Wäinö Palmqvist

finländsk arkitekt
W. G. Palmqvist

Wäinö Gustaf Palmqvist, född 16 januari 1882 i Kalajoki, död 14 juni 1964 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt.

Liv och verkRedigera

Palmqvist avlade studentexamen 1900 och utexaminerades som arkitekt från Polytekniska institutet i Helsingfors 1905. Efter studierna arbetade han för bland andra Gustaf Nyström och Birger Brunila. Ett statsstipendium han erhöll 1907 möjliggjorde en nio månader lång studieresa runt om i Europa.

Palmqvist drev tillsammans med Einar Sjöström en gemensam arkitektverksamhet från 1910 till 1919. På 1910-talet ritade de bland annat Vasa nations hus Ostrobotnia i Helsingfors och kapellet på Kalevankangas begravningsplats i Tammerfors. Palmqvist grundade sin egen byrå 1919 och under 1920- och 1930-talet utförde han en mängd byggnader i Helsingfors, bland annat Hufvudstadsbladets hus och teatern Capitol, samt industriella byggnader på flera håll i Finland, kyrkorna i Mänttä, Kalajoki, Jämsänkoski och Myllykoski med mera. Han var från 1921 sekreterare i Finlands konstakademi.

FamiljRedigera

Wäinö Palmqvist var son till häradsskrivaren Gustaf August Palmqvist och Selma Katharina Ingman.[1] Han var gift två gånger. Första hustrun var Elsa Ruuth, dotter till professor Wilhelm Ruuth; äktenskapet upplöstes i skilsmässa.[1] Andra hustrun var Vivi Candelin.[1]

Palmqvist hade fem barn[1] och sonen Kai Palmqvist (1925-2010) blev även han arkitekt[2].

BilderRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Kuka kukin on (aikalaiskirja). Helsingfors: Otava. 1954. sid. 617. http://runeberg.org/kuka/1954/0617.html 
  2. ^ Wäinö Palmqvist i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

KällorRedigera

Externa länkarRedigera