Öppna huvudmenyn

Tjänstehjon eller legohjon, inom jordbruket kallade drängar, pigor och statare, var tjänstefolk vars villkor reglerades av Legohjonsstadgan (i Sverige upphävd år 1926), vilken i praktiken innebar en generell plikt att söka och finna en husbonde som ville anställa. De få undantagen gällde för välbärgade, för ungdomar upp till 21 års ålder[1] ifall deras arbete behövdes på föräldrarnas gård, samt för personer som saknade arbetsförmåga.

Legohjon tog tjänst på ett år. Flyttningsdagen var den 24 oktober[2] (före år 1819 den 29 september) och följdes av den årliga friveckan,[3] ursprungligen till mickelsmäss. Ömsesidig uppsägningsdag var den 24 augusti.

Husbonden hade bland annat rätt att aga sitt husfolk, från 1833 dock begränsat till män under 18 och kvinnor under 16 års ålder,[4][5] men också skyldighet att sörja för sina hjon vid sjukdom.[6][7] Även husmodern hade laglig rätt att aga sina underställda.

KällorRedigera

  1. ^ ”1833 års legostadga för husbönder och tjänstehjon”. 1833. http://jamshog.net/ovrigt/konglforordn/legohjonstadga_1833.htm. ”18 §. Den som vistas i föräldrars hus och ej uppnått tjuguett års ålder, får, då fader eller moder till är och dess tjenst åstundar, icke annan tjenst antaga. Hafva föräldrar ej behof af dess tjenst, ege de eller förmyndare, att för honom utse första tjensten samt om villkoren dervid afsluta, hvilken tjemst han, så länge han ej fylt tjuguett år, utan föräldrars eller förmyndares tillstånd, icke får uppsäga.” 
  2. ^ ”1833 års legostadga för husbönder och tjänstehjon”. 1833. http://jamshog.net/ovrigt/konglforordn/legohjonstadga_1833.htm. ”44 §. Flyttningsdag för tjenstehjon, så å landet som i städerne, är den 24 oktober, med undantag för Stockholms stad, der tvänne flyttningsdagar årligen ega rum, nemligen den 24 April och den 24 oktober.” 
  3. ^ ”1833 års legostadga för husbönder och tjänstehjon”. 1833. http://jamshog.net/ovrigt/konglforordn/legohjonstadga_1833.htm. ”45 §. Tjenstehjon inställe sig i tjenst, å landet sist å sjunde dagen efter flyttningsdag, och i staden sist å fjerde dagen efter smma dag, derest ej annorlunda vid städjandet vederbörande emellan öfverenskommits.” 
  4. ^ Husaga i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  5. ^ ”1833 års legostadga för husbönder och tjänstehjon”. 1833. http://jamshog.net/ovrigt/konglforordn/legohjonstadga_1833.htm. ”5. § Husbonde eger tjenstehjon om dess sysslors behöriga förrättande undervisa samt det till skäligt arbete hålla; och bör han med välvilja och foglighet eller allvarsamhet och stränghet, allt efter som tjänstehjon mer eller mindre troget och väl sin tjenst förrättar, det bemöta och i öfrigt med goda och tjenliga efterdömen det föregå. Är tjänstehjon försumligt, gensträfvigt eller i sin lefnad oordentligt och låter sig ej med godo rättas, eller är det otroget eller till åtagen tjenst oskickligt, ege husbonde det från sig skilja. Kan ej öfverenskommelse träffas, må husbonde i tvenne gode mäns närvaro tillsäga tjenstehjon att ur tjensten träda, men vägrar tjenstehjon att denna tillsägelse efterkomma, eller vill ej husbonde gode män tillkalla, anmäle då förhållandet [...] Är tjänstehjonet af mankön under aderton och af qvinkön under sexton år må husbonde, innan sådan anmälan sker, söka detsamma med måttlig husaga tillrättavisa.” 
  6. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
  7. ^ ”1833 års legostadga för husbönder och tjänstehjon”. 1833. http://jamshog.net/ovrigt/konglforordn/legohjonstadga_1833.htm. ”6 §. Husbonde åligge [att] tjenstehjon med försvarligt underhåll och tjenligt husrum förse. [...] Sjuknar tjenstehjon, bör husbonde låta det sköta och vårda; hafve dock rätt, om han vill, att å lönen afräkna, hvad han till läkare eller läkemedel utgifvit.” 

Externa länkarRedigera