantz bland annat komponerat "Källan" med text av Frans Hedberg och "Tonerna" med text av Hugo Montgomery-Cederhielm, båda också arrangerade för blandad kör av David Wikander.[4] Han gav vidare ut "80 Walda Sånger, arrangerade för Sopran, Alt, Tenor och Bas, samt till skolornas tjenst, samlade och utgifne af Wilhelm Lagercrantz".[5] Han är representerad i Svenska Missionsförbundets sångbok Sånger och Psalmer, 1951 års upplaga, under nummer 93. Sången som har inledningsorden "Stilla, ljuvlig, underbar" är komponerad 1879 och har text skriven 1884 av kyrkoherden Peter Lundén i Göteborg.[6]

Lagercrantz var en av Kristina Nilssons mecenater[7] och initiativtagare till "Nya musikaliska sällskapet i Kristianstad" (numera "Christianstads Motettkör"[8]) vars första ordförande och dirigent han även var[2].[9] Han förekommer också som romanfigur under namnet Rosenstjerna i Gustaf Hellströms roman Snörmakare Lekholm får en idé.[9]

Den 20 april 1866 invaldes Lagercrantz som ledamot 414 av Kungliga Musikaliska Akademien.[2] Wilhelm Lagercrantz väg i Kristianstad[10] är uppkallad efter honom.

Han tillhörde adliga ätten Lagercrantz nr 1011.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Lagerkrantz, Ludvig Vilhelm August, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akademien. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  3. ^ [a b] Grill Erik, Lager-Kromnow Birgitta, red (1977-1979). Svenskt biografiskt lexikon. Bd 22, Königsmarck-Lilja. Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. sid. 86. Libris 9322423. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10855 
  4. ^ ”Wilhelm Lagercrantz”. Svensk Musik. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014235306/http://www.mic.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=Wilhelm+Lagercrantz. Läst 3 augusti 2013. 
  5. ^ Google Books
  6. ^ Sånger och psalmer musik och text : för enskilt och offentligt bruk. Stockholm: Missionsförb. 1951. sid. 97–99. Libris 3387612 
  7. ^ Thorsten Andersson. ”Davida Hesse-Lilienberg”. Föreningen Gamla Christianstad. Arkiverad från originalet den 11 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140211233156/http://www.gamlachristianstad.nu/pdf/Sid_89-93_Davida.pdf. 
  8. ^ Lisa Appelqvist (15 april 2013). ”Motettkören vrider tiden 150 år bakåt”. Kristianstadbladet. Läst 4 augusti 2013. 
  9. ^ [a b] Hans Holmberg. ”Spåren av Kristianstad i Gustaf Hellströms liv och diktning”. Gustaf Hellström-sällskapet. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811132905/http://www.gustafhellstrom.se/bibliografi/lekholm%20Holmber%20Sp%C3%A5ren.htm. 
  10. ^ ”Wilhelm Lagercrantz väg”. svenskagator.se. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002023124/http://www.svenskagator.se/Kristianstad/Wilhelm_Lagercrantz_V%C3%A4g/. Läst 3 augusti 2013.