Öppna huvudmenyn
Narrow Water Castle med staden Warrenpoint i bakgrunden. Märket mitt i fjorden visar var gränsen går mellan Nordirland och Irland.

Warrenpointmassakern, eller bakhållet i Warrenpoint, var ett bombdåd av Provisoriska IRA mot brittisk militär den 27 augusti 1979, utanför den nordirländska staden Warrenpoint vid Narrow Water Castle. Attacken ledde till den största förlust som IRA orsakat den brittisk militär på en dag, sammantaget dödas 18 soldater.[1]

HändelseRedigera

En brittisk patrull bestående av en Land Rover och två lastbilar kör förbi slottet utanför Warrenpoint. En bomb på 227 kilogram som gömts i en lastbil utlöstes med fjärrkontroll. Explosionen dödade sex soldater som färdades med den sista lastbilen.

I förvirringen efter attacken tror de brittiska soldaterna att de blir beskjutna från den andra sidan av fjorden, som ligger 57 meter bort. En oskyldig civil person, Michael Hudson, som befinner sig på den irländska sidan av fjorden dödas av militären och hans kusin Barry Hudson skadas. Den brittiska militären skickar efter förstärkningar.

Trettiotvå minuter efter den första explosionen så exploderar nästa bomb. Den var på 363 kilogram och dödade tolv soldater. När nästa trupp anländer finner de att bara en medlem av den ursprungliga truppen har överlevt.

RättegångenRedigera

Två IRA-medlemmar, Brendan Burns och Joe Brennan, greps efter bombdådet men blev senare friade i domstol i brist på bevis. Thomas Murphy, som senare blev Provisoriska IRA stabschef, misstänks ha varit den som beordrade attacken.

ReferenserRedigera

  1. ^ Soldiers die in Warrenpoint massacreBBC News: On This Day feature