Blåsningen
amerikansk film från 1973 regisserad av George Roy Hill
(Omdirigerad från The Sting)
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Blåsningen (originaltitel: The Sting) är en amerikansk kuppfilm från 1973 i regi av George Roy Hill, med Paul Newman och Robert Redford i huvudrollerna.
| Blåsningen (The Sting) | |||||||||||
.jpeg) | |||||||||||
| Genre | kuppfilm kamratfilm komedifilm dramafilm | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Regissör | George Roy Hill | ||||||||||
| Producent | Tony Bill Julia Phillips Michael Phillips | ||||||||||
| Manusförfattare | David S. Ward | ||||||||||
| I större roller | Paul Newman Robert Redford Robert Shaw Charles Durning Ray Walston Eileen Brennan Harold Gould Dana Elcar Sally Kirkland Jack Kehoe Robert Earl Jones Dimitra Arliss John Quade John Heffernan Larry D. Mann Paulene Myers Jack Collins Kathleen Freeman Charles Dierkop Arch Johnson Brad Sullivan Avon Long | ||||||||||
| Kompositör | Marvin Hamlisch | ||||||||||
| Fotograf | Robert L. Surtees | ||||||||||
| Klippare | William H. Reynolds | ||||||||||
| Scenograf | Henry Bumstead | ||||||||||
| Teknisk information | |||||||||||
| Produktionsbolag | Universal Studios | ||||||||||
| Distribution | Universal Studios Netflix | ||||||||||
| Premiär |
| ||||||||||
| Speltid | 129 minuter | ||||||||||
| Land | USA | ||||||||||
| Språk | engelska | ||||||||||
| Budget | 5 500 000 USD | ||||||||||
| Uppföljare | Blåst igen... | ||||||||||
| Mer information | |||||||||||
| IMDb SFDb Elonet Yle Arenan Redigera Wikidata | |||||||||||
Handling
redigeraFilmen utspelar sig i september 1936 i Chicago. När den talangfulle men lite naive svindlaren Johnny Hooker blåser affärsmannen och gangstern Doyle Lonnegan trampar han i klaveret så ordentligt att hans vän och kollega blir mördad. För att överleva länge nog för att kunna hämnas på Lonnegan tvingas han fly och söka hjälp av den professionelle bedragaren Henry Gondorff. Men Hooker "glömmer" nämna att han är jagad av den korrupte polisen Snyder som vill ha en del av det Hooker tjänat, och det riskerar att äventyra hela operationen.
Rollista (i urval)
redigera- Paul Newman - Henry Gondorff a.k.a. Shaw
- Robert Redford - Johnny Hooker a.k.a. Kelly
- Robert Shaw - Doyle Lonnegan
- Charles Durning - Lt. William Snyder
- Ray Walston - J.J. Singleton
- Eileen Brennan - Billie
- Harold Gould - Kid Twist
- John Heffernan - Eddie Niles
- Dana Elcar - FBI-agent Polk
- Jack Kehoe - Joe Erie
- Dimitra Arliss - Loretta
Om filmen
redigera- Filmen bygger på verkliga lurendrejerier som var vanliga under 1920- och 30-talen. Idén till just de blåsningar som skildras i filmen kommer bland annat från boken The Big Con av David W Maurer (1940).
- Musiken i filmen, bland annat det berömda ragtime-temat "The Entertainer", skrevs av Scott Joplin runt sekelskiftet, och var alltså flera årtionden gammal när filmen utspelar sig. Musiken arrangerades om av Marvin Hamlisch.
- En Oscar gick till filmen för "bästa film".
- David S. Ward fick dessutom en Oscar för "bästa manus".
Musik i filmen i urval
redigera- "Easy Winners" (1901), musik: Scott Joplin
- "The Entertainer" (1902), musik: Scott Joplin
- "Gladiolus Rag" (1907), musik: Scott Joplin
- "Pineapple Rag (1908), musik: Scott Joplin
- "Rag Time Dance" (1906), musik: Scott Joplin
- "Solace" (1909), musik: Scott Joplin
- "Listen to the Mockingbird" (1855), musik: Richard Milburn
- "The Washington Post", musik: John Philip Sousa
Referenser
redigera- ^ [a b] Internet Movie Database, läs online, läst: 24 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läs online, läst: 14 april 2017.[källa från Wikidata]
Externa länkar
redigera- Blåsningen på Internet Movie Database (engelska)