Varietet inom mineralogin och gemmologin avser ett minerals olika utseende med avseende på färg, transparens, form eller storlek. Kristallstrukturen är däremot lika mellan mineralets varieteter. Varieteternas kemiska sammansättning kan variera i ringa omfattning men är nominellt lika. Mineralvarieteterna får ofta egna namn. I motsats till varieteter har modifikationer (polymorfi, exempelvis diamant och grafit) olika kristallstruktur[1] och de polymorfa faserna räknas som olika självständiga mineral.

Rubin är en varietet av korund. Korund, Al2O3 är i ren form färglös men om en ringa del av aluminiumet ersätts med kromatomer blir färgen röd och varieteten kallas rubin. Har andra sorters metallatomer såsom järn, titan och/eller vanadin intagit aluminiumets plats fås blå, gul till orange, grön och violett färg som färgstenarna går under namnet safir. Även i krysoberyllvarieteten alexandrit är det inlagrad krom[2] som står för färgen som har den egenheten att synas grön idagsljus men röd i glödlampsljus – alexandriteffekt. I krysoberyllvarieteten kattöga är det tunna parallella ihåliga kanaler eller nålar som ger en böljande ljuseffekt.[3]

Kvarts finns i många olika varieteter. I ren och grovkristallin form kallas den bergkristall medan gul eller rödbrun form går under namnet citrin och den violetta är ametist. I mikrokristallin bildning finns enfärgat bandad blåvit kalcedon och flerfärgad agat.


ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Varietät (Mineralogie).
  1. ^ Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, sidan 188, Almqvist & Wiksells, 1963
  2. ^ Kurt Nassau, The origens of color in minerals, American Mineralogist, vol 63, 1978, sidan 221
  3. ^ Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnasstenar, Världens alla arter och varieteter 1600 exempel, 13:e utökade och uppdaterade upplagan 2002, sidan 114, ISBN 978-91-631-9069-8