Tigerhielm är ett namn som burits av en svensk adelsätt, som numra är utslocknad på svärdssidan, men där namnet och släkten fortlever i grenar utan adelskap. Enligt offentilg statistik tillgänglig i januari 2018 var 27 personer med efternamnet Tigerhielm bosatta i Sverige.[1]

Släkten Tigerhielm har gemensamt ursprung med en borgerlig släkt med namnet Carlberg, som bland annat omfattar 1700-talsarkitekterna Johan Eberhard, Bengt Wilhelm och Carl Wilhelm Carlberg samt med två adlade ätter med namnet Karlström.[2] Den gemensamme stamfadern Börje Olofsson var i början av 1600-talet handlande och rådman i staden Brätte, Vänersborgs föregångare. En av hans söner, Gustaf Börjesson Karlström (död 1688) anlade flera järnverk och blev 1686 borgmästare i Karlstad. Dennes äldste son Bengt Gustaf Carlström (1639–1679) blev 1655 student i Uppsala samt 1668 referendarie och 1669 sekreterare i Kammarkollegium. Han adlades 1672 med namnet Tigerhielm och introducerades samma år på Riddarhuset under nummer 817.[3]

Bengt Gustaf Tigerhielms manliga efterkommande ägnade sig i huvudsak åt den militära banan men var i hög grad även godsägare. En son till Bengt Gustaf, Seved Gustaf Tigerhielm (1672–1726), förvärvade Lindsbro sätesgård i Östervåla socken i Uppsala län. En sonson med samma namn (1712–1790) blev tillägnad en dikt "Till en Granne då han 1732 reste utomlands"[4] av den tonåriga Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763), som då bodde i grannsocknen Harbo. Lindsbro förblev i släktens ägo till mitten av 1800-talet. [3]

Den adliga ätten Tigerhielm utslocknade 1990 på svärdssidan och hade 2015 två levande kvinnliga representanter.[5] Därtill bärs namnet alltjämt av ett antal icke-adliga personer.

Personer med efternamnet TigerhielmRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Sök på namn. Hur många heter...? Statistiska centralbyrån
  2. ^ Carlberg, släkt i Svenskt biografiskt lexikon band 7 (1927) sida 350.
  3. ^ [a b] Tigerhielm nr 817 på Adelsvapen-Wiki. Bygger på Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartaflor, 1925–1936).
  4. ^ Hedvig Charlotta Nordenflycht: Samlade skrifter, utgivna av Hilma Borelius. (Stockholm: Bonniers 1925), Första delen, sidan 89. Dateringen i diktens titel kan vara ett minnesfel, eftersom den tillägnade gjorde sin utlandsresa först 1734.
  5. ^ Sveriges ridderskaps och adels kalender 2016 (tryckår 2015).