Västmexikansk eufonia[1] (Euphonia godmani) är en nyligen urskild fågelart i familjen finkar inom ordningen tättingar.[2]

Västmexikansk eufonia
Euphonia affinis godmani.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteEuphonia
ArtVästmexikansk eufonia
E. godmani
Vetenskapligt namn
§ Euphonia godmani
AuktorBrewster, 1889
Utbredning
Euphonia godmani map.svg
Synonymer
  • Euphonia affinis godmani
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

Västmexikansk eufonia är en liten och kortstjärtad fink med kort och knubbig näbb. Hanen liknar med sin gula och svarta dräkt flera andra arter, framför allt buskeufonian som den tidigare behandlades som underart till (se nedan). Denna har dock gula istället för vita undre stjärttäckare. Hona västmexikansk eufonia skiljer sig från hona buskeufonia genom något ljusare fjäderdräkt, med vit på mitten av buken och undre stjärttäckarna, gulaktigt på flankerna och mer vitt under stjärten. Lätet består av ett "dee" som levereras dubblerat eller i grupper om tre. Sången liknar buskeufonians, men är snabbare.[3]

Utbredning och systematikRedigera

Arten förekommer enbart i västra Mexiko. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Ursprungligen beskrevs den som egen art,[4] men inkluderades senare under buskeufonian (E. affinis)[5][6][7][8] baserat på förmodad klinal övergång mellan arterna i Guerrero.[8] Studier från 2020 visar dock på tydliga genetiska skillnader, liksom skillnader i läten och morfologi.[9] Amerikanska American Ornithological Society beslöt därför 2021 att återigen urskilja godmani som egen art.[10] Internationella taxonomiska auktoriteterna International Ornithological Congress och Clements m.fl. har följt efter.[11][2]

FamiljetillhörighetRedigera

Tidigare behandlades eufoniorna (och klorofoniorna, Chlorophonia) som tangaror, men DNA-studier visar att de tillhör familjen finkar, där de tillsammans är systergrupp till alla övriga finkar bortsett från släktet Fringilla.[12]

LevnadssättRedigera

Västmexikansk eufonia hittas i torra områden, varhelst det finns träd. Den lever mestadels av frukt, bland annat mistelbär och fikon, men tar även insekter. Fågeln har noterats lägga ägg i Mexiko. Det sfäriska boet med sidoingång placeras 3,5–8 meter upp på en gren i ett träd.[3]

StatusRedigera

Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner den ännu inte som art, varför dess hotstatus inte formellt bestämts. Den beskrivs dock som vida spridd och rätt vanlig, även i områden påverkade av mämmiskan.[3]

NoterRedigera

  1. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  3. ^ [a b c] Hilty, S. (2021). West Mexican Euphonia (Euphonia godmani), version 1.0. In Birds of the World (N. C. García, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.screup3.01
  4. ^ Brewster, W. (1889a). Descriptions of supposed new birds from western North America and Mexico. Auk 6: 85–98.
  5. ^ Blake, E.R. (1950). Report on a collection of birds from Oaxaca, Mexico. Fieldiana Zool.. 31: 395-419.
  6. ^ Miller, A. H., H. Friedman, L. Griscom, and R. T. Moore (1957). Distributional check-list of the birds of Mexico. Part 2. Pacific Coast Avifauna 33: 1–136.
  7. ^ Storer, R. W. (1970). "Subfamily Thraupinae." In Check-list of birds of the world, edited by Jr R. A. Paynter and R. W. Storer, 246-408. Cambridge, MA: Mus. Comp. Zool.
  8. ^ [a b] Dickerman, R.W. (1981). Geographic variation in the Scrub Euphonia. Occas. Pap. Mus. Zool. Louisiana State Univ. 59: 1-6.
  9. ^ Vázquez-López, M., Morrone, J. J., Ramírez-Barrera, S. M., López-López, A., Robles-Bello, S. M., and B. E. Hernández-Baños (2020). Multilocus, phenotypic, behavioral, and ecological niche analyses provide evidence for two species within Euphonia affinis (Aves, Fringillidae). ZooKeys 952:129–157
  10. ^ Chesser, R. T., S .M. Billerman, K. J. Burns, C. Cicero, J. L. Dunn, B. E. Hernández-Baños, A. W. Kratter, I. J. Lovette, N. A. Mason, P. C. Rasmussen, J. V. Remsen, Jr., D. F. Stotz, and K. Winker (2021). Sixty-second supplement to the American Ornithological Society's Check-list of North American Birds. Auk 138:ukab037.
  11. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  12. ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.

Externa länkarRedigera