Toona sinensis[1] är en tvåhjärtbladig växtart som först beskrevs av Adrien Henri Laurent de Jussieu, och fick sitt nu gällande namn av Max Joseph Roemer. Toona sinensis ingår i släktet Toona och familjen Meliaceae.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]

Toona sinensis
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningKinesträdordningen
Sapindales
FamiljMeliaceae
SläkteToona
ArtToona sinensis
Vetenskapligt namn
§ Toona sinensis
Auktor(A. Juss.) M. Roem.
Synonymer
Toona sinensis var. schensiana (C.DC.) X.M. Chen
Toona sinensis var. puberula (C.DC.) K.N. Bahadur
Toona sinensis var. longifolia (Wall. ex C.DC.) S.M. Almeida & M.R. Almeida
Toona sinensis var. incarvillei A. Chev.
Toona sinensis var. hupehana (C.DC.) A. Chev.
Toona sinensis var. grandis Pamp.
Toona sinensis var. grandifolia (Chev.) K.N. Bahadur
Toona sinensis var. glabra (C.DC.) K.N. Bahadur
Toona sinensis var. denticulata (Chev.) K.N. Bahadur
Toona sinensis var. carmesinixylon D.C.W.
Toona serrulata (Miq.) Harms
Toona serrata (Royle) M. Roem.
Toona microcarpa var. grandifolia Chev.
Toona microcarpa var. denticulata Chev.
Toona longifolia M. Roem.
Toona glabra (C. DC.) Harms
Surenus sinensis (A. Juss.) Kuntze
Surenus serrulata (Miq.) Kuntze
Surenus serrata (Royle) Kuntze
Surenus glabra (DC.) Kuntze
Mioptrila odorata Rafin.
Cedrela sinensis var. schensiana C. DC.
Cedrela sinensis var. lanceolata Li
Cedrela sinensis var. hupehana C. DC.
Cedrela sinensis A. Juss.
Cedrela serrulata Miq.
Cedrela serrata var. puberula C. DC.
Cedrela serrata Royle
Cedrela longifolia var. kumaona C. DC.
Cedrela longifolia Wall.
Cedrela glabra C. DC.
Ailanthus flavescens Carr.

Beskrivning redigera

   
Toona sinensis, bladverk och frökapslar

Toona växer naturligt från republiken Kina till Bhutan, Nepal, Myanmar, Thailand, Laos, Malaysia, västra Indonesien och nordöstra Indien. Det är ett lövfällande träd som i Asien kan bli 25 meter högt med en stam upp till 70 cm.

Barken är kopparbrun till grå och slät på unga träd och blir skrovlig med åren. Bladen är parbladiga, 30–50 cm långa med minst 10 bladpar. Trädet blommar i juli och pollineras av insekter. Frukten är en kapsel som innehåller många bevingade frön. Både blad, blommor och frukt är ätbara.[4]

Användning redigera

I Asien används unga blad som en grönsak och kan torkas och malas som en form av krydda. Toona tillhör familjen mahogny, vars trä är hårt och mörkrött. Äkta magogny, (mahogny swietenia) är fridlyst och Toona används vid tillverkning av möbler och musikinstrument.

I Europa finns trädet numera som ett mindre prydnadsträd som kan bli 15 meter, men beskärs ofta till lägre nivå. Trädet är tåligt i zon I-II, bladen är ätbara med nötsmak och har också medicinska egenskaper.[5][6]

I Danmark och Sverige har Toona börjat användas i ”Skogsträdgårdar” där de flesta träd och buskar har ätbara nötter, bär eller frukter.[7] Trädet uppskattas också för den vackra och doftrika blomningen. Veden passar bra för snidat hantverk och används också som rökelse.[8]

Källor redigera

  1. ^ M. Roem., 1846 In: Syn. Hesper. 139
  2. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (19 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16835880. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 15 september 2014. 
  4. ^ ”Egnérs Växter” Arkiverad 26 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 31 december 2017.
  5. ^ ”Toona (Cedrela) sinensis - kinesisk toon”. Läst 31 december 2017.
  6. ^ ”Plants for a Future”. Läst 1 januari 2018.
  7. ^ ”Skogsträdgård” Arkiverad 1 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 31 december 2017.
  8. ^ ”Tidskrift om Permakultur, nr 18, sid 20”. Läst 31 december 2017.

Externa länkar redigera