Vantjungfru
Jungfru eller vantjungfru är ett trästycke med hål, som används då vanten fästs vid röst eller märs på äldre segelfartyg. Ett taljerep dras turvis mellan hålen på två jungfrur varvid dessa fungerar som[ifrågasatt uppgift] blocken i en talja. Konstruktionen användes åtminstone från Romarrikets storhetstid[1] och fram till slutet av 1800-talet, då den så småningom ersattes med vantskruvar.[2]
En övre jungfru, strax under nagelbänken
KällorRedigera
- ^ 50–200 e.Kr., Björn Landström: Seglande skepp, s. 31. Forum 1969
- ^ Vant: Vantskruf i Nordisk familjebok (första upplagan, 1893)
