Engelska svetten (sudor anglicus) var en epidemisk febersjukdom med sitt kända ursprung i England. Den förekom i Europa åren 1485–1551 men är därefter okänd.[1]
De tidigare stora pandemierna under medeltiden var spetälska, antoniuseld,[källa behövs] dansmani/danssjuka och engelska svetten. Den mest skräckinjagande var pesten.
Engelska svetten spred sig 1529 från England över den europeiska kontinenten och nådde även Sverige. I sin svenska historia beskriver Erik Jöransson Tegel sjukdomen som "en stor olycka". Den uppträdde möjligen i Sverige redan 1484–1485, då den pest som fanns i Sverige detta år i själva verket tycks ha varit engelska svetten.[2]
De insjuknade drabbades av feber och matthet och dog ibland inom några timmar. Senare forskning har lagt fram hypotesen att engelska svetten kan ha varit en virussjukdom, överförd av gnagare.
Referenser redigera
- ^ Wylie, J. A.; Collier, L. H. (1981). "The English Sweating sickness (sudor Anglicus): A reappraisal". Journal of the History of Medicine and Allied Sciences. 36 (4): 425–45. doi:10.1093/jhmas/xxxvi.4.425. PMID 7037928.
- ^ Janken Myrdal: Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse. Ett perspektiv på senmedeltidens Sverige
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Engelska svetten.
