Tarantelnebulosan[2], även NGC 2070 är en H II-region i Stora magellanska molnet.[1]

Tarantelnebulosan
Tarantula Nebula - Hubble.jpg
Tarantelnebulosan fotograferad av Hubbleteleskopet.
Observationsdata
TypH II-region[1]
StjärnbildSvärdfisken[2]
Rektascension05t 38m 42.3s[1]
Deklination-69° 06′ 03″[1]
NoterbartBelägen i stora magellanska molnet[1]
Andra beteckningar
Caldwell 103[3], NGC 2070, 30 Dor, ESO 057-EN 006[1]
Se även: Nebulosor, Lista över nebulosor
Ett foto taget med Hubbleteleskopet som visar det stjärnbildande området vid Tarantelnebulosan.

Om den vore lika nära jorden som Orionnebulosan skulle den lysa så starkt att den kastade skuggor.[4]

StjärnhoparRedigera

I nebulosans centrum finns den täta stjärnhopen R136, med lysande superjättestjärnor (diameter 35 ljusår).[5] Där upptäckte astronomer 2010 den hittills tyngsta kända stjärnan, R136a1, med en massa på 265 solmassor.

Förutom R136 finns det i Tarantelnebulosan också en äldre stjärnhop, Hodge 301, med en ålder på 20–25 miljoner år. Den tyngsta stjärnan i denna stjärnhop har redan exploderat som supernova.[6]

Den närmaste supernova som observerats sedan astronomerna fått tillgång till teleskop, supernova 1987A, skedde i utkanten av Tarantelnebulosan.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f] NGC 2070 på NASA/IPA Extragalactic Database
  2. ^ [a b] En dramatisk stjärnvagga i porträtt, ESO, 21 december 2006
  3. ^ Caldwellkatalogen på SEDS
  4. ^ ”Neighbor galaxy caught stealing stars”. National Optical Astronomy Observatory. http://www.noao.edu/news/2011/pr1102.php. Läst 7 augusti 2013. 
  5. ^ Massey & Hunter (1998). ”Star Formation in R136: A Cluster of O3 Stars Revealed by Hubble Space Telescope Spectroscopy”. The Astrophysical Journal 493 (1): sid. 180. 
  6. ^ Grebel & Chu (2000). ”Hubble Space Telescope Photometry of Hodge 301: An "Old" Star Cluster in 30 Doradus”. The Astrophysical Journal 119 (2): sid. 787-799. 
  7. ^ Couper, Heather; Henbest & Nigel. Encyclopedia of Space 

Externa länkarRedigera