Öppna huvudmenyn
Tongagraven och Kermadecgraven utmärks av en mörkröd linje på kartan. Djuphavsbergkedjans förbindelse markerar gränsen mellan Tongagraven och Kermadecgraven.

Tongagraven är en djuphavsgrav belägen i södra Stilla havet, nära arkipelagen Tonga. Med ett maxdjup på cirka 10 890 meter är det den näst djupaste djuphavsgraven i världen, efter Marianergraven.[1] Tongagraven är den mest seismiskt aktiva djuphavsgraven i världen.[2][3] Tillsammans med Kermadecgraven utgör Tongagraven en subduktionszon, i vilken stillahavsplattan sjunker under den indoaustraliska kontinentalplattan med en hastighet på 15[4]–24[5] centimeter per år. Det är den högsta konvergenshastigheten som uppmätts på jorden, och förmodas vara en faktor bakom den kraftiga seismiska aktiviteten på stillahavsplattan.[6]

I Tongagraven befinner sig en radioisotopgenerator från månlandaren som användes vid Apollo 13-uppdraget. Den visar inga tecken på radioaktiva utsläpp.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Scientists Explore The Ocean's Second-Deepest Trench”. The Huffington Post. 25 september 2012. http://www.huffingtonpost.com/2012/09/25/tonga-trench_n_1912986.html. 
  2. ^ Grevemeyer & Fluh (2008)
  3. ^ Castillo et al. (2009)
  4. ^ Lonsdale (1986)
  5. ^ Dawn J. Wright; Sherman H. Bloomer, et al. "Bathymetry of the Tonga Trench and Forearc: a map series", Marine Geophysical Research Volume 21, Issue 5 (2000)
  6. ^ Michael Bevis, F.W. Taylor, et al. Geodetic observations of very rapid convergence and back-arc extension at the Tonga arc Nature Vol.374, 249 - 251 (1994)
  7. ^ ”Radioisotope Power Systems: FAQ”. NASA. https://solarsystem.nasa.gov/rps/faq.cfm.