Utländsk bakgrund är ett begrepp för att definiera en individs förhållande till det land den uppehåller sig i.

Sverige redigera

Svenska myndigheters definition av personer med utländsk bakgrund är som följer[1]:

  • Personer som är utrikes födda
  • Personer som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar

Begreppet ändrade innebörd hos svenska myndigheter den 31 december 2003. Innan dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund.[2]

Statistiken över hur många personer som har utländsk bakgrund fördelat på kön, ålder, civilstånd och kommun finns att tillgå hos Statistiska centralbyrån.[3] Den 31 december 2017 hade 24,1 procent av befolkningen utländsk bakgrund, år 2000 låg denna siffra på 14,5 procent enligt den nuvarande definitionen.[4] Andelen personer med utländsk bakgrund som arbetade inom svenska staten år 2016 var 26,7 procent enligt Arbetsgivarverket, 2006 låg denna siffra på 16,6 procent.[5]

Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund
Årtal Antal personer med utländsk bakgrund[4][6] Totala antalet personer i Sverige[7] Andel av totala befolkningen[6][7]
2000 1 288 247 8 882 792 14,5 %
2002* 1 911 986* - -
2002 1 358 214 8 940 788 15,2 %
2003 1 393 248 8 975 670 15,5 %
2004 1 426 293 9 011 392 15,8 %
2005 1 463 358 9 047 752 16,2 %
2006 1 526 177 9 113 257 16,7 %
2007 1 592 376 9 182 927 17,3 %
2008 1 661 003 9 256 347 17,9 %
2009 1 733 913 9 340 682 18,6 %
2010 1 797 889 9 415 570 19,1 %
2011 1 857 549 9 482 855 19,6 %
2012 1 921 992 9 555 893 20,1 %
2013 2 001 190 9 644 864 20,7 %
2014 2 092 206 9 747 355 21,5 %
2015 2 187 020 9 851 017 22,2 %
2016 2 320 302 9 995 153 23,2 %
2017 2 439 007 10 120 242 24,1 %
2018 2 543 420 10 230 185 24,9 %
2019 2 634 967 10 327 589 25,5 %
2020 2 686 040 10 379 295 25,9 %
2021 2 752 572 10 452 326 26,3 %
2022 2 827 122 10 521 556 26,9 %

*Siffran enligt den gamla, bredare definitionen visas i kursiv, då denna inte är omedelbart jämförbar med övriga siffror.

Svensk bakgrund redigera

Beteckningen svensk bakgrund[2] används i svensk statistik i motsats till utländsk bakgrund för att beskriva:

  • Personer som är inrikes födda med minst en inrikes född förälder

Utrikes födda med minst en inrikes född förälder kan vid behov föras över till personer med svensk bakgrund. Det ska då tydligt anges att man har avvikit från standardindelningen och även syftet till förändringen ska stå klart.[2]

Historisk utveckling av personer med svensk bakgrund
Årtal Antal personer med svensk bakgrund[4][6] Totala antalet personer i Sverige[7] Andel av totala befolkningen[6][7]
2000 7 594 545 8 882 792 85,5 %
2002 7 582 574 8 940 788 84,8 %
2003 7 582 422 8 975 670 84,5 %
2004 7 585 099 9 011 392 84,2 %
2005 7 584 394 9 047 752 83,8 %
2006 7 587 080 9 113 257 83,3 %
2007 7 590 551 9 182 927 82,7 %
2008 7 595 344 9 256 347 82,1 %
2009 7 606 769 9 340 682 81,4 %
2010 7 617 681 9 415 570 80,9 %
2011 7 625 306 9 482 855 80,4 %
2012 7 633 901 9 555 893 79,9 %
2013 7 643 674 9 644 864 79,3 %
2014 7 655 149 9 747 355 78,5 %
2015 7 663 997 9 851 017 77,8 %
2016 7 674 851 9 995 153 76,8 %
2017 7 681 235 10 120 242 75,9 %
2018 7 686 765 10 230 185 75,1 %
2019 7 692 622 10 327 589 73,9 %
2020 7 693 255 10 379 295 74,1 %
2021 7 699 754 10 452 326 73,7 %
2022 7 694 434 10 521 556 73,1 %

Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar redigera

Historisk utveckling av personer som är inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
Årtal Antal personer som är inrikes födda med två inrikes födda föräldrar[6] Totala antalet personer i Sverige[7] Andel av totala befolkningen[6][7]
2002 7 028 802 8 940 788 78,6 %
2003 7 017 916 8 975 670 78,2 %
2004 7 009 579 9 011 392 77,8 %
2005 6 997 684 9 047 752 77,3 %
2006 6 988 494 9 113 257 76,7 %
2007 6 979 641 9 182 927 76,0 %
2008 6 971 537 9 256 347 75,3 %
2009 6 968 828 9 340 682 74,6 %
2010 6 965 033 9 415 570 74,0 %
2011 6 958 583 9 482 855 73,4 %
2012 6 952 807 9 555 893 72,8 %
2013 6 947 899 9 644 864 72,0 %
2014 6 944 836 9 747 355 71,2 %
2015 6 939 156 9 851 017 70,4 %
2016 6 935 038 9 995 153 69,4 %
2017 6 927 153 10 120 242 68,4 %
2018 6 918 873 10 230 185 67,6 %
2019 6 912 423 10 327 589 66,9 %
2020 6 900 476 10 379 295 66,5 %
2021 6 894 414 10 452 326 66,0 %
2022 6 878 225 10 521 556 65,4 %

