Sveriges försvarsbudget är den ekonomi som svenska försvaret tilldelas av den svenska regeringen varje år. Idag (2019) tilldelas det svenska försvaret drygt 1 procent av BNP, nästan 65 miljarder kronor.

Sveriges försvarsbudget (andel av BNP), 1975-2015.[1]

1900-taletRedigera

Under 1900-talet har det svenska försvaret genomgått både stora ekonomiska uppgångar och kraftiga besparningar. Åren innan första världskriget satsade man stora pengar på försvaret. I och med 1925 års försvarsbeslut minskade man försvarsutgifterna kraftigt och mycket av den svenska försvarsmakten kom att läggas ner.[2] 1939 startade Andra världskriget och det svenska försvaret, som led stort av materielbrist, kom återigen att tilldelas ökade försvarsanslag. Detta fortsatte under första delen av det kalla kriget under 1950-talet då försvaret satsade stort på nya vapensystem i stora volymer. Från mitten av 1960-talet började man återigen minska budgeten och neddragningar på bland annat jaktplan blev en följd av detta. Fram till kalla krigets slut låg den svenska försvarsbudgeten runt tre procent av BNP. Efter Sovjetunionens kollaps under det tidiga 1990-talet påbörjades stora bantningar av försvaret. Försvarsbudgeten sjönk ner till under två procent av BNP vid millennieskiftet och stora mängder materiel och personal kom att lämna försvaret.

2000-taletRedigera

Under 00-talet fortsatte besparningarna på det svenska försvaret och 2015 tilldelades försvarsmakten 1,1% av BNP.[1] Det stora invasionsförsvaret hade nu ställts om till det nya insatsförsvaret med tyngden på internationella uppdrag som i Afghanistan.

I och med Rysslands övertagande av den ukrainska halvön Krim, en bekräftad ubåtskränkning i den svenska skärgården[3] och ett sämre europeiskt säkerhetsläge under 2014 presenterade den svenska regeringen åter ökade försvarsanslag inför Försvarsbeslutet 2015.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Försvarets andel av BNP”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160802085529/http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/ekonomisk-planering-och-redovisning/forsvarets-andel-av-bnp/. Läst 13 oktober 2016. 
  2. ^ Svensk militärmakt, Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag och Lars Ericson Wolke ISBN 978-91-85789-47-4 s.183
  3. ^ ”Bekräftad ubåt i Stockholms skärgård”. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/11/bekraftad-ubat-i-stockholms-skargard/. Läst 19 november 2014. 
  4. ^ ”Försvaret får ökade anslag i budgeten”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5996708. Läst 19 november 2014. 

Vidare läsningRedigera

  • Skoglund, Claës (2009). Det bästa försvarsbeslutet som aldrig kom till stånd. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-57-3 (inb.) 
  • Agrel, Wilhelm (2009). Fredens Illusioner - Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Atlantis. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
  • Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång - Försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.)