Wikipedia

Våldtäkt under Bosnienkriget

användandet av våldtäkt som militär strategi under Bosnienkriget

Våldtäkt under Bosnienkriget var ett systematiskt sexuellt våld riktat mot kvinnor.[1] Medan män tillhöriga samtliga etniska grupper begick våldtäkt, begicks majoriteten av våldtäkterna av de serber i Bosnien och Hercegovina som ingick i Republika Srpskas Armé (VRS) och paramilitära serbiska grupper, som använde våldtäkter som ett terror-taktik[2] under sin etniska rensning.[3]

Det har uppskattats att antalet kvinnor som utsattes för våldtäkt under kriget sträcker sig mellan 10 000 och 50 000.[4] Exakta nummer är svåra att uppskatta och det förmodas att antalet icke rapporterade fall är betydligt högre än de rapporterade.[5]

Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) förklarade att "systematisk våldtäkt" och "sexuellt slaveri" under krigstid var ett brott mot mänskligheten endast underställt krigsbrottet folkmord. Även om ICTY inte behandlade massvåldtäkterna som ett folkmord, har slutsatsen dragits att den organiserade och systematiska naturen av våldtäkterna på bosniakiska kvinnor var en del av en större kampanj för folkmord, och att VRS utövade en policy om folkmord genom våldtäkt på denna etniska grupp.[6]

Rättegången mot VRS-medlemmen Dragoljub Kunarac var den första gången i både nationell och internationell rätt som någon dömdes för att ha använt våldtäkt som ett vapen i krig. Den omfattande användningen av våldtäkt av serbiska paramilitära och militära grupper mot bosniakiska kvinnor och barn ådrog sig internationella fördömanden mot de serbiska styrkorna.[7] Efter kriget har åtskilliga prisvinnande dokumentärer, filmer och pjäser gjorts som beskriver våldtäkterna och dess efterspel.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Doja, Albert (2019). ”Politics of mass rapes in ethnic conflict: a morphodynamics of raw madness and cooked evil” (på engelska). Crime, Law and Social Change (SpringerLink) 71 (5): sid. 541–580. doi:10.1007/s10611-018-9800-0. ISSN 1573-0751. https://halshs.archives-ouvertes.fr/halshs-01319734/file/Doja-2019-Mass-Rapes-Politics.pdf. 
  2. ^ Bell, Jared O. (2 April 2018). "4. Sexual Violence: Has a Justification for Thematic Prosecution Been Developed?". The Bosnian War Crimes Justice Strategy a Decade Later (FICHL Policy Brief Series No. 92 ed.). Torkel Opsahl Academic Publisher. p. 3. ISBN 978-82-8348-078-8.
  3. ^ Totten, Samuel; Bartrop, Paul R. (2007). Dictionary of Genocide. ABC-CLIO. ISBN 978-0-313-32967-8.
  4. ^ Bell, Jared O. (2 April 2018). "4. Sexual Violence: Has a Justification for Thematic Prosecution Been Developed?". The Bosnian War Crimes Justice Strategy a Decade Later (FICHL Policy Brief Series No. 92 ed.). Torkel Opsahl Academic Publisher. p. 3. ISBN 978-82-8348-078-8.
  5. ^ ”In Bosnia and Herzegovina, stigmatization persists for victims of wartime sexual violence” (på engelska). TRIAL International. 17 April 2020. https://trialinternational.org/latest-post/in-bosnia-and-herzegovina-stigmatization-persists-for-victims-of-wartime-sexual-violence/. 
  6. ^ Johan Vetlesen, Arne (2005). Evil and Human Agency: Understanding Collective Evildoing. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-67357-0.
  7. ^ Morales, Waltraud Queiser (2001). "Feminization of Global Scarcity and Violence". In Dobkowski, Michael N.; Wallimann, Isidor (eds.). On the Edge of Scarcity: Environment, Resources, Population, Sustainability and Conflict (2nd ed.). Syracuse University Press. pp. 173–182. ISBN 978-0-8156-2943-6.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Våldtäkt_under_Bosnienkriget&oldid=54589588”