Veneto (alternativt Venetien på svenska och tyska) är en region i nordöstra Italien, med cirka 4,90 miljoner invånare (2017).[1] Regionen är belägen mellan Alperna och Adriatiska havet. Veneto består av provinserna Belluno, Padova, Rovigo, Treviso, Venedig, Verona och Vicenza som i sin tur är indelade i sammanlagt 581 kommuner. Regionen är en del av det historiska området vid namn Venetien.

Veneto
Region i Italien
Flag of Veneto.svg
Flagga
Coat of Arms of Veneto.png
Vapen
Provinser Belluno, Padova, Rovigo,
Treviso, Venedig, Verona,
Vicenza
Höjdläge 180 m ö.h.
Huvudstad Venedig
Area 18 264 km²
Folkmängd 4 904 051 (2017-03-31)[1]
Befolkningstäthet 269 invånare/km²
Regionspresident Luca Zaia (LL-LN)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
ISTAT-kod 05
GeoNames 3164604
Karta över Italien med Veneto markerat
Karta över Italien med Veneto markerat
Provinser
Provinser
Webbplats: www.regione.veneto.it

GeografiRedigera

Regionen gränsar mot Lombardiet, Trentino-Sydtyrolen, Österrike, Friuli-Venezia Giulia och Emilia-Romagna. Floderna Po, Adige, Brenta och Piave flyter genom regionen. Venetos huvudstad är Venedig. Andra viktiga städer i regionen är Verona, Vicenza, Padua, Treviso, Belluno och Rovigo.

KulturRedigera

Veneto är rikt på kulturella och historiskt värdefulla skatter. I regionen hittar man unik arkitektur som byggnaderna och broarna i Venedig, Palladios villor, den antika romerska amfiteatern i Verona och termerna i Abano Terme.

EkonomiRedigera

Ekonomin har tidigare till stor del byggt på jordbruk, men är numera i högre grad inriktad på tillverkningsindustri och modeindustri (Benetton, De'Longhi och Marzotto är stora arbetsgivare). Venetos vinindustri representeras av vindistrikten Soave och Valpolicella. Venetos turismindustri är betydande tack vare städer som Venedig och Verona, men även vinterresmål i bergen, som exklusiva OS-orten Cortina d'Ampezzo och populära semesterplatser som Lido di Jesolo, Bibione och Gardasjön drar turister.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Statistiche demografiche ISTAT”. demo.istat.it. http://demo.istat.it/bilmens2017gen/index.html. Läst 14 september 2017. 

Externa länkarRedigera