Töglag
fornnordiskt versmått
Töglag är ett fornnordiskt versmått som troligen uppfanns av skalden Torarin lovtunga vid Knut den stores hird omkring år 1028.[1] Töglag tillhör, skriver Snorre Sturlasson, "de mindre versformerna som förr ofta användes i lovdikter".[2] Metern är med andra ord kortfattad. I stället för tre höjningar per kortrad, som i drottkvätt, har töglag bara två. I Háttatal, Snorres exempelsamling av forntida versmått, är töglag nummer 69:
- Kunn bjó ek kvæði
- konungs bróður þjóð
- - þann veit ek þengil -
- þrenn - fjǫlmennan;
- fram skal in fjórða
- fólkglaðs vaða
- ljóss elds lagar
- lofun friðrofa.[3]
Som synes saknas assonans i udda rader. Om där, som i drottkvätt, finns halvassonans kallas metern tögdrapulag (tǫgdrápulag).
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Finnur Jónsson, a.a., sid 602.
- ^ Háttatal 67.
- ^ Prosaöversättning: Jag gjorde tre dikter, kända för människor, åt kungens bror - jag vet att den härskaren har ett stort manskap. Fram skall skrida den fjärde lovsången över havets ljusa elds [guldets] stridsglada fridstörare [anföraren]. Snorres Edda, Johansson & Malm, a.a., sid 253.
Källförteckning redigera
- Snorres Edda i översättning av Karl G. Johansson och Mats Malm. Klassikerförlaget, 1999. ISBN 91-7102-449-2.
- Finnur Jónsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie, I, 2 utg., København, 1920.