Vera Inber
rysk författare
Vera Michajlovna Inber (med kyrillisk skrift: Вера Михайловна Инбер), född Spenzer 10 juli 1890, Odessa, Kejsardömet Ryssland, död 11 november 1972, Moskva, Sovjetunionen, var en rysk författare.
| Vera Inber | |
 | |
| Född | 25 juni 1890[1] eller 7 juli 1890[2][1] Odessa[3] |
|---|---|
| Död | 11 november 1972[4][5][6] Moskva |
| Begravd | Vvedenskojekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
| Sysselsättning | Poet, översättare, prosaist, författare, journalist, novellförfattare |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti | |
| Make | Alexander Frumkin[7] Ilya Strashun[7] Nathan Inber[7] |
| Barn | Zhanna Gauzner (f. 1912, 1912 och 1912) |
| Utmärkelser | |
| Statliga Stalinpriset Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Jubileumsmedalj ”20-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” För försvaret av Leningrad Hedersmärke-orden Arbetets Röda Fanas orden Medaljen till minne av Leningrads 250-årsjubileum | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Vera Inber kom från en borgerlig familj i Odessa. Hon vistades en tid i Paris.[8][9]
Inber debuterade med dikter i symbolistisk stil. Under 1920-talet började hon skriva noveller och visade sig vara en känslig skildrare av barnens psyke. Hon är också känd för sina böcker från Leningrads belägring under andra världskriget.
Verk av Vera Inber brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.
Verk översatta till svenska
redigera- Platsen i solen ([översatt från tyska av] Marianne Gelotte, Norstedt, 1930) (Mesto pod solncem, 1928)
- Näktergalen och rosen: noveller (översättning Josef Riwkin och Daniel Brick), Bonnier, 1931)
- Gråt inte, Ninel! (översättning Ester och Josef Riwkin, Bonnier, 1933) (noveller ur Cuvstvo loktja, Tak nacinaetsja den' och Solovej i roza)
- "Lägenheten nr 32" och "Maja" (översättning Karina Windfeld-Hansen och Gunnar Tengberg). I antologin Fjorton moderna ryska noveller (Steinsvik, 1944), s. 84-108
- Månens död: noveller (översättning Vladimir Semitjov, Bonnier, 1945)
- Dagbok från Leningrad (översättning Vladimir Semitjov, Bonnier, 1946) (Pocti tri goda)
- ”Gråt inte, Ninel!” och ”Svenska gardiner” (översättning Hans Björkegren och Victor Bohm). I antologin ”Ryska noveller” Gebers, 1960.
- En plats i solen (översättning Staffan Dahl, Tiden, 1967) (Mesto pod solncem, 1928)
Källor
redigera- Bibliografi över rysk skönlitteratur översatt till svenska av Hans Åkerström (2010), s. 271-275 (Innehåller ytterligare några översättningar till svenska utöver de ovan listade)
Noter
redigera- ^ [a b] Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. ХХ век, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nikolaj Skatov (red.), Русская литература XX века. Прозаики, поэты, драматурги, 2005, ISBN 5-94848-262-6.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Инбер Вера Михайловна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6h85qxx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 23980910, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 14269, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] geni.com.[källa från Wikidata]
- ^ Robert Chandler: Russian Short Stories from Pushkin to Buida. (Penguin, 2005) ISBN 0141910240. Page
- ^ Christine D. Tomei: Russian Women Writers, Volume 1 (Taylor & Francis, 1999), s. 979 ISBN 0815317972