Tevfik Rüştü Aras
Tevfik Rüştü Aras, även nämnd som Tewfik Ruchdi bej,[1] född 1883 i Canakkale, Ottomanska riket, död 5 januari 1972 i Istanbul, var en turkisk läkare och politiker som tjänstgjorde som utrikesminister i Turkiet under tiden för Atatürks maktinnehav (1923–1938).
| Dr. Tevfik Rüştü Aras | |
 Tevfik Rüştü Aras
| |
Utrikesminister
| |
| Tid i befattningen 4 mars 1925–11 november 1938 | |
| Premiärminister | İsmet İnönü Celal Bayar |
|---|---|
| Företrädare | Şükrü Kaya |
| Efterträdare | Şükrü Saracoğlu |
Turkiets ambassadör i United Kingdom
| |
| Tid i befattningen 1939–1943 | |
| Företrädare | Ali Fethi Okyar |
| Efterträdare | Rauf Orbay |
| Född | Tevfik Rüştü 1883 Çanakkale, Ottomanska riket |
| Död | 5 januari 1972 (88 år) |
| Gravplats | Aşiyan Asri-begravningsplatsen |
| Politiskt parti | Republikanska folkpartiet (CHP) |
| Yrke | Läkare, politiker |
Biografi redigera
Aras avlade examen vid läkarskolan i Beirut och arbetade som läkare i Izmir, Istanbul och Thessaloniki. Han blev medlem av kommittén för Union och framsteg där han träffade Mustafa Kemal Atatürk, grundare av Republiken Turkiet. År 1918 blev han medlem i högre kommissionen för hälsa och gifte han sig då också med journalisten Evliyazade Makbule, som kom från en rik familj från Izmır.
Politisk karriär redigera
Aras deltog i revolutionen 1908 och gjorde en betydande insats i frihetskriget 1918–1923. Han var två gånger hälsovårdsminister, vidare ordförande i turkiska kommissionen för utväxling av befolkning mellan Turkiet och Grekland samt vapenbroder och medicinsk rådgivare till Kemal Atatürk. Som utrikesminister 1923–1938 tillvaratog han skickligt den nya turkiska nationalstatens intressen och deltog i en mängd internationella konferenser, från 1932 bland annat även i Nationernas förbund. Åren 1939–1943 var han Turkiets ambassadör i United Kingdom.[2]
Roll i det armeniska folkmordet redigera
Aras var svärson till Nazim Bey, en av de främsta organisatörerna av det armeniska folkmordet. Han blev generalinspektör för hälsovårdstjänsten och fick till uppgift att destruera folkmordets armeniska offer.[3] Han organiserade bortskaffandet av armeniska lik med tusentals kilo kalk under en tid av sex månader.[4] Kropparna dumpades i brunnar som sedan fylldes med kalk och förseglades med jord.[3] Aras fick sex månader för att slutföra uppgiften, varefter han återvände till Istanbul. [5] H. W. Glockner, en brittisk krigsfånge, skrev i sina memoarer att han hade sett kropparna av de mördade armenierna i Urfa kastade i stora grusgravar och täckta med kalk, precis som Aras har blivit instruerad att göra.[6]
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser redigera
- ^ Världspolitiken 1925 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1925 (1926)
- ^ Svensk Uppslagsbok, Band 2, 1947–1955. (spalt 87)
- ^ [a b] Akcam, Taner (2007). A shameful act : the Armenian genocide and the question of Turkish responsibility (1st Holt pbk. ed.). New York, NY: Metropolitan Books/Holt. p. 363. ISBN 9780805086652.
- ^ Baron, Jeremy Hugh. "Genocidal Doctors". Journal of the Royal Society of Medicine. November 1999, 92, pp. 590–593.
- ^ Archive of the Armenian Partiarchate of Jerusalem, Box 21, File M, Document no. 249
- ^ H.W. Glockner, Interned in Turkey 1914-1918 (Beirut, 1969), pg. 47