Tyskt teckenspråk
Tyskt teckenspråk (på tyska Deutsche Gebärdensprache, förkortning DGS) är ett teckenspråk som används mestadels av det dövas gemenskap i Tyskland men också i Belgiens tyskspråkiga regioner. Dess närmaste släktspråk är polskt och israeliskt teckenspråk. Det tyska teckenspråket anses vara stabil.[1][2]
| Tyskt teckenspråk | |
| Deutsche Gebärdensprache | |
| Talas i |  Tyskland Belgien |
|---|---|
| Antal talare | 80 000 |
| Status | stabilt |
| Språkfamilj | Teckenspråk
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | gsg |
Regioner där tyskt teckenspråk används i. | |
Språket används av cirka 80 000 personer.[3]
Den första skolan för dem döva grundades i Leipzig år 1788. Teckenspråkets användning som undervisningsspråk förbjöds 1880. Forskning i teckenspråk påbörjades igen på 1970-talet och de dövas intresseorganisationer började kampanjer om dem dövas kultur och sociala svårigheter. Tyskland erkände DGS som självständigt språk år 2002.[4]
Källor redigera
- ^ ”Glottolog 4.4 - German Sign Language”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/germ1281. Läst 6 september 2021.
- ^ ”German Sign Language” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/gsg. Läst 6 september 2021.
- ^ ”DGB” (på tyska). gehoerlosen-bund.de. http://www.gehoerlosen-bund.de/dgb. Läst 6 september 2021.
- ^ ”German Sign Language – DGS” (på engelska). German Comission for UNESCO. https://www.unesco.de/en/culture-and-nature/intangible-cultural-heritage/german-sign-language. Läst 6 september 2021.