Öppna huvudmenyn

Tysklands ambassad i Stockholm (även Tyska ambassaden, tidigare Västtysklands ambassad respektive Tyska legationen) är Förbundsrepubliken Tysklands diplomatiska representation i Sverige. Nuvarande ambassadör (sedan 2019) är Anna Elisabeth Prinz[1]. Den dåvarande västtyska legationen omvandlades 1956 till ambassad.

Tysklands ambassad i Stockholm
Coat of arms of Germany.svg
BeskickningstypAmbassad
FrånTyskland
TillSverige
AdressSkarpögatan 9, Stockholm
Koordinater59°20′4.28″N 18°6′22.58″Ö / 59.3345222°N 18.1062722°Ö / 59.3345222; 18.1062722
BeskickningschefAnna Elisabeth Prinz (sedan 2019)

FastigheterRedigera

Ambassaden är belägen i en fastighet vid Skarpögatan 9 i Diplomatstaden, Stockholm. Byggnaden uppfördes 1958 i en monoton arkitekturstil. Kvadratiska fönster i långa rader, symmetriskt placerade i en fasad av vit kalksten dominerar formgivningen. Ambassadens arkitekt var Godber Nissen och invigningen skedde den 1 oktober 1960.[2]

Under åren 2007 till 2010 genomgick ambassadbyggnaden en omfattande renovering och då var verksamheten utlokaliserad till Artillerigatan 64. Under slutet av år 2010 flyttade ambassaden tillbaka till sin fastighet vid Skarpögatan.

Den tyske ambassadörens residens ligger invid Ambassaden på Gärdesgatan 4

Tyska legationen under andra världskrigetRedigera

Under andra världskriget låg tyska legationen på Hovslagargatan 2 (nuvarande Lydmar Hotel) på Blasieholmen. Ambassadörer under nazitiden var Victor av Wied 1933-1943 samt Hans Thomsen 1943-1945.

På tyska legationen under andra världskriget arbetade även tyskan Erika Wendt som överlämnade kodade tyska meddelanden i klartext, vilka svenska underrättelsetjänsten använde för att knäcka tyska krypteringskoder.

Ockupationen 1975Redigera

Ambassaden ockuperades den 24 april 1975 av medlemmar ur den väpnade vänsterextremistiska organisationen Röda armé-fraktionen (RAF) som besatte ambassadens byggnad och krävde att den västtyska regeringen skulle frige ett antal RAF-medlemmar som satt inspärrade i Västtyskland. Ockupanterna tog 6 personer som gisslan, två av dem dödades. I samband med stormningen av ambassaden samma kväll dödades också två av ockupanterna.

BeskickningscheferRedigera

Namn Period Funktion
Kurt Sieveking 1951-1953 Generalkonsul
Herbert Siegfried(de) 1954-1958 Ambassadör
Hans-Ulrich von Marchtaler(de) 1958-1961 Ambassadör
Karl Werkmeister(de) 1961-1963 Ambassadör
Gustav von Schmoller 1964-1968 Ambassadör
Adolf Max Obermayer(de) 1968-1972 Ambassadör
Heinz Dietrich Stoecker(de) 1972-1976 Ambassadör
Heinz Voigt(de) 1976-1978 Ambassadör
Joseph J. Thomas(de) 1978-1981 Ambassadör
Jesco von Puttkamer 1981-1984 Ambassadör
Gerhard Ritzel(de) 1984-1988 Ambassadör
Reinhold Schenk(de) 1988-1992 Ambassadör
Harald Hofmann(de) 1992-1998 Ambassadör
Klaus-Helmuth Ackermann(de) 1998-2001 Ambassadör
Bernd von Waldow(de) 2001-2003 Ambassadör
Busso von Alvensleben(de) 2003-2006 Ambassadör
Wolfgang Trautwein(de) 2006-2008 Ambassadör
Joachim Rücker 2008-2011 Ambassadör
Harald Kindermann(de) 2011-2014 Ambassadör
Michael Erhard Bock(de) 2014-2016 Ambassadör
Hans-Jürgen Heimsoeth(de) 2016-2019 Ambassadör
Anna Elisabeth Prinz(de) 2019-idag Ambassadör

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Roth, Daniel B. (2009) (på tyska). Hitlers Brückenkopf in Schweden: die deutsche Gesandtschaft in Stockholm 1933-1945. Nordische Geschichte ; 8 (1., Aufl). Münster, Westf: LIT. Libris länk. ISBN 978-3-643-10346-8 
  • Europäischer Wirtschaftsdienst: rapport. Stockholm: Pressabteilung der deutschen Gesandtschaft. 1942-1944. Libris länk 

Externa länkarRedigera