Ulf Östen Ulfvarson, född 12 juni 1931 i Stockholm, död 26 september 2023 i Stockholm,[1] var en svensk kemist och författare.

Ulf Ulfvarson 2020.

Biografi

redigera

Ulfvarson studerade vid Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm och blev civilingenjör i kemiteknik 1956.

Åren 1956–1961 forskade han om fungicider för jordbruket tillsammans med institutionen för organisk kemi vid KTH, Yrkesmedicinska kliniken vid Karolinska sjukhuset samt AB Casco, Nacka. Han var 1961–1964 biträdande laboratoriechef vid AB Casco, Nacka och laboratoriechef vid Ytskyddslaboratoriet på Statens Provningsanstalt 1964–1971, och samtidigt speciallärare i ytbehandlingsteknik och ytbehandlingskemi vid KTH.

Han disputerade 1970 på en avhandling[2] i kemisk teknologi om kvicksilvers migration i djurpopulationer, och utnämndes 1971 till professor i teknisk arbetshygien vid Arbetsmedicinska Institutet i Solna.[3] Från 1986 var han professor i Industriell Ergonomi vid Kungl. Tekniska Högskolan och efter 1997 professor emeritus. År 2022 promoverades han till jubeldoktor vid KTH.

Ulfvarson engagerades som expert i yrkeshygien av ILO, International Labour Organization, i Nairobi, Kenya, 1979–1980, i Blantyre, Malawi, 1985 och i Aten, Grekland 1986. Han var forskningsråd i Perstorp AB 1974–1983. Han var medgrundare till sektionen för miljökemi i Svenska Kemisamfundet och var dess ordförande åren 1988–1996. Han var ordförande i redaktionsrådet för Kemivärlden/Kemisk tidskrift åren 2000–2009 och ordförande i styrelsen för ägarstiftelsen för Kemisk tidskrift, Stiftelsen Kemi och Kemiteknik åren 2000–2013. Han var medlem av redaktionsråden i ett antal vetenskapliga tidskrifter inom området arbetsmiljö och hälsa, bland annat Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. Han var medgrundare till Svenska sektionen av Amnesty International och ledamot i dess styrelse 1964–1966. Han är medlem i Författarförbundet och Författarcentrum Öst, ledamot i styrelsen åren 2004–2011. Han har engagerat sig som fritidspolitiker i Lidingö stad, Stockholms läns landsting och Svenska kyrkan. Under studietiden vid KTH var han redaktör för studenternas tidning Kårbladet samt författare av visor till sångartävlingen och kemisternas sångbok.

Ulfvarsons forskning omfattar tre områden, växtskydd, korrosion och ytskydd samt ķemiska hälsorisker i arbetsmiljöer

I början av 1940-talet marknadsförde AB Casco ett nytt betningsmedel för utsäde baserat på metylkvicksilversalter[4]. Det medgav rationell och effektiv desinfektion av alla aktuella svampsjukdomar, men misstänktes under 1950-talet orsaka förgiftning av fröätande fåglar och deras predatorer.[5] Sambandet med utsädesbetningen stärktes av de av Ulfvarson påvisade säsongsvariationerna av kvicksilverhalter i lever och njurar hos fasaner inköpta i vilthandeln.[6][7] Han visade i djurstudier att alkoxietylkvicksilver var mindre toxiskt än alkylkvicksilver.[8] Med stöd av detta, och på hans rekommendation, ansökte AB Casco om registrering av alkoxietylkvicksilver som betningsmedel, vilket dåvarande Giftnämnden godkände år 1965, samtidigt som betningsmedel med alkylkvicksilver förbjöds.[9][10][11] Som framgår av Karl Borgs reservation till Giftnämndens protokoll, var beslutet kontroversiellt. Giftnämndens motiv var att dels rädda fågelfaunan och dels undvika skördeskador. Den tidigare nedgången för flera av jordbrukslandskapets fågelarter bröts också omedelbart.[12] Utan betning uppskattades skördeskadorna till mer än 4 miljarder kronor årligen i dagens penningvärde.[13] Några av de kvicksilverfria organiska molekyler, som Ulfvarson låtit AB Casco testa som fungicider, bland annat bensimidazoler, var effektiva mot enstaka viktiga svampsjukdomar och kom till användning senare när metodik för anpassad betning tagits fram[14], och betningsmedel innehållande kvicksilver helt kunde förbjudas år 1988.[15]

Inom korrosion och ytskydd klarlade Ulfvarson och medarbetare bland annat en tidigare okänd mekanism för korrosionsskydd hos rostskyddsfärger[16] samt att närhet till Atlantkusten var viktigare än vägsaltning för korrosionsklimatet.[17]

Ulfvarsons forskning om kemiska hälsorisker har främst avsett luftföroreningar på arbetsplatser, provtagning, kvantifiering, metodstandardisering, statistisk behandling och gränsvärdessättning.[18] Han undersökte samband mellan hälsoeffekter och exponering för en rad kemiska riskfaktorer i arbetsmiljöer, bland annat organiska lösningsmedel[19], svetsrök[20][21] och motoravgaser[22].

Som ämnesföreträdare i forskarutbildningsämnet Industriell ergonomi handledde Ulfvarson sammanlagt 25 doktorander till disputation i arbetsmiljörelaterade ämnen vid KTH och Karolinska Institutet.

Ulfvarsons vetenskapliga publicering har (2020) enligt Google Scholar närmare 1500 citeringar och ett h-index på 23.[23]

Bibliografi

redigera

Facklitteratur, urval

redigera
  • Ulfvarson, Ulf: Organic mercuries. Fungicides - an advanced treatise. Vol. II, 303-329, Ed. D.C. Torgeson. Academic Press, New York, London.
  • Ulfvarson, Ulf: Din arbetsmiljö är farlig! Kemiska riskfaktorer i arbetsmiljön. Natur och Kultur. Stockholm 1975, 165 sidor. ISBN 91-27-00076-1
  • Ulfvarson, Ulf: Mätstrategi för luftföroreningar. Kapitel i Kemiska hälsorisker och strålning, sid 421-430. Blockansvarig Ulfvarson, Ulf. Människan i arbete. Redaktörer Lundgren, Nils, Luthman, Gösta och Elgstrand, Kaj. Almqvist & Wiksell, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1987, 827 sidor. ISBN 91-20-06680-5
  • Ulf Ulfvarson, Monica Dahlqvist; Chapter 27: Pulmonary function in workers exposed to diesel exhaust. pp 645-671. Encyclopedia of Environmental Control Technology, Ed. P N. Cheremisinoff, Gulf Publishing Company, Houston, Texas 1995. 804 pages.
  • Ulf Ulfvarson: Exposure limit values and sampling strategies. D Brune, G Gerhardsson, GW Crockford, (Eds.) The Workplace, Vol 1 Fundamentals of Health, Safety and Welfare, Vol 2 Major Industries and Occupations, Scandinavian Scientific Publisher, Oslo, 367-380. ISBN 82-91833-00-1
  • S.-O. Cedergren, B Jernhall, Ulf Ulfvarson Företagarhandboken Arbetsmiljö. Thomson Fakta 2003. ISBN 91-7610-234-3
  • Ulf Ulfvarson: Chemical and physical Health Risks in G. Grimvall, Å. Holmgren, P. Jacobsson T. Thedéen (Eds.) Risks in Technological Systems. Springer Verlag London Limited 2010. ISBN 978-1-84882-640-3

