Öppna huvudmenyn

Svenska Frälsningsarmén, SFA, grundades i Sundsvall 7 mars 1905 och upplöstes vid årsskiftet 2015-16 för att helt uppgå i Equmeniakyrkan.

Svenska Frälsningsarmén
Svenska Frälsningsarméns lokal i Ljungsbro
FörkortningSFA
Grundad7 mars 1905
Nedlagd2015
TypKristet samfund
Betjänad regionSverige
Officiella språkSvenska
HuvudorganVår Fana
ModerorganisationEqumeniakyrkan
Svenska Frälsningsarmén. Sundsvallskårens orkester.

Innehåll

HistoriaRedigera

Frälsningsarmén kom till Sverige 1882. En ung kvinna, Hanna Ouchterlony, hörde Bramwell Booth predika i Värnamo. Bramwell var son till Frälsningsarméns grundare William Booth. Hon blev så inspirerad att hon insisterade på att Frälsningsarmén skulle starta upp i Sverige. Hon snabbutbildades i London och kom sedan tillbaka som ledare för en grupp som startade Frälsningsarméns verksamhet. Det första mötet hölls på vid Östermalmstorg den 28 december Bakgrunden till Svenska Frälsningsarmén var att några officerare i Frälsningsarmén i Sverige år 1903 vänt sig till den internationella ledningen med reformkrav, som bl.a. syftade till att minska centralstyrningen och öka de lokala kårernas makt. Då dessa reformkrav avvisats, beslöt sig några kårer för att lämna den internationella Frälsningsarmén.[1]

Hur kom Frälsningsarmén till Sverige? Frälsningsarmén kom till Sverige 1882. En ung kvinna, Hanna Ouchterlony, hörde Bramwell Booth predika i Värnamo. Bramwell var son till Frälsningsarméns grundare William Booth. Hon blev så inspirerad att hon insisterade på att Frälsningsarmén skulle starta upp i Sverige. Hon snabbutbildades i London och kom sedan tillbaka som ledare för en grupp som startade Frälsningsarméns verksamhet. Det första mötet hölls på vid Östermalmstorg den 28 december Officiellt bildades samfundet midsommarhelgen 1905 vid en kongress i Stockholm av tidigare officerare och soldater i Frälsningsarmén i Sverige (grundad 1882). I Sverige har det därmed funnits två "frälsningsarméer", nämligen Svenska Frälsningsarmén vid sidan av den "internationella" som enbart kallas Frälsningsarmén. SFA blev 2013 en icke-territoriell region inom Equmeniakyrkan.

1966 hade SFA omkring 20 kårer, 30 officerare och 1 800 medlemmar. Under 1990-talet var antalet kårer en tid 25 och medlemsantalet 2300, men under 2000-talet minskade medlemstalet och samfundet upplöstes 2015. Dess förmögenhet fördes över till en stiftelse som ska stödja de kvarvarande kårerna och soldatgrupperna.[2]

SFA:s första ledare hette Kaleb Swensson-Tollin (1868-1952) och han kvarstod på sin post i närmare 40 år. Han hade tidigare varit brigadör i Frälsningsarmén. Titeln överste bars av SFA:s högste valde ledare.

Samfundets tidskrift hette från 1946 Vår Fana. Tidigare namn var Svenska Stridsropet 1905 och Svenska Frälsningsarméns Tidning 1905-1946.

Samfundsledare (Överste)Redigera

  • 1905-1942 Kaleb Swensson-Tollin
  • 1942-1949 Nils-Einar Pettersson
  • 1949-1962 Eric Lundquist
  • 1962-1974 Folke Holmlund
  • 1974-1977 Stig Tollin
  • 1977-1984 Gösta Jynnesjö
  • 1984-1989 Bertil Lundberg
  • 1990-1997 Ulf Sundblad
  • 1998-2008 Leif Johansson
  • 2008-2015 Göran Andreasson

Andra personligheter inom samfundetRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Svenska frälsningsarméns sångbok. Stockholm. 1905. Libris 3109488  - Innehåll: drygt 300 sånger.
  • Svenska frälsningsarméns sångbok. Stockholm: Sv. frälsningsarméns förl. 1922. Libris 1482852  - Innehåll: 525 sånger och 210 körer.
  • Svenska frälsningsarmén 1905-1930 : minneskrift till tjugufemårsjubileet. Stockholm: Frälsningsarméns högkvarter. 1930. Libris 1335446 
  • Svenska frälsningsarméns sångbok ([Ny uppl.]). Stockholm: Sv. frälsningsarmén. 1942. Libris 1455984 
  • Svenska Frälsningsarméns sångbok. Stockholm: Sv. Frälsningsarméns förl. 1980. Libris 220305 
  • Sundblad, Ulf; Abrahamsson, Margaret (1995). Under Golgata banér : Svenska frälsningsarmén 90 år : 1905-1995. Dyltabruk: Bokklubben ABC. Libris 7763252. ISBN 91-87228-07-6 

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera