Tuamotuöarna

territorium i Franska Polynesien

Tuamotuöarna (franska: Îles Tuamotu eller Archipel des Tuamotu) är ett av de fem territorier (subdivisions administratives) i Franska Polynesien i Stilla havet. Öarna ligger cirka 200 till 1 200 km öster om Tahiti.

Tuamotuöarnas flagga.
Översiktskarta.
Mataiva.

Historia redigera

Öarna upptäcktes den 24 januari 1521 av den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan under den första världsomseglingen som då siktade Puka-Puka. Eftervart upptäcktes även de övriga områdena av européer. Området utforskades bl.a. 1839 av en brittisk expedition under Charles Wilkes. 1947 anlände Thor Heyerdahl på sin flotte Kon-TikiRaroia.

Området blev ett franskt protektorat 1844 och införlivades 1903 tillsammans med övriga öar inom Franska Polynesien i det nyskapade Établissements Français de l'Océanie (Franska Oceanien).

Geografi redigera

Öarna är korallöar och ligger i en kedja från norr till söder inom ett cirka 2 000 km långt område från Mataiva i norr till Temoe i sydöst med en area på cirka 850 km². Huvudön Rangiroa-atollen har en area på cirka 170 km² fördelad på cirka 250 öar kring den cirka 1 640 km² stora lagunen med den högsta höjden på endast några m ö.h.

Tuamotuöarna täcker en yta av cirka 800 000 km² och är därmed den största atollkedjan på jorden med en yta som motsvarar västra Europa. Geografiskt tillhör även Gambieröarna området.

Området omfattar 78 öar och atoller fördelade på 16 förvaltningsområden

  • Västra gruppen med
  • Anaa - med Faaite, Motutunga och Tahanea
  • Arutua - med Apataki och Kaukura
  • Fakarava - med Aratika, Kauehi, Niau, Raraka, Taiaro och Toau
  • Manihii - med Ahe
  • Rangiroa - med Makatea, Mataiva och Tikehau
  • Takaroa - med Takapoto och Tikei
  • Norra centralgruppen med
  • Hao - med Ahunui, Amanu, Anuanuraro, Anuanurunga, Hereheretue, Manuhangi, Nengonengo, Nukutepipi, Paraoa och Tauere
  • Hikueru - med Marokau, Ravahere, Reitoru, Rekareka/Tehuata och Tekokota
  • Fangatau - med Fakahina
  • Makemo - med Haraiki, Hiti, Katiu, nord Marutea, Nihiru, Raroia, Taenga, Takume, syd Tepoto och Tuanake
  • Napuka/Tepukamaruia - med nord Tepoto
  • Östra gruppen med
  • Nukutavake - med Akiaki, Pinaki, Vahitahi och Viaraatea
  • Puka Puka/Mahina
  • Reao - med Pukarua
  • Tatakoto
  • Tureia/Papahena - med Fangataufa, Mururoa/Moruroa, Tamatangi och Vanavana

Varje del omfattar i sin tur en rad mindre öar, atoller och rev.

Befolkningen uppgår till cirka 15 000 invånare (17 inv/km²) med huvudorten Avatoru på cirka 800 invånare. Huvudspråken är lokal tahitiska och franska. Valutan är CFP-franc som i övriga Franska Polynesien.

Externa länkar redigera