Öppna huvudmenyn

Umbrien (italienska: Umbria) är en region i mellersta Italien med en yta på 8 456 km². Regionen hade cirka 888 000 invånare (2017).[1] Huvudort är Perugia. Umbrien höjer sig i öster mot Apenninerna och genomflyts av övre Tibern. Det mjukt böljande landskapet är berömt för sin skönhet.

Umbrien
Umbria
Region
Flag of Umbria.svg
Flagga
Regione-Umbria-Stemma.svg
Symbol
Provinser Perugia, Terni
Huvudstad Perugia
Area 8 456 km²
Folkmängd 887 767 (2017-03-31)[1]
Befolkningstäthet 105 invånare/km²
Regionspresident Catiuscia Marini (PD)
GeoNames 3165048
Karta över Italien med Umbrien Umbria markerat
Karta över Italien med Umbrien
Umbria markerat
Provinser
Provinser
Webbplats: www.regione.umbria.it

Umbrien är indelat i två provinser: Perugia, med 63 kommuner (comuni) och Terni med 29 kommuner. Några större städer är:

Innehåll

GeografiRedigera

Umbrien saknar kust och är därmed den enda inlandsregionen på Apenninska halvön. Italiens fjärde största sjö Lago Trasimeno finns i regionen. Slättlandskap saknas men Umbrien är aningen mindre bergigt (29%) än grannlandskapet Marche (31%) mot vilket Apenninerna utgör en naturlig gränsvall. De högsta bergen i landskapet har en höjd av ungefär 1 500 meter. Landskapet består i övrigt av ofta skogbeväxta kullar. Av floder kan nämnas Tibern som rinner genom landskapet på sin väg mot Rom. I regionens sydligaste del, nära staden Terni finns det konstgjorda vattenfallet Cascata delle Marmore.

HistoriaRedigera

Regionen Umbrien har fått sitt namn från det italiska folk, umbrer, som bodde där. En del av det fornitaliska landskapet Umbrien innehades av etruskerna, till dess romarna 310-308 f. Kr. i samband med Etruriens erövrande underlade sig och ganska snart romaniserade det. I en författning indelades Italien i provinser och Umbrien och Etrurien sammanslogs till en provins (Tuscia et Umbria) under en corrector och sedan 370 under en consularis. Under den senare kejsartiden var landet av vikt i militäriskt hänseende, som genomgångsland för goterna. Landets invånare, umbrer, hade stark benägenhet för partikularism, varför städerna med områden blev nästan självständiga samhällen. Dessa var för övrigt i allmänhet små. Genom landet gick Via flaminia, från Rom till Ariminum (nuvarande Rimini). Boskapsskötsel och fruktträdsodling var huvudnäringarna.

Regionens namn kommer av umbrer-folket. De talade umbriska, som är besläktat med latin.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.