 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tema–rema är ett termpar inom funktionalistisk språkvetenskap. Termerna tillskrivs olika betydelser i litteraturen, och även inom samma disciplin kan det råda oenighet om dem.[1] I svensk textforskning är tema vanligen det som yttrandet eller satsen handlar om, och rema det som sägs om temat.[2][3] Ett annat termpar som ofta tillskrivs (helt eller delvis) samma betydelser är topik–kommentar, men i flerdimensionella modeller kan båda termparen förekomma med olika definition.[1] Närliggande begrepp som ibland tillskrivs samma termer är given och ny information, eller inledande och avslutande information.[4] Temat uttrycks typiskt före remat i svenska och många andra språk; detta kallas för tema–rema-principen.[5]
Termerna tema och rema har rötter i informationsstrukturen och populariserades av Pragskolan.[6] Inom svensk språkvetenskap har termerna framför allt använts i textbindningsanalys, det vill säga hur sammanhang i text skapas mellan informationsenheter.[2][7]
- Fantomen fick syn på Gurani. Dennei höll på att nojsa med Diana. Hani hade ännu inte sett Fantomen.
I första meningen ovan är Fantomen tema; han är utgångspunkt för yttrandet, eller det som meningen handlar om. Det som utsägs om Fantomen är att han fick syn på Guran, vilket alltså är meningens rema. I nästa mening blir en del av remat, Guran, till tema, och uttrycks med pronomenet denne. Den temabindningstyp som innebär att en menings rema blir nästa menings tema kallas för temaprogression. I sista meningen är Guran åter igen tema, vilket kallas temaupprepning.[7] (Att orden Guran, denne och han syftar på samma entitet markeras med ett nedsänkt i.)
Se även redigera
- Topikalisering, det att transformera satsen för att framhäva olika entiteter som tema eller topik
- Textbindning
Referenser redigera
- ^ [a b] Valéria Molnár (1998). ”Topic in focus: On the syntax, semantics and pragmatics of the so-called "contrastive topic" in Hungarian and English”. Acta Linguistica Hungarica Vol. 45: sid. 89–166.
- ^ [a b] Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning
- ^ Teleman, Ulf; Hellberg, Staffan; Andersson, Erik (1999). Svenska Akademiens grammatik. "Band 1". sid. 218, 232
- ^ Halliday, Michael; Matthiessen, Christian (2014). Halliday's Introduction to Functional Grammar (4). sid. 89, 119–120
- ^ Monica Äikäs (12 december 2007). ”Tema och rema”. Institutet för de inhemska språken. https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/arena_2005-2021/tema_och_rema.28948.news. Läst 5 juli 2022.
- ^ ”The Prague School”. Britannica. https://www.britannica.com/science/linguistics/The-Prague-school. Läst 5 juli 2022.
- ^ [a b] Hellspong, Lennart; Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: Handbok i brukstextanalys