- För ugglearten Ninox theomacha, se häxspökuggla.
Papuaspökuggla[2] (Uroglaux dimorpha) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3][4] Den förekommer på Nya Guinea samt på intilliggande ön Yapen. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
| Papuaspökuggla Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Ugglefåglar Strigiformes |
| Familj | Ugglor Strigidae |
| Släkte | Uroglaux |
| Art | Papuaspökuggla U. dimorpha |
| Vetenskapligt namn | |
| § Uroglaux dimorpha | |
| Auktor | (Salvadori, 1874) |
| Synonymer | |
| Papuahökuggla | |
Kännetecken redigera
Utseende redigera
Papuaspökugglan är en 30–33 cm lång uggla med litet huvud och lång stjärt. Den vitaktiga ansiksskivan är fint svartstreckad utan tydlig kant och med vita ögonbryn. Ovansidan är tätt tvärbandad i brunt och svart medan undersidan är ljusbeige med kraftiga svarta och bruna längstrående strimmor. De rätt stora ögonen är gula, likaså vaxhuden, medan näbben är blågrå med svart spets.[5]
Läte redigera
Lätet består av ett sorgsamt mörkt tvåstavigt hoande, med tydlig paus emellan. Ibland kan de staplas på varandra i snabbare serier. Ibland inleds dubbeltonen med torra spinnande "prrr prrr prrr".[5]
Utbredning och systematik redigera
Fågeln förekommer på Nya Guinea och på ön Yapen.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktskap redigera
Papauspökugglan placeras som enda art i släktet Uroglaux. Den anses traditionellt vara närbesläktad med övriga spökugglor i släktet Ninox samt den utdöda skrattugglan. Genetiska studier från 2019 gav motstridiga resultat, där vissa analyser bekräftade arten som en del av spökugglorna, medan andra pekade på att den istället kan vara systerart till alla andra ugglor i familjen.[6]
Levnadssätt redigera
Papuaspökugglan hittas i låglänt regnskog, skogsbryn och galleriskog i savann, upp till åtminstone 1500 meters höjd. Födan består av insekter, smågnagare och medelstora till stora fåglar, bland annat wompoofruktduvan som uppgår till hela 80 % av ugglans vikt. Häckningsbiologin är okänd nanat än dunungar noterats i början av augusti.[5]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal till följd av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Den beskrivs som mycket fåtalig eller sällsynt.[7]
Noter redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2017 Uroglaux dimorpha . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ [a b c] Olsen, P.D. och C. J. Sharpe (2020). Papuan Owl (Uroglaux dimorpha), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.paphao1.01
- ^ Salter, J.F., C.H. Oliveros, P.A. Hosner, J.D. Manthey, M.B. Robbins, R.G. Moyle, R.T. Brumfield, and B.C. Faircloth (2019), Extensive paraphyly in the typical owl family (Strigidae), Auk 137, 1-15. DOI: 10.1093/auk/ukz070
- ^ König, C.; Weick, F.; Becking, J.-H. 1999. Owls: a guide to the owls of the world. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Uroglaux dimorpha.
Wikimedia Commons har media som rör Uroglaux dimorpha.- Läten på xeno-canto.org