Skönlitteratur

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ ”Ulf Ulfvarson”. Familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/49d466e1-4e81-47cc-baf5-bd227e644c31/funeral-notices. Läst 8 oktober 2023. 
  2. ^ Ulfvarson, Ulf (1970) (på engelska). Transportation of mercury in animals: mass transfer of some mercury compounds used as fungicides studied by gross distribution and elimination in rodents and poultry. Studia laboris & salutis ; 6. Stockholm: Göteborgs offsettr. Libris 7770 
  3. ^ ”dag för dag - Ny teknisk professor”. Svenska Dagbladet. 17 september 1971. https://www.svd.se/arkiv/1971-09-17/8. 
  4. ^ AB Casco. Inventor A. Zade. Sätt att beta utsäde. Swedish patent No. 146970 approved 1954.
  5. ^ Borg, K. 1959. Inverkan av betat utsäde på viltfaunan. I: Berättelse. VIII Nordiska veterinärmötet, Helsingfors, s. 394-400. Vammala
  6. ^ Ulfvarson, Ulf. Kvicksilver, aldrin och dieldrin i fasaner. Svensk Kemisk Tidskrift 77 (1965), 5, 235-246.
  7. ^ Ulf Ulfvarson i Kvicksilverfrågan i Sverige. 1964 års Naturresursutredning. Stockholm 1965
  8. ^ Ulfvarson, Ulf. Distribution and excretion of some mercury compounds after long term exposure. Int. Archiv für Gewerbepathologie und Gewerbehygiene 19 (1962) 412-422.
  9. ^ Protokoll fört vid sammanträde med Giftnämnden den 23 november 1965, § 1. Utdrag: ”beslöt giftnämnden att samtliga här avhandlade medel innehållande alkylkvicksilverförening snarast skall avvecklas med hänsyn till de med medlen förknippade riskerna. - - - därefter behandlades frågan om registrering av ett nytt kvicksilverhaltigt betningsmedel med alkoxialkylförening (d:nr B 97/65) i anledning av ansökan från AB Casco. Beslöt nämnden registrera ifrågavarande medel under nr 2112. - - - Mot vad som här beslutats reserverade sig ledamoten Borg under åberopande av sin tidigare deklarerade uppfattning att samtliga kvicksilverhaltiga betningsmedel omedelbart borde förbjudas.”.
  10. ^ M Öhlen (15 december 1965). ”Alkylbetning slut 1 februari - Partiellt förbud i industrin - Fenylkvicksilver stoppas helt i industrin efter övergångstid”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1965-12-15/9. 
  11. ^ Rune Lönngren: International approaches to chemicals control, a historical overview. Kemikalieinspektionen 1992, sid 96.
  12. ^ Laurell, My. SVA – 100 år av kunskap 1911–2011. Statens Veterinärmedicinska anstalt. LIBRIS-ID:12399987
  13. ^ 1.    Ingvar Granhall, Statens Växtskyddsanstalt. Växtskyddet och kvicksilverpreparaten. Kvicksilverfrågan i Sverige. 1964 års Naturresursutredning. Stockholm 1965. Sid 92-108.
  14. ^ Daniel Lihnell. Anpassad betning. Växtskyddsnotiser 28, 2 1964, p 37.
  15. ^ Betningsmedel med kvicksilver förbjuds. Svenska Dagbladet 1988-01-28
  16. ^ Ulfvarson, Ulf, Khullar, Madan L, Wåhlin, Erik. An investigation of alkyd films as ion exchangers. Journal of the Oil and Colour Chemists' Association. 50 (1967), 254-261.
  17. ^ Ulfvarson, Ulf och Johansson, Kurt. Undersökning av vägsaltningens effekt på biltrafikens korrosionsklimat. Statens vägverk 74.12 DD 120 samt Statens Provningsanstalt, 22 sidor, 21 tabeller, 32 figurer, 5 bilagor, Stockholm 1974.
  18. ^ Kranz, Staffan, Lindstedt, Gösta, Palmqvist, Ulf, Skare, Ingvar, Vesterberg, Olof, Ulfvarson, Ulf (kommittéordförande), Övrum, Per. Principer och rekommendationer för provtagning och analys av ämnen upptagna i listan över hygieniska gränsvärden. Arbete och Hälsa 1975:10, Arbetarskyddsstyrelsens Forskningsavdelning, Stockholm.
  19. ^ Ulfvarson, U (sub-group leader), Frontali N, Goulding R, Gray CN, Olsen E, Purnell CJ, de Smedt M. Exposure assessment in Solvents and the central nervous system -core protocol. Environmental Health 36, 8-14, World Health Organization, Regional Office for Europe, Kopenhagen 1989
  20. ^ Ulfvarson U, Sjögren B. Welding gases and fumes. In Criteria Documents from the Nordic Expert Group 1990. Beije B and Lundberg P (Eds) Solna (Sweden): National Institute of Occupational Health. (Arbete och Hälsa 1991:2, 281-317).
  21. ^ Ulfvarson, Ulf. Survey of air contaminants from welding. Scand Journal of Work, Environment & Health. 7 (1981): suppl 2, (28 pages).
  22. ^ Ulfvarson, Ulf, Alexandersson, Rolf, Aringer, Leif, Svensson, Eva, Hedenstierna, Göran, Hogstedt, Christer, Holmberg, Bo, Rosén, Gunnar, Sorsa, Marja. Effects of exposure to vehicle exhaust on health. Scand Journal of Work, Environment & Health.  13 (1987) 505-512.
  23. ^ ”Profil Ulf Ulfvarson”. Google Scholar. https://scholar.google.com/citations?user=D1okjhIAAAAJ&hl=sv#d=gsc_md_hist. Läst 24 juni 2020. 

Externa länkar

redigera