Västmexikansk eufonia
Västmexikansk eufonia[1] (Euphonia godmani) är en nyligen urskild fågelart i familjen finkar inom ordningen tättingar.[2]
| Västmexikansk eufonia | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Euphonia |
| Art | Västmexikansk eufonia E. godmani |
| Vetenskapligt namn | |
| § Euphonia godmani | |
| Auktor | Brewster, 1889 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läte
redigeraVästmexikansk eufonia är en liten och kortstjärtad fink med kort och knubbig näbb. Hanen liknar med sin gula och svarta dräkt flera andra arter, framför allt buskeufonian som den tidigare behandlades som underart till (se nedan). Denna har dock gula istället för vita undre stjärttäckare. Hona västmexikansk eufonia skiljer sig från hona buskeufonia genom något ljusare fjäderdräkt, med vit på mitten av buken och undre stjärttäckarna, gulaktigt på flankerna och mer vitt under stjärten. Lätet består av ett "dee" som levereras dubblerat eller i grupper om tre. Sången liknar buskeufonians, men är snabbare.[3]
Utbredning och systematik
redigeraArten förekommer enbart i västra Mexiko. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Ursprungligen beskrevs den som egen art,[4] men inkluderades senare under buskeufonian (E. affinis)[5][6][7][8] baserat på förmodad klinal övergång mellan arterna i Guerrero.[8] Studier från 2020 visar dock på tydliga genetiska skillnader, liksom skillnader i läten och morfologi.[9] Amerikanska American Ornithological Society beslöt därför 2021 att återigen urskilja godmani som egen art.[10] Internationella taxonomiska auktoriteterna International Ornithological Congress och Clements m.fl. har följt efter.[11][2]
Familjetillhörighet
redigeraTidigare behandlades släktena Euphonia och Chlorophonia som tangaror, men DNA-studier visar att de tillhör familjen finkar, där de tillsammans är systergrupp till alla övriga finkar bortsett från släktet Fringilla.[12]
Levnadssätt
redigeraVästmexikansk eufonia hittas i torra områden, varhelst det finns träd. Den lever mestadels av frukt, bland annat mistelbär och fikon, men tar även insekter. Fågeln har noterats lägga ägg i Mexiko. Det sfäriska boet med sidoingång placeras 3,5–8 meter upp på en gren i ett träd.[3]
Status
redigeraInternationella naturvårdsunionen IUCN erkänner den ännu inte som art, varför dess hotstatus inte formellt bestämts. Den beskrivs dock som vida spridd och rätt vanlig, även i områden påverkade av mämmiskan.[3]
Noter
redigera- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
- ^ [a b c] Hilty, S. (2021). West Mexican Euphonia (Euphonia godmani), version 1.0. In Birds of the World (N. C. García, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.screup3.01
- ^ Brewster, W. (1889a). Descriptions of supposed new birds from western North America and Mexico. Auk 6: 85–98.
- ^ Blake, E.R. (1950). Report on a collection of birds from Oaxaca, Mexico. Fieldiana Zool.. 31: 395-419.
- ^ Miller, A. H., H. Friedman, L. Griscom, and R. T. Moore (1957). Distributional check-list of the birds of Mexico. Part 2. Pacific Coast Avifauna 33: 1–136.
- ^ Storer, R. W. (1970). "Subfamily Thraupinae." In Check-list of birds of the world, edited by Jr R. A. Paynter and R. W. Storer, 246-408. Cambridge, MA: Mus. Comp. Zool.
- ^ [a b] Dickerman, R.W. (1981). Geographic variation in the Scrub Euphonia. Occas. Pap. Mus. Zool. Louisiana State Univ. 59: 1-6.
- ^ Vázquez-López, M., Morrone, J. J., Ramírez-Barrera, S. M., López-López, A., Robles-Bello, S. M., and B. E. Hernández-Baños (2020). Multilocus, phenotypic, behavioral, and ecological niche analyses provide evidence for two species within Euphonia affinis (Aves, Fringillidae). ZooKeys 952:129–157
- ^ Chesser, R. T., S .M. Billerman, K. J. Burns, C. Cicero, J. L. Dunn, B. E. Hernández-Baños, A. W. Kratter, I. J. Lovette, N. A. Mason, P. C. Rasmussen, J. V. Remsen, Jr., D. F. Stotz, and K. Winker (2021). Sixty-second supplement to the American Ornithological Society's Check-list of North American Birds. Auk 138:ukab037.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 7 oktober 2022.
Externa länkar
redigera
Wikispecies har information om Euphonia godmani.
Wikimedia Commons har media som rör Euphonia godmani.- Läten på xeno-canto.org
