Vitstreckad fnittertrast

asiatisk fågelart
(Omdirigerad från Vitstreckig fnittertrast)

Vitstreckad fnittertrast[2] (Grammatoptila striata) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Vitstreckad fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteGrammatoptila
ArtVitstreckad fnittertrast
G. striata
Vetenskapligt namn
§ Grammatoptila striata
Auktor(Vigors, 1831)
Synonymer
Garrulax striatus
Vitstreckig fnittertrast

Utseende och läte redigera

Vitstreckad fnittertrast är med en kroppslängd på 29,5–34 centimeter[4] en stor och kraftig medlem av familjen och har en tendens till att forma en buskig tofs på huvudet. Den är genomgående brun med vita streck på huvud och kropp. Näbben är rätt kraftig och svart.[5]

Mellan fåglar i flockar hörs olika sorters hårt skriande eller hoande kontaktläten. Ofta hörs en serie upprepade stigande toner..

Utbredning och systematik redigera

Vitstreckad fnittertrast placeras som ensam art i släktet Grammatoptila och delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • Grammatoptila striata striata – nordvästra Himalaya från östra Punjab till Kumaon
  • Grammatoptila striata vibex – Himalaya från västra och centrala Nepal till södra Tibet
  • Grammatoptila striata sikkimensis – Himalaya från östra Nepal till sydöstra Tibet, sydvästra Kina, Sikkim och Bhutan
  • Grammatoptila striata brahmaputraBhutan till Arunachal Pradesh och västra Myanmar
  • Grammatoptila striata cranbrooki – norra Myanmar och sydvästra Kina (Yunnan)

Släktestillhörighet redigera

Tidigare fördes den till släktet Garrulax, men DNA-studier[6] visar att den endast är avlägset släkt. Istället bildar den en klad med fåglar i släktena Cutia och Crocias som tillsammans är systergrupp till resten av arterna i familjen fnittertrastar.

Levnadssätt redigera

Vitstreckad fnittertrast påträffas i städsegröna lövskogar, ungskog, snårig djungel och kring bambustånd mellan 600 och 3060 meters höjd.[1][4] Den lever av insekter som skalbaggar, men även frön och bär.[4] Arten häckar mellan april och augusti.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som mycket vanlig och vida spridd i Bhutan, lokalt vanlig i Nepal och Indien och ovanlig till lokalt vanlig i Myanmar.[7]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Grammatoptila striata Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.1 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ [a b c d] Collar, N. & Robson, C. (2018). Striated Laughingthrush (Grammatoptila striata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59612 2 november 2018).
  5. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera