Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet fackförbund, anslutet till TCO, för legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor samt för studenter inom respektive utbildningar. Antalet medlemmar är cirka 114 000.
Vårdförbundet | |
Information | |
---|---|
Ordförande | Sineva Ribeiro |
Vice ordförande | Janí Stjernström Madelene Meramveliotaki |
Historia | |
Grundat | 21 oktober 1976[1] (47 år sedan) |
Huvudkontor | Adolf Fredriks kyrkogata 11, Stockholm |
Antal medlemmar | 115 000 (2019) |
Huvudorganisation | TCO |
Övrigt | |
Webbplats | vardforbundet.se |
Förbundstidning | Vårdfokus |
Ordförande för Vårdförbundet sedan 2011 är Sineva Ribeiro. Vårdfokus är Vårdförbundets medlemstidning (namnbyte från Vårdfacket i maj 2010).
Historia redigera
Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) bildades den 21 oktober 1976 genom en sammanslagning av Svensk sjuksköterskeförening (SSF), Svenska barnmorskeförbundet (SBF), Svenska laboratorieassistentföreningen (SLF) och Medicinsk-tekniska assistentföreningen (MAF).
1993 bytte SHSTF namn till Vårdförbundet SHSTF. Fyra år senare togs SHSTF bort och det blev Vårdförbundet.[1]
Förbundsordförande redigera
- Gerd Zetterström Lagerwall (tf. 1976–1977)[1]
- Marianne Lundqvist (1977–1986)
- Inger Ohlsson Örtendahl (1986–1994)
- Eva Fernvall (1994–2005)[2]
- Anna-Karin Eklund (205–2011)[3]
- Sineva Ribeiro (2011–)[4]
Vårdstrejken 2008 redigera
I april 2008 gick Vårdförbundet ut i strejk för förbättrade löner. Det ansåg att dåvarande lönesättning var orimligt låg med tanke på det samhällsansvar de berörda har. Ett av kraven var en minimilön på 22.000 kr.
I slutet av maj kom Vårdförbundet överens med arbetsgivarna om nya löner.
Löneutveckling redigera
Vårdförbundets medlemmar har under många år haft en positivare löneutveckling än andra jämförbara yrkesgrupper.[5] Man har gynnats av sifferlösa avtal i kombination med hög efterfrågan på bland annat sjuksköterskor, men med hög inflation och försämrad ekonomi i kommuner och regioner har utfallet blivit mindre.
Sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad redigera
Åren 2017-2019 låg sjuksköterskornas fackliga organisationsgrad i intervallet 78-79 procent, varav i offentlig sektor (kommuner och regioner) 81-82 procent och i privat sektor 62-68 procent.[6] Bland inrikes födda sjuksköterskor var organisationsgraden 79-81 procent och bland utrikes födda 61-74 procent. Åren 2001-2003 var cirka 90-92 procent av sjuksköterskorna fackligt anslutna.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] "Förbund i ständig förändring". Vårdfokus. 13 maj 2002. Läst 24 januari 2024.
- ^ Anna Danielsson (27 oktober 1994). ”Förnyarnas kandidat vann ordförandeval”. Svenska Dagbladet: s. 1. https://www.svd.se/arkiv/1994-10-27/1. Läst 29 november 2017.
- ^ Anna Danielsson (12 maj 2005). ”Ny ordförande för vårdpersonal”. Svenska Dagbladet: s. 42. https://www.svd.se/arkiv/2005-05-12/42. Läst 29 november 2017.
- ^ Cecilia Axelsson (6 maj 2011). ”Vårdförbundets nya ordförande vill sticka ut”. Svenska Dagbladet: s. 38. https://www.svd.se/arkiv/2011-05-06/38. Läst 29 november 2017.
- ^ Kjellberg, Anders (2023) Facklig styrka och utveckling 2023: Med utgångspunkt från Vårdförbundet och rapporten Vad är facklig styrka? Arbetsplatsfacket centralt i den svenska partsmodellen. Lund: Sociologiska institutionen, sid. 27-31.
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 33 och 60.
Vidare läsning redigera
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2023). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Vårdförbundet och dess föregångare)
- Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat Vårdförbundet)