Utrikes födda redigera

Många utrikes födda kom till Sverige särskilt under 2010-talet.[8][9][10][11] Antalet som kom till Europa och Sverige under mitten av 2010-talet ledde till Migrationskrisen i Europa, särskilt 2015 var det många utrikes födda som kom till Sverige och Europa.[8][9][10][11] Detta ledde till att Sverige fick fler utrikes födda mellan åren 2015 till 2016, än vad Sverige hade mellan åren 1970 till 1980.[4][6][7]

Historisk utveckling av personer som är utrikes födda
Årtal Antal personer som är utrikes födda[4][6] Totala antalet personer i Sverige[7] Andel av totala befolkningen[4][6][7]
1960 299 879 7 497 967 4,0 %
1970 537 585 8 081 229 6,7 %
1980 626 953 8 317 937 7,5 %
1990 790 445 8 590 630 9,2 %
2000 1 003 798 8 882 792 11,3 %
2002 1 053 463 8 940 788 11,8 %
2003 1 078 075 8 975 670 12,0 %
2004 1 100 262 9 011 392 12,2 %
2005 1 125 790 9 047 752 12,4 %
2006 1 175 200 9 113 257 12,9 %
2007 1 227 770 9 182 927 13,4 %
2008 1 281 581 9 256 347 13,8 %
2009 1 337 965 9 340 682 14,3 %
2010 1 384 929 9 415 570 14,7 %
2011 1 427 296 9 482 855 15,1 %
2012 1 473 256 9 555 893 15,4 %
2013 1 533 493 9 644 864 15,9 %
2014 1 603 551 9 747 355 16,5 %
2015 1 676 264 9 851 017 17,0 %
2016 1 784 497 9 995 153 17,9 %
2017 1 877 050 10 120 242 18,5 %
2018 1 955 569 10 230 185 19,1 %
2019 2 019 733 10 327 589 19,6 %
2020 2 046 731 10 379 295 19,7 %
2021 2 090 503 10 452 326 20,0 %
2022 2 145 674 10 521 556 20,4 %

Källor redigera

  1. ^ Trankvill, Åsa (red.) (2008). ”Befolkning” (  PDF). Statistisk årsbok för Sverige 2008. Stockholm: Statistiska centralbyrån. sid. 76. ISSN 1654-4420. ISBN 978-91-618-1400-8. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2008A01_BR_05_A01BR0801.pdf 
  2. ^ [a b c] ”SCB, MIS 2002:3, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken. Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik. ISSN 1402-0807. SCB-Tryck, Örebro 2002, Sverige.”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/60768c27d88c434a8036d1fdb595bf65/mis-2002-3.pdf. Läst 16 december 2020. 
  3. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter region, civilstånd, ålder och kön. År 2002-2006”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. https://web.archive.org/web/20181226044150/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=bergman&xu=scb&omradekod=BE&huvudtabell=UtlSvBakgTot&omradetext=Befolkning&tabelltext=Antal+personer+med+utl%E4ndsk+eller+svensk+bakgrund+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n.+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=2002&stopptid=2006&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1%20. Läst 17 maj 2008. 
  4. ^ [a b c d e f] ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2022”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/befolkningsstatistik-i-sammandrag/befolkningsstatistik-i-sammandrag/. Läst 3 oktober 2023. 
  5. ^ ”Utländsk bakgrund”. www.arbetsgivarverket.se. Arkiverad från originalet den 13 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180613134158/https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/fakta-om-staten/medarbetare/utlandsk-bakgrund/. Läst 13 juni 2018. 
  6. ^ [a b c d e f g h i] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 3 oktober 2023. 
  7. ^ [a b c d e f g h i] ”Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749–2018”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/#Fotnoter. Läst 25 april 2019. 
  8. ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (9 mars 2017). ”Att ta emot människor på flykt Sverige hösten 2015” (på svenska). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201712/. Läst 20 september 2018. 
  9. ^ [a b] ”Lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 – beredskap och hantering ( RiR 2017:4 )”. www.riksrevisionen.se. https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2017/lardomar-av-flyktingsituationen-hosten-2015---beredskap-och-hantering.html. Läst 20 september 2018. 
  10. ^ [a b] ”Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/asylsokande-grund-for-bosattning-utlandsk-bakgrund-medborgarskapsbyten-adoptioner-hushallsstatistik-och-medellivslangder-2015/. Läst 20 september 2018. 
  11. ^ [a b] ”Ett år sen flyktingkrisen – så ser det ut i dag”. SVT Nyheter. 3 oktober 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ar-sen-flyktingkrisen-sa-ser-det-ut-i-dag. Läst 20 september 2018. 

Se även redigera