Torskkrigen
Torskkrigen (is: Þorskastríðin) var en serie konflikter åren 1948–1976 mellan Island och huvudsakligen Storbritannien gällande rätten att fiska torsk utanför den isländska kusten.
Torskkrigen | |
Islands territorialvattengränser[förtydliga] | |
Plats | Nordatlanten runt Island |
---|---|
Datum | 1948–1976 |
Karaktär | Fiskekonflikt |
Part I | Island |
Part II | Storbritannien |
Syfte | Att få Island att återgå till tidigare territoriella vattenanspråk. |
Resultat | Storbritannien lovade att från 1 december 1976 sluta fiska i omtvistade områden |
Döda | 1 Isländsk maskinist. |
Skadade | 1 Britt |
Andra torskkriget
redigeraAndra torskriget. | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Torskkrigen | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Island | Storbritannien | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Kristján Eldjárn | Edward Heath Michael Pollock Willy Brandt Baudouin | ||||||
Förluster | |||||||
1 död maskinist. | Inga. |
Det andra torskkriget mellan Island och Storbritannien hade sin bakgrund i Islands utsträckning av sin fiskegräns 1972 från 12 till 50 sjömil utanför kusten. Detta ledde till en konflikt om vilken ekonomisk zon ett land kunde ha men också om vilka fångstmetoder som var acceptabla vid djuphavsfiske. Brittiska trålare som tog sig in i zonen skyddades av den brittiska flottan. Konflikten löstes 1973 när den isländska regeringen tillät ett begränsat antal brittiska trålare att fiska inne i zonen.
Tredje torskkriget
redigeraÅr 1975 utsträckte Island sin ekonomiska zon till 200 sjömil utanför kusten, vilket gjorde att konflikten blossade upp igen 1975–1976. Den isländska kustbevakningen ingrep mot brittiska trålare och klippte med hjälp av specialbyggda båtar helt sonika av trålarna för dem. Mot den isländska kustbevakningen ställde den brittiska flottan upp 22 fregatter. Det förekom incidenter mellan isländska kustbevakningsfartyg och brittiska fregatter. Konflikten löstes när den isländska regeringen hotade med att stänga den amerikanska flygbasen i Keflavík. Storbritannien gick med på att efter den 1 december 1976 inte fiska inom det tidigare omtvistade området.[1]
Förluster
redigeraAtt endast en person dog under torskkrigen berodde mest på tur för båda parter då det förekom både eldgivning med kanoner och rena ramningar av båtar.
Resultat
redigeraTorskkrigen räddade det isländska fiskbeståndet från överfiske.
Se även
redigeraKällor
redigeraFotnoter
redigera- ^ Útfærsla efnahagslögsögunnar Arkiverad 5 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
redigera- ”Video från BBC”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050320115742/http://www.bbc.co.uk/mediaselector/check/nationonfilm/00332?size=4x3&bgc=C0C0C0&nbram=1&bbram=1. Läst 6 september 2011. (Kräver Realplayer)
- Fiskveiðideilur Íslendinga við erlendar þjóðir, by Guðni Jóhannesson (isländska)
- BBC 'On this Day' 1973: Royal Navy moves to protect trawlers
- BBC 'On this Day' 1975: "Attack on British vessels heightens Cod War"