Taigahumla (Bombus cingulatus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).

Taigahumla
Bombus cingulatus.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläktePyrobombus[1]
ArtTaigahumla
B. cingulatus
Vetenskapligt namn
§ Bombus cingulatus
AuktorWahlberg, 1854[1]
Hitta fler artiklar om djur med

UtbredningRedigera

Taigahumlan finns i Norge, mellersta och norra Sverige och Finland samt österut genom norra Ryssland till den sydsibiriska Stilla havskusten med sydgränsen mellan Chabarovsk och södra Sachalin.[2][3] I Sverige är den mindre allmän i norra Svealand (Dalarna[4]) och Norrland (med undantag för Gävleborgs län[4])[5]. I Finland förekommer den i de norra och mellersta delarna av landet.[6]

Även om arten inte är speciellt vanlig, är den klassificerad som livskraftig ("LC") både i Sverige[4] och Finland[6].

UtseendeRedigera

Taigahumlan är en liten till medelstor art med kort tunga. Humlan har en rödbrun mellankropp med ett svart band mittpå, samt svart bakkropp med vit spets. Hos arbetarna och hanarna är det svarta mellankroppsbandet mycket otydligt eller saknas helt. Hos hanen är även det främsta bakkroppsegmentet rödbrunt. Dessutom har hanarna vit nos till skillnad från honorna, som har svart nos. Taigahumlan är mycket lik hushumlan, men denna har aldrig något svart band över mellankroppen.[5]

VanorRedigera

Taigahumlan uppträder i tajgans barrskogslandskap.[2] De vanligaste näringsväxterna är kråkvicker, gullris och mjölkört.[5] Boet är litet och ofta beläget i gamla musbon.

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Pyrobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/pr.html. Läst 14 januari 2015. 
  2. ^ [a b] Pierre Rasmont (9 december 2013). Bombus (Pyrobombus) cingulatus Wahlberg, 1854” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=3088. Läst 26 april 2017. 
  3. ^ Staverløkk, A., Gjershaug, J. O. & Ødegaard, F. (Juni 2012) (på norska (bokmål)) (PDF, 4,94 MB). Humler i Norge. En felthåndbok om våre 34 humlearter.. Trondheim: Norsk institutt for naturforskning. sid. 13. ISBN 978-82-426-2467-3. http://www.nina.no/archive/nina/PppBasePdf/temahefte/049.pdf 
  4. ^ [a b c] Bombus cingulatus Taigahumla”. Artdatabanken. 2015. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103271. Läst 26 april 2017. 
  5. ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 94-95. ISBN 978-91-7139-776-8 
  6. ^ [a b] Juho Paukkunen (2014). ”Tajgahumla — Bombus cingulatus Wahlberg, 1855”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.204747?locale=sv. Läst 26 april 2017.